konkis skrev:Gjorde ett gammalt prov för några timmar sedan, fick 19/22 i långsam takt och med diskussioner på varje fråga. Trots att det till synes är ett bra resultat vet jag innerst inne att det inte duger. Så fort det handlar om tid, och snabba matematiska överblick kommer resultatet sjunka till 12-15/22.

Fick fel på de två sista frågorna, blev rätt arg på mig själv speciellt eftersom jag hade otroligt svårt för den näst sista. Jag visste inte alls hur jag skulle tackla den, satt säkert i fem minuter och försökte skriva upp någon ekvation. Sedan satt jag och försökte bara tänka. Ingenting var logiskt, inget klaffade. Det var helt tomt i huvudet. Trots att jag har löst liknande uppgifter förut kan jag inte applicera erfarenheten från dessa. Jag vet inte hur man tränar på sådant heller. Det mesta känns hopplöst just nu. Har lånat ett par böcker för kurserna Ma A och Ma C, men upptäcker att jag redan kan allt i dem. Har ingen aning om hur jag ska gå vidare. Ångesten släpar sig långsamt in.

empezar skrev:Angående åldersnoja så började jag när jag var 25 och har tagit två terminers uppehåll utan att känna någon stress. Jag tog även ett halvårs paus från studier mellan komvux och läkarprogrammet. Det ångrar jag inte heller.

Det tror jag inte du gör heller - det låter skönt att låta sig ta pauser och verkar vettigt. Hellre det än att gå in i väggen. Jag har faktiskt planerat att göra samma sak när jag väl kommer in.

Pröva med att skriva först flera nog prov ca 4 >, och sedan sätt dig ned och försök hitta frågor som liknar varandra ifån dessa prov. Tex frågor som handlar om endast index eller sannolikhet, därefter försök hitta liknelser vid dessa frågor och förstå dem till 100%.

Att skriva 20 nog prov och inte göra det jag skrev är bortkastat tid eftersom nog är känd för sina upprepade frågeformuleringar.

så pluggar jag i alla fall, kanske kan det hjälpa.

Är VIP medlemskap här inte att föredra?

Jag tycker ej att matte i matteböcker alls påminner om HP!

Matte A i matteböcker är så mkt lättare än HP..?

Jag har oxå haft extremt lätt för mig och ej varit i skolan så mkt mm men detta med matten är det svåraste jag stött på faktist. Har lätt för att minnas, analysera, associera mm ,läser otroligt mkt men just att bearbeta dessa typ av tal är man nog tvungen att få hjälp med så nu börjar det lossna på XYZ delen men utan HP guiden hade jag aldrig fått förklaring hela tiden på Tex Algebra som jag tycker är svårast..

Måste ha 1.8 verkar det som och har endast 1.5 och hade visserligen 1.8 och brukar ha 2.0 på VER delen men..kan ju hända igen att man har 1.8 så måste bli bättre på matten och ej vara helt slut nästa gång så sista delen blir lidande.

Kämpa på!

NASA skrev:
Att skriva 20 nog prov och inte göra det jag skrev är bortkastat tid eftersom nog är känd för sina upprepade frågeformuleringar.

så pluggar jag i alla fall, kanske kan det hjälpa.

Jag har provat en metod som i princip är det du beskriver. Jag önskar innerligt att den fungerade för mig, men den gör inte det. Jag skrev i början av pluggdagboken att jag i princip är totalt oförmögen till att använda tidigare erfarenheter när det handlar om matte.

Trots detta kommer jag självklart prova metoden igen, det gör jag inför varje prov.
Tack!

freönr skrev:Är VIP medlemskap här inte att föredra?

Jag tycker ej att matte i matteböcker alls påminner om HP!

Matte A i matteböcker är så mkt lättare än HP..?

Självklart. Har alltid köpt VIP-medlemskap, det senaste året bara två månader innan provet eftersom jag i princip kan alla uppgifter utantill. Ska köpa snart igen, när januarilönen kommer.

