Fler än 248 000 nöjda studenter
Mer än 19 års erfarenhet
Alla coacher har 2.00
Livspussel?
Livspussel?
Hej allihopa!
Nu är jag inne på min tredje månad med HP-pluggande med VIP-medlemskap, och det går som med allt annat i livet, lite upp och ner etc, etc. Jag jobbar deltid annars (heltid under sommaren), vilket såklart deltar i den ständiga tröttheten man känner. Jag har kommit in i en period där jag helt enkelt kör igenom livet likt en maskin; Plugga, jobba, träna. Inte så mycket reflektion, bara mata på med alla måsten "så att man har det gjort", vilket jag tycker känns väldigt innehållslöst. Jag trivs med att vara i ständig utveckling, eftersom jag vill lära mig nya saker hela tiden och är konstant nyfiken på saker och ting. Jag lär ju mig nya saker hela tiden iom HP-pluggande, men jag känner mig bara väldigt sliten, vilket leder till att jag inte uppskattar pluggandet (och lärdomar jag får av det) lika mycket. Under ett par veckor så har mitt sociala liv bara dött, pga att jag känner mig zombieaktig. Inte för att jag går runt håglös, utan för att jag stressar mig igenom alla sysslor och jobb, vilket i sin tur resulterar i att jag är helt slut när jag kommer hem och det sista jag vill göra då är att vara social. Bara tanken på att prata och lyssna på andra gör mig trött, så då undviker jag det. Vilket också är fel, för det hade säkert bara varit bra för mig att träffa vänner och vara social, så att jag kommer ut ur den här onda cirkeln av stress, prestationsångest och trötthet någon gång.
Nu när jag har gnällt av mig om min nuvarande livssituation, så tar jag varmt emot tips om hur man får tillbaka sin inspiration och glöd. Har ni också upplevt/upplever liknande situationer i era liv och vad hade/har ni för knep för att stressa ner och koppla av? På vilket sätt upprätthåller ni balans i detta eviga livspussel?
Mvh,
oerhört tacksam för svar. Kram!
Nu är jag inne på min tredje månad med HP-pluggande med VIP-medlemskap, och det går som med allt annat i livet, lite upp och ner etc, etc. Jag jobbar deltid annars (heltid under sommaren), vilket såklart deltar i den ständiga tröttheten man känner. Jag har kommit in i en period där jag helt enkelt kör igenom livet likt en maskin; Plugga, jobba, träna. Inte så mycket reflektion, bara mata på med alla måsten "så att man har det gjort", vilket jag tycker känns väldigt innehållslöst. Jag trivs med att vara i ständig utveckling, eftersom jag vill lära mig nya saker hela tiden och är konstant nyfiken på saker och ting. Jag lär ju mig nya saker hela tiden iom HP-pluggande, men jag känner mig bara väldigt sliten, vilket leder till att jag inte uppskattar pluggandet (och lärdomar jag får av det) lika mycket. Under ett par veckor så har mitt sociala liv bara dött, pga att jag känner mig zombieaktig. Inte för att jag går runt håglös, utan för att jag stressar mig igenom alla sysslor och jobb, vilket i sin tur resulterar i att jag är helt slut när jag kommer hem och det sista jag vill göra då är att vara social. Bara tanken på att prata och lyssna på andra gör mig trött, så då undviker jag det. Vilket också är fel, för det hade säkert bara varit bra för mig att träffa vänner och vara social, så att jag kommer ut ur den här onda cirkeln av stress, prestationsångest och trötthet någon gång.
Nu när jag har gnällt av mig om min nuvarande livssituation, så tar jag varmt emot tips om hur man får tillbaka sin inspiration och glöd. Har ni också upplevt/upplever liknande situationer i era liv och vad hade/har ni för knep för att stressa ner och koppla av? På vilket sätt upprätthåller ni balans i detta eviga livspussel?
Mvh,
oerhört tacksam för svar. Kram!
Re: Livspussel?
Åh vad jag känner igen mig. Jag har heltidsjobb och familj och pluggar hp de få timmar i veckan jag får till. Som nu, är familjen ute och leker och jag hänger på hp guiden istället för att vila (som jag också behöver). Min erfarenhet är iaf att det går att leva zombieliv så länge en vet att det är en begränsad period. Att det får vara ok ett tag och att säga till sig själv att nu är det såhär men efter den här dagen är det slut. Ett annat tips är att ha en helig dag i veckan som du får vara ledig och ladda batterierna. Du behöver ha en balans för att kunna prestera. Vänner kan du kanske ha en träningsdejt eller så med, så hinner du med båda? Och det blir roligare att träna 
eller satsa på ett hp längre fram än först planerat, om det är möjligt. För att få till en mer hållbar tidsplan?
Det var miona spontana tankar, hpppas det hjälpte något.
eller satsa på ett hp längre fram än först planerat, om det är möjligt. För att få till en mer hållbar tidsplan?
Det var miona spontana tankar, hpppas det hjälpte något.
Re: Livspussel?
Tova88 skrev: ↑sön 16 jul, 2017 10:25 Åh vad jag känner igen mig. Jag har heltidsjobb och familj och pluggar hp de få timmar i veckan jag får till. Som nu, är familjen ute och leker och jag hänger på hp guiden istället för att vila (som jag också behöver). Min erfarenhet är iaf att det går att leva zombieliv så länge en vet att det är en begränsad period. Att det får vara ok ett tag och att säga till sig själv att nu är det såhär men efter den här dagen är det slut. Ett annat tips är att ha en helig dag i veckan som du får vara ledig och ladda batterierna. Du behöver ha en balans för att kunna prestera. Vänner kan du kanske ha en träningsdejt eller så med, så hinner du med båda? Och det blir roligare att träna
eller satsa på ett hp längre fram än först planerat, om det är möjligt. För att få till en mer hållbar tidsplan?
Det var miona spontana tankar, hpppas det hjälpte något.
Shit vad starkt av dig att ha både heltidsjobb, familj och HP-plugg! Jag håller med dig där, att man får acceptera zombielivet så länge man vet att det inte kommer att pågå för all framtid. På så vis kan man ju se "ljuset i tunneln", istället för att bara mata på hela tiden. En helt ledig dag i veckan hade varit något, dock så resulterar de lediga dagarna i ångest, eftersom jag börjar älta att jag "borde" plugga mer osv, osv, så i vilket fall som helst så blir jag inte avslappnad, haha. Dock så får jag försöka att koppla bort den pressen när jag väl är ledig.
Smart att ha träningsdejter med sina vänner, då blir det liksom två flugor i en smäll.
Tack så mycket för att du delade med dig, jag uppskattar verkligen såna spontana tankar! Att bara få känna att någon annan går igenom liknande gör genast saker och ting lite lättare. 