Betade av HP-guidenuppgifter på förmiddagen som vanligt och skyndade sedan igenom fyra delprov på eftermiddagen, då jag skulle hinna med ett tåg...

Gick rätt bra ändå:
NOG: 19/22 (28 minuter)
NOG: 21/22 (36 minuter)
NOG: 19/22 (28 minuter)
DTK: 20/20 (46 minuter)

Den här uppgiften tyckte jag var lite konstig och kan fortfarande inte riktigt greppa den, fastän den ser så enkel ut och det uppenbarligen bara är tänkt att man ska använda enkel logik...



Jag förstår resonemanget att Sven vinner mer än Ture (om Bengt inte vinner) och Ture vinner mer än Bengt (om Sven inte vinner), alltså vinner Sven mest och svaret blir (C).

Men borde vi inte behöva veta hur mycket Bengt förlorar generellt?

När man löser denna uppgift, får man nöja sig med att observera att Sven i duell mot Ture vinner till 70%, och därför är den bättre spelaren av de två, och att samma gäller för Ture över Bengt.

Utan högskoleprovets tidsgräns går det sannolikt att visa mer övertygande, om man börjar på
https://en.wikipedia.org/wiki/Condition ... definition

1) P(S| ¬B) = P(S ^¬ B) / P(¬B) = 0.7
Då är motsatsen, komplementhändelsen, P(¬S | ¬B) = P(¬S ^¬B) / P(¬B) = 0.3
2) P(T | ¬S) = P(T^¬S) / P(¬S) > 0.5
P(T | ¬S) är ett annat uttryck för P(¬B | ¬S) = P(¬S ^ ¬B) / P(¬S) > 0.5
P(¬B) > P(¬S) <=> P(S) > P(B)

Om mina trötta beräkningar stämmer. Efter det kan liknande beräkningar göras för Ture.

perfectmartini skrev: ↑tor 13 jul, 2017 18:14 När man löser denna uppgift, får man nöja sig med att observera att Sven i duell mot Ture vinner till 70%, och därför är den bättre spelaren av de två, och att samma gäller för Ture över Bengt.

Okej vad bra.
Har svårt för sådana där uppgifter, där logiken egentligen är enkel men svår att ställa upp matematiskt. Men men... alltid nåt man kan bli bättre på!

Den här helgen har varit händelserik, vilket dock gjort att jag halkade efter lite i min pluggrutin och inte ens hann med min dagliga dos tal på HP-guiden.
Igår och idag har jag dock jobbat på och tagit igen de missade uppgifterna, så nu är jag back on track.

Har dock börjat tänka väldigt mycket på mitt nya liv som student (för jag kommer att läsa till läkare i Stockholm, den saken vet jag säkert) och hur jag kanske borde omorganisera mitt skrivbord, vilka grejer jag kommer att behöva... ibland fastnar jag i det där istället för att ägna mer tid åt att sitta och plugga matte.
Men antar att mitt huvud också behöver lite vila efter dessa veckor av nötande; så fort det får chansen så tar det lite semester...

Gjorde dock just ett NOG-delprov från 1995 där jag nog slog personligt rekord. 19/20 rätt på 16 minuter (av 45 minuters provtid).
Hinner nog med ett DTK-prov också innan dagen är slut.

Hann med DTK-delen från våren 2000. 15/20 rätt på 36 minuter. Ganska många slarvfel av typen "uteslutningsuppgifter", där jag inte varit tillräckligt noggrann. Det här provet kommer jag att vilja göra igen om ett par månader eller så.

Och så gjorde jag fel på en procentökningsuppgift igen!



Rätt lösning är att läsa av diagrammet och se att 900% har ökat till ca 1800%.
Det innebär att den har ökat med 900 procentenheter (eller "indexenheter" om det finns ett sådant ord") men inte med 900%!
Ökningen i procent är alltid "ökningen delat med det ursprungliga värdet", d.v.s. 900/900, vilket ger en ökning på 100%.

WhiteBeard skrev: ↑tis 18 jul, 2017 15:47

perfectmartini skrev: ↑tor 13 jul, 2017 18:14 När man löser denna uppgift, får man nöja sig med att observera att Sven i duell mot Ture vinner till 70%, och därför är den bättre spelaren av de två, och att samma gäller för Ture över Bengt.

Okej vad bra.
Har svårt för sådana där uppgifter, där logiken egentligen är enkel men svår att ställa upp matematiskt. Men men... alltid nåt man kan bli bättre på!