Jag håller fullständigt med dig. Min personliga erfarenhet är att gymnasiematte inte lär dig tänka eller utveckla. Det du får lära dig är att använda formler och applicera dem på frågorna i studielitteraturen. På din höjd får du göra "MVG"-frågorna men du får aldrig förklarat för dig hur man ska tänka. Det finns helt enkelt inte tid till det, och kan du inte tänka matematiskt så ska du inte kunna få ett MVG heller.
Efter gymnasiet är det dags för HP och där gynnas människor som både kan tänka matematiskt och se frågornas små genvägar. Människor som antigen har haft bra och engagerade lärare eller människor som redan som barn drogs till siffror. Mig personligen har genomgångar av Ma A-böcker aldrig gett ett märkvärt resultat. HP och NOG handlar till stor del om att hålla perfekt koll på sig själv och hur man "tänker matte".

Gjorde ett till prov, denna gång började jag från sista frågan och arbetade mig upp till fråga nummer ett. Fick ett tips att testa denna metod efter att jag förra provet fick fyra fel i rad på slutet av provet, och sedan upptäckte att detta är något av en trend.
Jag ville testa om det var på grund av koncetrationen eller för att provets utformning gör att de svårare NOG-frågorna hamnar sist.

Resultatet var inte bra. För varje prov har mitt resultat sakta blivit sämre, denna gång fick jag 17/22. Fråga 20, och från och med fråga 17 till och med 14 hade jag fel på. Vet inte riktigt hur jag ska tolka resultatet. Under provet kändes det inte som att fråga 14 eller 17 var svår, jag var fullt överygad om att jag hade rätt.

Totalt har jag gjort fem NOG-prov sedan jag började öva på NOG. Jag ska samla ihop samtliga frågor jag har svarat fel på och sätta ihop dem på ett och samma papper - med både mina felaktiga lösningar/försök på och det rätta svaret. Jag ska sätta kommentarer på detta papper om hur jag tänkte, och vad det var som fick mig att ändra mig/tänka rätt.
Jag kommer posta detta här för allmän beskådan, bland annat med hopp om att en riktigt insiktsfull person ska ramla förbi min tråd och tala om vad det är för fel på mitt tänk.

Hej

Fint att du delar med dig!!
Dock är du ju så nära att lyckas, och all creed till dig som kämpat vidare under åren!
Plugga till hp-provet är verkligen riktigt deppigt och kämpigt emellanåt. Man blir glad när andra lyckas uppnå sina mål, men undrar vad man själv gör för fel när höjningarna är så marginella..

Känner igen mig mycket i det du skriver och har själv skrivit såå många
gånger, började dock på mycket lägre resultat än du.
0,7. 0,8. 0,9 utan något direkt plugg men sedan började jag med
Hpg blev 0,9 igen, läste NV-år 1,1, sedan 1,2.
Fick barn var borta 1,5 år,för att sedan lägga ca 200h o repeterade matematik 1 inför hösten 2014 ( inte jätte mycket tid men hoppades ändå på höjning)
Blev 1.2 igen
Nu med lite taskigt självförtroende är jag på det igen för vårens prov, lägger mesta tiden på att göra gamla prov, gjorde precis ett dtk på tid blev 13/20, känner igen mig i det du skriver om tiden. Jag är jämn mellan verbala o kvantitativa och får 1.2 på båda, och behöver ju träna på allt.
Mitt mål är 1,7 och veterinär och jag är äldre än du och har faktiskt inte nån direkt åldersnoja däremot tycker jag att det kan känns som slöseri med min tid att hålla på med detta när jag ändå inte förbättrar mig, då kan jag ju jobba och tjäna pengar istället om än inte med mitt drömjobb..Men jag vill inte ge upp!

Du skriver att person J hjälpt dig med det verbala, om du vill dela med dig av några tips skulle jag bli jätteglad!

Själv börjar jag starkt överväga om jag nått min högsta nivå, eftersom det aldrig lossnar för mig, ska man ge upp??

