medschool14 skrev:Ni som läser på (huvudsakligen) KI, hur mycket obligatoriskt är det T1 och T2? Är det oftast förmiddag eller eftermiddag som undervisningen är placerad? Kikat lite på scheman, men det är svårt att läsa av. Vad händer om man ej kan gå på obligatoriska moment; kan dessa kompletteras på ett smidigt sätt i efterhand?

Hur många timmar lägger den normalbegåvade studenten ner i lektionstid, egen plugg tid samt total tid?

bump!

Inte jättemycket obligatoriskt t1 och t2.

T1: Några labbar (3st om jag minns rätt), några projektarbeten, 2 primärvårdsdagar (om jag minns rätt) och så några pu-dagar (obligatoriska dagar där man behandlar professionell utveckling, flum i min mening). Detta utöver examinationerna.

T2: 4 primärvårdsdagar, 4 pu-dagar, och så examinationer (1 tenta, 2 preparatförhör, 1 muntlig dugga + 1-2 obligatoriska seminarier).

Föreläsningarna är oftast på förmiddagen, men rätt så mycket schemalagd tid generellt sett, dock är det mesta frivilligt.

Med detta sagt så betyder det inte att antalet timmar som man är tvungen att lägga ner på plugget är få. Räkna med 40-60h/vecka på plugget, inräknat all schemalagd tid.
(För vissa räcker det med 30 och andra räcker det knappt med 70h, väldigt individuellt hur många timmar som krävs för att klara kurserna, men då det är terminstentor rekommenderar jag varmt att ligga i från början för att avlasta tentaplugget)

Missar man något obligatoriskt moment finns alltid resttillfällen, men blir krångligt att lösa vissa moment som exempelvis pv-dagar etc. Rekommenderar inte någon att ha en sysselsättning vid sidan av studierna under de 2 första terminerna. Med detta menar jag dock att det inte är omöjligt med ex. ett extrajobb.

Hoppas detta svarar på dina frågor.

Jumbo skrev:Inte jättemycket obligatoriskt t1 och t2.

T1: Några labbar (3st om jag minns rätt), några projektarbeten, 2 primärvårdsdagar (om jag minns rätt) och så några pu-dagar (obligatoriska dagar där man behandlar professionell utveckling, flum i min mening). Detta utöver examinationerna.

T2: 4 primärvårdsdagar, 4 pu-dagar, och så examinationer (1 tenta, 2 preparatförhör, 1 muntlig dugga + 1-2 obligatoriska seminarier).

Föreläsningarna är oftast på förmiddagen, men rätt så mycket schemalagd tid generellt sett, dock är det mesta frivilligt.

Med detta sagt så betyder det inte att antalet timmar som man är tvungen att lägga ner på plugget är få. Räkna med 40-60h/vecka på plugget, inräknat all schemalagd tid.
(För vissa räcker det med 30 och andra räcker det knappt med 70h, väldigt individuellt hur många timmar som krävs för att klara kurserna, men då det är terminstentor rekommenderar jag varmt att ligga i från början för att avlasta tentaplugget)

Missar man något obligatoriskt moment finns alltid resttillfällen, men blir krångligt att lösa vissa moment som exempelvis pv-dagar etc. Rekommenderar inte någon att ha en sysselsättning vid sidan av studierna under de 2 första terminerna. Med detta menar jag dock att det inte är omöjligt med ex. ett extrajobb.

Hoppas detta svarar på dina frågor.

Tack för utförligt och BRA svar. Någon till sista fråga.

För en person som vill börja förbereda sig så pass mycket som möjligt nu över sommaren, vad skulle Du rekommendera att man började någonstans? Och då pratar jag utöver det som KI rekommenderar att man repeterar innan kursstart.

Hur pass identiska är sammanfattningarna på hus75 (som är skrivna runt 2007-2008) i förhållande till dagens undervisning? Är detta ett bra ställe att börja?

Kan man nå powerpointslides någonstans som utomstående?