Högskoleprovet har några få typuppgifter som kommer varje prov. Den här uppgiften påminner mycket om andra uppgifter som handlar om olikheter. S>T och T>B ger S>T>B, och det känner du säkert igen. Alla högskoleprovets matematikuppgifter testar kunskaper från matematik 1, så relatera alltid till det du kan från den kursen.

perfectmartini skrev: ↑tor 20 jul, 2017 11:17

WhiteBeard skrev: ↑tis 18 jul, 2017 15:47
När man löser denna uppgift, får man nöja sig med att observera att Sven i duell mot Ture vinner till 70%, och därför är den bättre spelaren av de två, och att samma gäller för Ture över Bengt.

Okej vad bra.
Har svårt för sådana där uppgifter, där logiken egentligen är enkel men svår att ställa upp matematiskt. Men men... alltid nåt man kan bli bättre på!

Högskoleprovet har några få typuppgifter som kommer varje prov. Den här uppgiften påminner mycket om andra uppgifter som handlar om olikheter. S>T och T>B ger S>T>B, och den sorters lösning känner du säkert igen

Hej! Intressant! Vad fick du senaste provet? Dina poäng ser höga ut men vet ej vad det motsvarar riktigt. Memrise låter bra men var hittar man ordlistan, har du gjort den själv? / Linnea

perfectmartini skrev: ↑tor 20 jul, 2017 11:17 Högskoleprovet har några få typuppgifter som kommer varje prov. Den här uppgiften påminner mycket om andra uppgifter som handlar om olikheter. S>T och T>B ger S>T>B, och det känner du säkert igen. Alla högskoleprovets matematikuppgifter testar kunskaper från matematik 1, så relatera alltid till det du kan från den kursen.

Bra, tack för hjälpen perfectmartini!
Man ska inte krångla till det helt enkelt. Jag brukar inte ha svårt för sådana olikhetsuppgifter av den typen du nämner, men när det dessutom handlade om sannolikheter med tre inblandade personer så blev det svårt att se skogen för alla träden...

sesamx skrev: ↑tor 20 jul, 2017 11:35 Hej! Intressant! Vad fick du senaste provet? Dina poäng ser höga ut men vet ej vad det motsvarar riktigt. Memrise låter bra men var hittar man ordlistan, har du gjort den själv? / Linnea

Hej Linnea!

Mitt första "riktiga" högskoleprov blir nu i oktober, men har gjort ganska många gamla prov, där jag tror att jag snittar runt 1.75 enligt 2017-normeringen. Så finns definitivt utrymme för förbättring!

Jag använder den här ordlistan: https://www.memrise.com/course/751065/h ... -8500-ord/
Där finns det ord så det räcker gott och väl!

Ett tips är att hoppa över alla de ord du redan kan. I Memrise nöter man ju nya ord ganska mycket och då behöver man ju inte ägna tid åt att repetera ord du redan känner dig säker på.

Tack så mycket! Sitter nu på jobbet och pluggar ord hehe bättre än att slösurfa..

När du gör proven själv så som man gör dem där, hur många minuter räknar du med att man har på respektive del? 55 minuter? Såg att du skrev något om 38 minuter. Blir inspirerad av din tråd!!

sesamx skrev: ↑tor 20 jul, 2017 13:26 När du gör proven själv så som man gör dem där, hur många minuter räknar du med att man har på respektive del? 55 minuter? Såg att du skrev något om 38 minuter. Blir inspirerad av din tråd!!

Om jag gör proven "på riktigt", alltså nya prov (hösten 2011 och framåt) där jag skriver alla fyra delar i ett flöde, ställer jag klockan på 55 minuter och använder mig av hela provtiden. Jag vill ju ändå få ett så rättvisande resultat som möjligt så att jag vet hur jag ligger till i normeringen.

Till vardags, när jag gör enstaka delprov (blir ju mest NOG- och DTK-prov eftersom det finns ett uppbåd av dessa gamla prov), så försöker jag istället hinna igenom på så kort tid som möjligt. Därefter noterar jag i en dagbok (en analog sådan ) vad jag fick för resultat, hur lång tid provet tog, samt huruvida jag ska skriva ut ett nytt prov att göra om vid ett senare tillfälle (i september-oktober).