Ha det gott
/Z

Idag känns det redan bättre. Jag och J testade ännu ett annat sätt att göra NOG-prov på. Även denna gång baklänges, men i mer rask takt och snabbare svar på om jag hade rätt eller fel - jag fick höra det direkt efter att jag hade gjort frågan och bestämt mig slutgiltigt för ett svar. Dessutom satt vi inte hängandes över samma papper utan vi satt separat och det var knappt några diskussioner tillåtna. Diskussionerna kom efter provet - för både de rätta och de felaktiga svaren.

Fick 20/22 och idag kände jag mig lite mer självsäker (och mer självständig) än vanligt.

Zabs skrev:Hej

Fint att du delar med dig!!
Dock är du ju så nära att lyckas, och all creed till dig som kämpat vidare under åren!
Plugga till hp-provet är verkligen riktigt deppigt och kämpigt emellanåt. Man blir glad när andra lyckas uppnå sina mål, men undrar vad man själv gör för fel när höjningarna är så marginella..

Känner igen mig mycket i det du skriver och har själv skrivit såå många
gånger, började dock på mycket lägre resultat än du.
0,7. 0,8. 0,9 utan något direkt plugg men sedan började jag med
Hpg blev 0,9 igen, läste NV-år 1,1, sedan 1,2.
Fick barn var borta 1,5 år,för att sedan lägga ca 200h o repeterade matematik 1 inför hösten 2014 ( inte jätte mycket tid men hoppades ändå på höjning)
Blev 1.2 igen
Nu med lite taskigt självförtroende är jag på det igen för vårens prov, lägger mesta tiden på att göra gamla prov, gjorde precis ett dtk på tid blev 13/20, känner igen mig i det du skriver om tiden. Jag är jämn mellan verbala o kvantitativa och får 1.2 på båda, och behöver ju träna på allt.
Mitt mål är 1,7 och veterinär och jag är äldre än du och har faktiskt inte nån direkt åldersnoja däremot tycker jag att det kan känns som slöseri med min tid att hålla på med detta när jag ändå inte förbättrar mig, då kan jag ju jobba och tjäna pengar istället om än inte med mitt drömjobb..Men jag vill inte ge upp!

Du skriver att person J hjälpt dig med det verbala, om du vill dela med dig av några tips skulle jag bli jätteglad!

Själv börjar jag starkt överväga om jag nått min högsta nivå, eftersom det aldrig lossnar för mig, ska man ge upp??

Ha det gott
/Z

Jag tycker inte du ska ge upp. Nu har jag ingen aning om vad du är för typ av person, men jag tror det som har hjälp mig att inte ge upp är att ha ett väldigt tydligt mål och framförallt vara 100% ärlig mot mig själv. Så fort jag har känt att en pluggmetod inte ger något, så har jag gått vidare. Trots att 99% av alla på HP-guiden tycker att en Ma A-bok kommer göra susen så finns det alltid människor som hör till den lilla procenten som MÅSTE jobba på ett annat sätt för att ta sig framåt.

Jag har alltid varit väldigt stark på den verbala delen, framförallt ORD och LÄS. Hela förra året hade jag en ganska märkbar dipp och kunde inte komma på varför mer än att jag kände att de verkligen måste ha gjort svarsalternativen mer ambiguösa. Det som egentligen hände, och som J hjälpte mig upptäcka (vi gjorde LÄS tillsammans, svarade på alla frågor, rättade, jämförde), var att jag helt enkelt hade glidit ur mitt naturligt kritiska och självanalyserande tillstånd. Varför vet jag inte.

Ett tips är att börja med att göra LÄS tillsammans med någon. Gör MYCKET läs! Två, tre prov om dagen i början, mer om du orkar. Hitta en person, helst en närstående som känner dig väl och tål att du skriker och blir förbannad på frågorna (haha, det här är faktiskt jätteviktigt!). För att det här ska fungera måste personen visa åtminstone lite intresse och engagemang - det är ju inte bara din framtid och dina möjligheter det handlar om.
Efter att ni har gjort proven, rätta allt och försök att inte värdera det som är felaktigt. Angrip era svar systematiskt och genom att alltid diskutera samma frågor; "Hur tänkte jag här?" "Hur tänkte du där?" "Vad försöker provkonstruktören vilseleda med?" "Vilket svar har MEST stöd i texten?" "Vilket svar har det största ANTALET ord eller meningar som stödjer det rätta svaret?"

