Börjar tvivla såhär halvvägs.

Vill vi bli jurister?
Långa dagar på fyrkantiga företag där man måste koka kaffe sina första 10 år innan man får föra fram en åsikt?
Gammal stenålders-hierarki, sura gubbar och folk som snäser istället för att prata?
Spendera 5 år i skolan med att armbåga sig fram bland dryga snobbiga duktig-flickor som hetsar varandra från dag ett?
Aldrig kunna gå bananas? Aldrig äventyra?

Eller ska man satsa på att bli journalist istället.
Jag vet att det finns tusentals 20 åringar som drömmer om att bli journalister, men om man är den som driver det hela längst och är fräckast?
Tänk att frilansa och undersöka exakt det man har lust med (förutsatt att man klarar ekonomin, men jag har inga höga krav..) och bara.. göra det man har lust med i olika projekt.
Livet som ett äventyr istället för på ett kontor!

Eller kommer jag bara störa ihjäl mig på alla mediamänniskor och vara tvungen att skriva om Carola för att få hyran att gå ihop?

Kan man ha en lite mer flängig karriär som jurist?
Typ konsult ish på en liten firma och inte jobba HELA tiden?

Jag menar, jag känner tre föräldrar som är advokater.
Två av dom ska vara jävligt överklass-stela och den tredje har bytt karriär.
Och så känner jag en ung journalist, som gick och utbildade sig till sjuksköterska istället...

Jag menar, ville jag jobba i en döende bransch som måste skapa sina egna behov skulle jag gått till försvaret.

ELLERRRRR???? AAAAHHHH!!!

Vilket val tror ni man ångrar om 20 år?

Kan man va både jurist och journalist eller har man bränt alla sina kort? Hatar inte alla jurister och ekonomer journalister?

Det är ju bara 8 % av befolkningen som har förtroende för journalister, så man kan väl nästan säga att alla hatar journalister. De tjänar bra med pengar på att skriva om kändisars nya tuttar och vinklade nyheter, men yrkesetiken är väl borta sedan många decennier.

astcre skrev:Börjar tvivla såhär halvvägs.

Vill vi bli jurister?
Långa dagar på fyrkantiga företag där man måste koka kaffe sina första 10 år innan man får föra fram en åsikt?
Gammal stenålders-hierarki, sura gubbar och folk som snäser istället för att prata?
Spendera 5 år i skolan med att armbåga sig fram bland dryga snobbiga duktig-flickor som hetsar varandra från dag ett?
Aldrig kunna gå bananas? Aldrig äventyra?

Eller ska man satsa på att bli journalist istället.
Jag vet att det finns tusentals 20 åringar som drömmer om att bli journalister, men om man är den som driver det hela längst och är fräckast?
Tänk att frilansa och undersöka exakt det man har lust med (förutsatt att man klarar ekonomin, men jag har inga höga krav..) och bara.. göra det man har lust med i olika projekt.
Livet som ett äventyr istället för på ett kontor!

Eller kommer jag bara störa ihjäl mig på alla mediamänniskor och vara tvungen att skriva om Carola för att få hyran att gå ihop?

Kan man ha en lite mer flängig karriär som jurist?
Typ konsult ish på en liten firma och inte jobba HELA tiden?

Jag menar, jag känner tre föräldrar som är advokater.
Två av dom ska vara jävligt överklass-stela och den tredje har bytt karriär.
Och så känner jag en ung journalist, som gick och utbildade sig till sjuksköterska istället...

Jag menar, ville jag jobba i en döende bransch som måste skapa sina egna behov skulle jag gått till försvaret.

ELLERRRRR???? AAAAHHHH!!!

Vilket val tror ni man ångrar om 20 år?

Kan man va både jurist och journalist eller har man bränt alla sina kort? Hatar inte alla jurister och ekonomer journalister?

Nu är jag inte inne på jurist banan, men det jag kan säga är att i gymnasiet läste jag rättsvetenskap/juridik och fick besök av två jurister, de berättade lite om sina jobb och hur de kom ditt.