Skulle säga att hus75 täcker det mesta, trots att en del nya lärandemål tillkommit sen 2008. Skulle rekommendera att ta det lugnt under sommaren, skulle själv få ut mer av att ladda batterierna och använda de senare under terminen. Men om du verkligen vill börja ladda så rekommenderar jag hus75 eller biochemistry, som är bland den mest relevanta boken under preklin. Bra att titta igenom lärandemålen för att veta vad som komma skall, utan att börja banka in citronsyracykeln etc. Slidsen tror jag inte går att komma åt för någon utomstående tyvärr.

Jumbo skrev:Skulle säga att hus75 täcker det mesta, trots att en del nya lärandemål tillkommit sen 2008. Skulle rekommendera att ta det lugnt under sommaren, skulle själv få ut mer av att ladda batterierna och använda de senare under terminen. Men om du verkligen vill börja ladda så rekommenderar jag hus75 eller biochemistry, som är bland den mest relevanta boken under preklin. Bra att titta igenom lärandemålen för att veta vad som komma skall, utan att börja banka in citronsyracykeln etc. Slidsen tror jag inte går att komma åt för någon utomstående tyvärr.

Tack, lärandemålen var väldigt strukturerade och bra.

Jo, jag skulle gärna ta det lugnt under sommaren och jag håller helt och hållet med dig, det är säkerligen klokare att ladda batterierna. Men för att få studier att gå ihop med vardag nästkommande terminer kommer det krävas en hel det förberedelser och struktur.

Stort tack för dina svar.

PS. När "man" tentapluggar, tentapluggar gemene man efter lärandemålen då (med fokus på T1/T2)? Går igenom punkt för punkt och redogör huruvida man kan eller ej? Är detta en klok taktik? DS.

medschool14 skrev:

Jumbo skrev:Skulle säga att hus75 täcker det mesta, trots att en del nya lärandemål tillkommit sen 2008. Skulle rekommendera att ta det lugnt under sommaren, skulle själv få ut mer av att ladda batterierna och använda de senare under terminen. Men om du verkligen vill börja ladda så rekommenderar jag hus75 eller biochemistry, som är bland den mest relevanta boken under preklin. Bra att titta igenom lärandemålen för att veta vad som komma skall, utan att börja banka in citronsyracykeln etc. Slidsen tror jag inte går att komma åt för någon utomstående tyvärr.

Tack, lärandemålen var väldigt strukturerade och bra.

Jo, jag skulle gärna ta det lugnt under sommaren och jag håller helt och hållet med dig, det är säkerligen klokare att ladda batterierna. Men för att få studier att gå ihop med vardag nästkommande terminer kommer det krävas en hel det förberedelser och struktur.

Stort tack för dina svar.

PS. När "man" tentapluggar, tentapluggar gemene man efter lärandemålen då (med fokus på T1/T2)? Går igenom punkt för punkt och redogör huruvida man kan eller ej? Är detta en klok taktik? DS.

Beror på ambitionsnivån, vill du maxa tentorna och vara på den säkra sidan så skulle jag rekommendera att kötta lärandemålen, annars är det många områden som är centrala och återkommande i många tentor, vilka man kan fokusera på. Skulle säga att lärandemålen på t1 är superbra på biokemidelen, där det exakt står vad man ska kunna, sämre dock på cellbiologin. Generellt sämre utarbetade lärandemål på t2. Dock annan typ av kunskap. Krävs mer förståelse och resonemang jämfört med t1s "inbankning".

Gamla tentor, gamla tentor och gamla tentor. Då får man en mycket bättre uppfattning av vad man ska kunna än genom att läsa målen. Man kan ju läsa målen också, men tentorna visar vad som är extra viktigt. Den enda tentan jag misslyckades med var en tenta där jag pluggade målen och uppenbarligen lade alldeles för mycket tid på sådant som inte var särskilt viktigt.

Lite udda fråga kommer nu, men jag försöker få mig en uppfattning av hur mycket man måste läsa in på läkarprogrammet. Jag har förstått att informationsmängden är massiv, men hur massiv är "massiv"?