Du får gärna komma tillbaka och berätta hur det går för dig. Tack för att du läste min pluggdagbok, hoppas tipsen hjälper lite. Ge inte upp!

Idag har jag suttit från 11-17 och jobbat med det första kapitlet i Ma A, som handlar om tal, överslagsräkning och bråk. Det har enligt mig inte gått så bra, trots att jag blev klar med hela kapitlet (nästa handlar om procent).

Som vanligt kändes det meningslöst att göra de lättaste uppgifterna, så jag hoppade direkt till de svårare. I början gick det bra, men så var uppgifterna också enkla. Plötsligt kom de semantiska trollen. Formuleringar som enligt mig inte är tydliga, mer likt ordvitsar och gåtor än tydliga matematiska frågor. Självklart fick jag fel efter fel och blev förbannad.

Jag skulle främst vilja berätta om två frågor som drev mig till vansinne och som jag tycker är typiska för Högskoleprovet att göra om och publicera.

Så här lyder uppgifterna:

1. Du och dina fem kompisar ska dela på en jättepizza. Ann får 1/6 av hela pizzan. Benjamin får 1/5 av det som är kvar. Cecilia får 1/4 av det som sedan är kvar. Dan får 1/3 av resten och Erik 1/2 av återstoden. Vad blir kvar till dig?"

2. En maskins värde går för varje år ner till 4/5 av värdet året innan. Idag är maskinens värde 320 000 kr.

a) Vad blir värdet om 3 år?
b) Vad var värdet för 3 år sedan?

Jag försökte allt i 1 men upptäckte snabbt att ett negativt svar inte var rimligt. Hur jag än gjorde fick jag ett negativt svar. Jag började med att ställa upp

1 - (1/6) - (1/5) - (1/4) - (1/3) - (1/2) = ?

och insåg snabbt att det var lite skevt eftersom Benjamin borde få 1/5 av det som finns kvar efter att Ann tagit 1/6 - det vill säga, Benjamin ska få 1/5 av 5/6.
Jag gjorde en lista:

Benjamin 1/5 x 5/6 = 1/6
Cecilia ska få 1/4 x 5/6
etc...

... men det blev onödigt stora och knöliga siffror där med, så jag förstod att jag gjorde fel på fel på fel. Satt i en halvtimme med frågan. Till slut, när jag var helt säker på att jag aldrig skulle klara den utan facit, kollade jag och blev förbannad. Tydligen ska man tänka som så, att efter Benjamin har fått 1/5 x 5/6 = 1/6 av pizzan så är det inte längre 5/6 av pizzan kvar (?) utan det blir att nästföljande person multiplicerar storleken på sin tagna del med 4/6, 3/6, 2/6... och kvar till mig blir då 1/6 när alla fått sin bit.

Jag tycker att det korrekta tillvägagångssättet är katastrofalt omatematiskt, icke-intuitivt, ologiskt och helt jävla obegripligt.

I den andra frågan var det b) som gjorde mig ledsen. Jag ställde upp allt rätt i a) och slutade med korrekt svar, men när det kom till b) tänkte jag att om något minskar med 4/5, så måste det omvända från det hela, det vill säga att vägen från 100% måste vara en ökning som motsvarar sänkningen. Ökningen måste alltså vara 20%, dvs 1/5, eftersom sänkningen är 20%. (4/5 = 80%)

Detta var fel tänkt av mig och man skulle helt sonika flippa på bråket och använda 4/5 inverterat, dvs 5/4. Då blev det rätt. Jag tycker detta är fullkomligt bisarrt och förstår fortfarande inte varför det måste vara så.

Och så här nu i slutet av dagen har jag ingen aning om vad jag har gjort i sex timmar, det känns inte som att det kommer hjälpa eftersom jag inte har lärt mig något nytt (känns det som), jag har gjort samma fel som jag alltid brukar, jag är lika dålig på problemlösning som alltid och jag tvivlar just nu verkligen på att jag kommer få ut något av att bara repetera matte.