Det jag minns från besöket var att en manlig jurist berättade att han inte kunde komma in på lunds universitet och läsa juridik, men efter att ha pluggat på hp kom han in med 1,9.Kort sagt i början är lönen inte hög men den höjs successivt med åren, samt så får de köra runt en del på jobbet som tex att besöka olika företag som har en pågående tvist etc. Roligt vet jag inte om det är men det är väl vad jursiter gör?

empezar skrev:Det är ju bara 8 % av befolkningen som har förtroende för journalister, så man kan väl nästan säga att alla hatar journalister. De tjänar bra med pengar på att skriva om kändisars nya tuttar och vinklade nyheter, men yrkesetiken är väl borta sedan många decennier.

Behöver man ens utbildning för att bli journalist?

NASA skrev:

empezar skrev:Det är ju bara 8 % av befolkningen som har förtroende för journalister, så man kan väl nästan säga att alla hatar journalister. De tjänar bra med pengar på att skriva om kändisars nya tuttar och vinklade nyheter, men yrkesetiken är väl borta sedan många decennier.

Behöver man ens utbildning för att bli journalist?

Det finns en journalisthögskola, men vem som helst kan ju kalla sig journalist eftersom det inte är en skyddad yrkestitel, och vem som helst kan ju också ägna sig åt journalistik. Ofta är ju de som inte är utbildade journalister mer äkta journalister än de som får betalt för att leverera "nyheter". Riktigt tragiskt. Det skulle behövas ett Uppdrag granskning om journalistiken - men det är ju journalister som har hand om det.

astcre skrev:Börjar tvivla såhär halvvägs.

Vill vi bli jurister?
Långa dagar på fyrkantiga företag där man måste koka kaffe sina första 10 år innan man får föra fram en åsikt?
Gammal stenålders-hierarki, sura gubbar och folk som snäser istället för att prata?
Spendera 5 år i skolan med att armbåga sig fram bland dryga snobbiga duktig-flickor som hetsar varandra från dag ett?
Aldrig kunna gå bananas? Aldrig äventyra?

Är inte det ett jättebra incitament till att bli jurist? Röra om i grytan. Läs Geir Lippestads självbiografi så får du bort lite åsikter om att hälften av alla advokater är "snobbiga" eller "duktiga flickor". Kom också ihåg att jurist inte är lika med advokat, det är ytterst få jurister som blir advokater.

Ja ni verkar ha satt huvudet på spiken..

Googlade runt lite igår efter att ha skrivit inlägget och kände mig också säkrare på jurist efter att ha sett journalist-prylarna.

Bra. Om man inte tvivlar blir man aldrig säker

Yosephine skrev:

astcre skrev:Börjar tvivla såhär halvvägs.

Vill vi bli jurister?
Långa dagar på fyrkantiga företag där man måste koka kaffe sina första 10 år innan man får föra fram en åsikt?
Gammal stenålders-hierarki, sura gubbar och folk som snäser istället för att prata?
Spendera 5 år i skolan med att armbåga sig fram bland dryga snobbiga duktig-flickor som hetsar varandra från dag ett?
Aldrig kunna gå bananas? Aldrig äventyra?

Är inte det ett jättebra incitament till att bli jurist? Röra om i grytan. Läs Geir Lippestads självbiografi så får du bort lite åsikter om att hälften av alla advokater är "snobbiga" eller "duktiga flickor". Kom också ihåg att jurist inte är lika med advokat, det är ytterst få jurister som blir advokater.

Mja lika bra som att gå in i en relation och tänka att man ska förändra någon

Ja den ska jag absolut läsa! (sätter den på efter-provet-to-do-list)

Jag tror inte man kommer lågt utan viljan att effektivisera och att uppnå en positiv förändring. Inom vården är detta exempelvis en lagstadgad kvalitetssäkring (31§, HSL 1982:763). I din liknelse med förhållanden däremot tycker jag dock man växer tillsammans och utvecklas, tråkigt vore det annars! Men alla har vi våra egna åsikter