Från biblioteket lånade jag hem "Neurologi", prickig bok med Jan Fagius som redaktör. Det verkar som att denna används på läkarprogrammet för bekantskap med neurologi; cirka 600 sidor. Kan detta tänkas vara bredvidläsning, faktiskt kurslitteratur eller något annat? Hur mycket förväntas man faktiskt tentera av?

Den används nog mest som uppslagsbok under neurologiplaceringen. Många klarar sig säkert utan den. Det är svårt att säga "hur mycket" man ska kunna av boken. Man går på kliniken, man går på föreläsningarna, man deltar i fallen, man går på seminarier, man läser målen och gör gamla tentor. Det mesta brukar falla på plats.

Vilken/vilka böcker är det som används till makroskopisk anatomi på KI och/eller Linköping?

Tänker på rörelseapparatet samt inre organ.

Niveus skrev:Vilken/vilka böcker är det som används till makroskopisk anatomi på KI och/eller Linköping?

Tänker på rörelseapparatet samt inre organ.

Gäller KI:

Anatomi:
elsevir atlas of anatomy

http://medstudentbooks.com/wp-content/u ... natomy.png

Observera du ska ha den med latin nomenklatur, inte engelska.

Dock är Jonas Broman ''consulting editor'' och han är inte kvar på KI längre så gissar ev byte av rekommenderad kurslitteratur kan ske.

Har hört(, vet ej om stämmer) hela anatomiundervisningen flyttas från fysiologen till kirurgin på KS och ni kommer inte få dissekera utan köra 3D modeller istället.

Anatomisk bildordbok är dyr men om du har pengar över så köp den. Liten pocketbok och mycket trevligare att bära runt på än stora boken.

Generellt för anatomi så är det lugnt så länge det är latin. bläddra lite i olika. Vissa böcker har bättre illustrationer. Andra har trevligare index att slå upp med.

För o sammanfatta:
Valfri anatomibok funkar. Om du har pengar över köp anatomisk bildordbok men den är onödig utan mer vardagslyx.

Rörelseapparaten = clinical anatomy. Köp den dock inte utan använd slides, sammanfattningar och ffa Uppsalahäftet.

Jag är nyfiken på svårighetsgraden på programmets olika ämnen (histologi, biokemi, fysiologi, anatomi, m.fl.). Är några delar av läkarprogrammet allmänt accepterade som mer svåra än andra eller är det mer beroende av vad man personligen har lätt/svårt för?

hasselblad skrev:Jag är nyfiken på svårighetsgraden på programmets olika ämnen (histologi, biokemi, fysiologi, anatomi, m.fl.). Är några delar av läkarprogrammet allmänt accepterade som mer svåra än andra eller är det mer beroende av vad man personligen har lätt/svårt för?

Beror snarare på kursen än ämnet. En kurs kuggade 42% på och det sågs som normalt.

Inte för att ämnet är svårt utan för det är mycket på begränsad tid. (kursen var tidigare dubbelt så lång men halverades).

johcor skrev: Inte för att ämnet är svårt utan för det är mycket på begränsad tid. (kursen var tidigare dubbelt så lång men halverades).

Ska jag förstå det som att alla ämnen är på ungefär samma nivå utmaningsmässigt och att andra faktorer är mer avgörande?

hasselblad skrev: Ska jag förstå det som att alla ämnen är på ungefär samma nivå utmaningsmässigt och att andra faktorer är mer avgörande?

Tvärtom. Om Kurs A är en 2 dagar och 1000 glosor och kurs B är 1 dag och 1000 glosor så är väl kurs B en svårare utmaning?

Andra faktorer i all ära men haft kurser där ~10% kuggades och kurser där ~40% kuggades. Vissa kurser är ingen utmaning alls. Andra är det.

EDIT:
Kan ha missförstått ''ämne'' eller ''kurs''.

Patologi är inte märkbart svårare än fysiologi eller biokemi. Däremot kan tentorna i olika ämnen variera i svårighetsgrad.