Misär.

Jag hoppas att dessa förklaringar kan göra problemen något tydligare:

"Du och dina fem kompisar ska dela på en jättepizza. Ann får 1/6 av hela pizzan. Benjamin får 1/5 av det som är kvar. Cecilia får 1/4 av det som sedan är kvar. Dan får 1/3 av resten och Erik 1/2 av återstoden. Vad blir kvar till dig?"

Ann får 1/6 av pizzan vilket betyder att 5/6 är kvar.
Benjamin får 1/5 av det som är kvar dvs (1/5)*(5/6)=1/6. Nu är det 4/6 kvar av pizzan (vi har ju tagit bort 2/6 av pizzan).
Cecilia får 1/4 av det som är kvar dvs. (1/4)*(4/6)=1/6. Nu är det 3/6 kvar.
Dan får 1/3 av det som är kvar dvs. (1/3)*(3/6)=1/6. Nu är det 2/6 kvar.
Erik får hälften av vad som är kvar, och det som är kvar är 2/6, så Erik får 1/6.

Om Ann, Benjamin, Cecilia, Dan och Erik har fått 1/6 var så har de tillsammans fått 5/6 av pizzan vilket lämnar 1/6 kvar till dig.

2b)

Kalla maskinens värde för 3 år sedan för x. Vi vet att 3 år senare så gäller det att

x*(4/5)*(4/5)*(4/5)=320000

x*(4/5) är ju värdet på maskinen efter 1 år, x*(4/5)*(4/5) efter två år och x*(4/5)*(4/5)*(4/5) efter tre år.

Vi kan skriva om x*(4/5)*(4/5)*(4/5)=320000 som x*(4/5)^3=320000. Löser vi för x får vi x=320000/((4/5)^3) där värdet x är svaret vi söker.

Du får inte ge upp.

Tänk på att: http://static6.businessinsider.com/imag ... sketch.png

Till slut kommer du fram!

Fråga gärna om det är något du funderar över med uppgifterna (eller om det är något annat).

Hallå där.

Efter att ha läst igenom din logg så känner jag igen mig på princip alla punkter du tog upp, och jag har i 4 månader stått och trampat vatten med matematiken utan att förstå någonting, även då jag arbetat mig igenom 2 matematikböcker under denna tid.
Jag provade mig även på hpguidens matematikprogram och fick panik var gång jag försökte lösa uppgifterna. Jag förstod helt enkelt ingenting och trodde det var fel på mig.
Detta ändrades dock för ett par dagar sedan då jag och en kamrat började studera tillsammans och plötsligt så for alla bitar på plats. Jag började begripa vad uppgifterna betydde och vad förklaringarna försökte förtälja.
Anledningen till detta är att jag helt plötsligt var tvungen att börja kommunicera med min kamrat för att lösa uppgifterna. Vi bollade idéer och teorier fram och tillbaka, testade oss fram och så småningom började allting lossna. Vissa uppgifter måste jag fråga min kamrat hur man löser och i andra fall det omvänt.
Detta medför att man lär sig ny matematik av sin samt blir bättre och säkrare på den matematik man redan kan. Dock så är den stora förändringen är att man börjar förstå matematik, vad det är för någonting och hur man gör matematiska resonemang. Detta var en ren och skär omöjlighet för bara någon vecka sedan.

Så jag tror att du garanterat skulle gynnas av att få någon att prata matematik med, om det så är i din hemort eller via skype. Vad som helst skulle fungera så länge ni har tillgång till samma uppgifter och för en dialog.

Och jag tror garanterat att du kommer att klara av det mål du satt upp. När du lyckats så har du skapat en fantastisk karaktär under resans gång och denna ihärdighet kommer du sedan kunna applicera till vad som helst i livet och lyckas med vad än du gör. Om det så är läkarstudier eller någonting annat i livet, därför att det du lär dig är att hårt arbete alltid lönar sig och besegrar alltid talang.

Så ge inte upp, rock on, och kör hårt!

För övrigt så tycker jag även att du ska ge detta klipp 15 minuter av ditt liv och ytterligare 15 minuter för att reflektera över innebörden och vad det som sägs betyder för dig.
Jag kan garantera att du kommer bli en förändrad människa.

Hej!

Jag känner igen mig i din situation. På förra HP fick jag 1.9 på verbala delen och ungefär 0.6 på KVA. Jag är således väldigt stark på det verbala och samtidigt katastrofalt undermålig på de kvantitativa delarna.En bok som jag tycker hjälper mig att förstå är Kaplans Gmat, den är skriven för den amerikanska motsvarigheten till vårat HP. Eftersom vi båda är verbalt begåvade tycker jag även (om du ännu inte gjort detta) att du bör tillämpa en strategi där du uttrycker det matematiska handlingar du gör i ord. Detta underlättar för mig: Du skriver helt enkelt ner med ord vad du gör-och om möjligt-varför du gör så.

Jag har inga planer på att kapitulera inför matematiken, tvärtom ämnar jag underlägga mig den!

Kokaka skrev:Så ge inte upp, rock on, och kör hårt!

Tack så jättemycket för ditt tips och länken, den gjorde mig gott. Det känns mycket bättre samtidigt som pluggandet och resultaten i sig är rätt dåliga. Jag kommer inte ge upp nu när jag är så nära.

100above skrev:Jag har inga planer på att kapitulera inför matematiken, tvärtom ämnar jag underlägga mig den!

Och ett tack till dig med! Det känns väldigt bra att ni är minst två som känner på samma sätt som jag gör, ofta har jag tänkt att jag är ensam och att försöka förklara vad mitt problem är för andra har varit svårt eller omöjligt.

Jag håller med er om att det är riktigt vettigt att pröva att tala högt med sig själv. Jag tror jag någon gång när jag är ensam ska försöka spela in mig själv, och innan jag svarar på frågan lyssna på vad jag har sagt.

Det har varit ett tag sedan min senaste uppdatering här. Jag har haft fullt upp med att plöja igenom en Ma A-bok, och det blev färdigt i måndags. Totalt tror jag det tog mig 20 timmar, men det var ineffektivt fördelat på en hel jävla månad. Då har jag bara gjort de svåraste frågorna. För er som är bekanta med Matematik 3000 så använde jag en bok i den serien som är till för Komvuxelever. Jag tyckte den var lite för enkel stundvis.

Efter att Ma A-boken blev klar gjorde jag ett tappert försök att gå vidare med boken Problemlösningens grunder av Henrik Petersson. Den ska vara riktad till elever som går från årskurs 9 till gymnasiet, och som av olika anledningar vill lära sig ett mer seriöst sätt att angripa problemlösning i matematik.
Denna bok orkade jag med i en timme. Den är väldigt kompakt, kunskapen ska inhämtas snabbt och precist och det finns inte rum för matematikhandikappade som mig. Den är pedagogiskt upplagd men inte flexibel i sin text. För mig är det otroligt jobbig att ta sig igenom och jag läser ofta om samma meningar tjugo gånger. Jag är ännu osäker på om jag ens behöver ta mig igenom denna bok.

Ikväll bet jag även tag i DTK. Till mitt förtret märkte jag att priset på VIP har höjts. 1600 spänn? Jag insåg att jag inte kommer ha råd med det förrän till slutet av månaden, och då är det redan ont om tid. Så jag tänkte att det vore skönt att ha DTK och NOG klart tills dess.

DTK har jag alltid varit kass på och som förväntat fick jag 9/20 på första provet och 13/20 på andra jag gjorde. Jag kände mig okoncentrerad och lite undermedvetet stressad. Jag har åter igen tappat känslan för uppskattningar (den lilla nivån jag kan träna mig till, ens den är väldigt låg) och hur man räknar snabbt i huvudet, kan inte hålla mer än tre siffror samtidigt i minnet och snubblar och skriver om samma divisioner och multiplikationer flera gånger. Efter närmare analys såg jag att jag fick fel på frågor där svaren ligger för nära varandra för att uppskattas. Ingen överraskning.

Det jobbigaste med DTK tycker jag är att hitta den snabbaste vägen att få fram sitt svar. jag använder linjalen mycket och ska man räkna ut en förändring mellan två staplar mäter jag alltid den i linjalens mått och kollar sedan vad det måttet svarar mot på diagrammets skala.
Jag tycker även att det är otroligt jobbigt med stora siffror, jag får tvångssymptom att alltid skriva ut alla nollor i miljonerna och miljarderna, för annars tappar jag bort mig lätt. Kort sagt, jag är aritmetiskt obegåvad också, förutom det att jag inte har ett mattetänk. så jag har plockat upp boken The Secrets of Mental Math av Arthur T. Benjamin (den finns som e-bok i HPGuidens egna Dropboxmapp, sök i forumen!). Jag tänker ta mig igenom den på högst fem dagar, så på torsdag nästa vecka bör det gå lite snabbare för mig. Hoppas jag.

Bortsett från pressen över HP har jag inte mått så bra, därav ineffektiviteten. jag har haft det svårt på jobbet, varit omotiverad och nere rent allmänt. Det känns inte som att jag kan slappna av och plugga utan förhinder. Jag har tidigare fått tipset om att inte sprinta, utan tillåta mig själv att inte göra något på en vecka för att inte kollapsa. Det är alltid nåt som ska göras, måste göras. Och det stör. Men nu är det jobbigare att veta att jag har varit ineffektiv. Det känns hela tiden som att jag har för lite tid kvar hur jag än gör, och nu vet jag inte längre vad jag ska fokusera på.

Sammanfattningsvis känns det allt annat än bra just nu. Det känns riktigt dåligt men jag tänker låtsas som att det är någon annans känslor, inte mina.

Avslutar med en riktigt omogen video till mig själv och andra som känner att de behöver skratta lite. Varning för träffsäker sångtext.

http://www.youtube.com/watch?v=HvD82i4Ixkk

Ligger i sängen och läser The Secrets of Mental Math och kör fast lite. Det är en sak att hålla två tiotalssiffror i huvudet för att addera dem, men nu är boken inne på att multiplicera två tiotal med varandra och då blir det helt galna tusental att hålla i huvudet och jiddra med. Mitt arbetsminne är så ansträngt att jag blir varm i ansiktet av att tänka.

Har redan läst två timmar idag och planerar att hålla mig till det resten av kvällen eftersom jag måste bli klar med boken på torsdag. Efter varje kapitel finns relevanta övningar på de tekniker man fått lära sig och jag gör alla övningar varje dag också, efter varje avslutad läs-session. Både subtraktionen och den enkla multiplikationen börjar redan nu te sig som en snabbare process.
Eller så inbillar jag mig bara.

Boken har ett avsnitt om estimeringar och avrundningar, samt om hur man minns tal lättare. Jag funderar på starkt på att hoppa till de avsnitten ett litet tag, men vi får se. Just nu är det bara att plöja på!

Heja heja Konkis,
Tack för dina tips om läs, dessvärre har jag inte hitta någon att öva med
Men jag kör på själv och tycker det går framåt!

Ang boken, något du skulle rekommendera?

Må så gott
A

Zabs skrev:Heja heja Konkis,
Tack för dina tips om läs, dessvärre har jag inte hitta någon att öva med
Men jag kör på själv och tycker det går framåt!

Ang boken, något du skulle rekommendera?

Må så gott
A

Jag skulle rekommendera den om du vet med dig själv att du är rätt dålig på aritmetik, sifferminne och enkel huvudräkning. I övriga fall, om du känner att DTK brister utan att du har det svårt med siffror, skulle jag helt enkelt rekommendera att nöta gamla DTK-prov som bara den. Det är mig veterligen den säkraste metoden för att höja sig, såvida dina aritmetiska uppskattningar sitter rätt, som sagt. Och tack för hejandet!