Det där med 38 minuter har att göra med att de gamla delproven hade avsatt mer tid för varje uppgift, jämfört med de nya proven (de som skrivits från och med hösten 2011). Därför försöker jag skriva dessa på så kort tid som möjligt, för att inte bli för van vid den något längre provtiden. Så i regel försöker jag göra dem på under 40 minuter, men på DTK blir det oftast längre.

Kul att du blir inspirerad, det finns många inspirerande dagböcker här på forumet. Blir så mycket roligare när man vet att andra kämpar på mot samma mål och stöttar varandra. We're all in it together!

Idag har jag, förutom övningsuppgifterna på HP-guiden, hunnit med två DTK-delprov:
HT 1995: 16/20 rätt (38 minuter)
VT 1999: 19/20 rätt (36 minuter)

Provet från 1999 var inga problem, jag kände mig säker på de flesta uppgifterna och svarsalternativen var ofta glesa så man kunde känna sig rätt säker på att välja rätt.

Provet från 1995 var lite klurigare, med t.ex. en uppgift där jag inte såg den lilla anmärkningen att just en av staplarna var (x 10 kg), vilket gav ett helt annat svar...

Ett annat fel jag gjorde handlade om att jag inte lyckades avläsa ett linjediagram tillräckligt exakt och fick därför fel svar.



Hur skulle ni avläsa intäkten från landstingsbidrag budgetåret 1987/88 i ovanstående diagram?
Mäter ni höjden med en linjal och avläser sedan på skalan?
Jag drog en horisontell linje fram till skalan och tyckte att den var rak, men den visade sig vara tillräckligt sned för att ge fel svar (avläste 117.000.000 istället för 110.000.000).
När jag gjorde om uppgiften efteråt så använde jag linjalen för att mäta istället och fick då rätt svar.

För övrigt så var det väldigt många "med hur många procent hade x ökat jämfört med y?" som jag satte den här gången, härligt!

Det enda undantaget var den sista uppgiften jag gjorde för dagen:



Här gällde det att säga med hur många procents ökning 300 till 900 motsvarar.
Här tänkte jag att 900 är tre gånger större än 300 och svarade 300%.
Men hallå, jag hade ju lärt mig det här nyss och gjort rätt förut!
Om de frågar efter en ökning i procent, då måste man ju först ta reda på vad ökningen motsvarar i antal.
I det här fallet motsvarar ökningen 900 - 300 = 600. Ökningen i procent blir då 600/300 = 200%.
Det var väl inte så svårt?!

Ett annat, ehem, intressant diagram var det här.



Alltså en logaritmisk skala.

Fråga nummer 1.
Varför vill man använda en logaritmisk skala? Vad kan man möjligtvis få ut av det...?

Fråga nummer 2.
Om man ska ta reda på "hur många procent antalet anmälda brott mot förmögenhet ökat 1992 jämfört med antalet anmälda brott av samma typ 1964", hur ska man då avläsa det på en logaritmisk skala där allting staplas på varandra till en total summa?

Jag chansade och läste bara av mot den logaritmiska skalan: 900 och 300. Vilket ju råkade vara rätt och gav en ökning på 200% (se inlägget ovan).
Men vanligtvis brukar man ju behöva mäta endast höjden på den "sektorn" när det är flera "sektorer" som staplas på varandra. Annars mäter man ju det totala antalet för just den linjen plus alla andra linjer som är under.
Förvirring råder...

Ser ändå fint ut på DTK!! Pluggar du bara på datorn online? Jag ska åka till Gotland och råplugga i några veckor men kommer förmodligen inte ha dator, tror du det är värt att köpa VIP ändå? Hehe förlåt om jag hi-jackar din tråd för att fråga massa frågor men din är en av de aktivare!

sesamx skrev: ↑fre 21 jul, 2017 8:07 Pluggar du bara på datorn online? Jag ska åka till Gotland och råplugga i några veckor men kommer förmodligen inte ha dator, tror du det är värt att köpa VIP ändå?

Själv använder jag VIP väldigt mycket varje dag, framförallt för XYZ-, KVA- och NOG-uppgifter.
Ibland gör jag gamla delprov istället, men vad gäller XYZ och KVA är man lite begränsad eftersom den typen av uppgifter bara förekommer i de nyare proven (hösten 2011 och framåt).

Dessutom går jag ofta in på VIP för att läsa lösningsförklaringar till de gamla provdelarna jag gjort.

För mig är det värt väldigt mycket (särskilt möjligheten att skriva till en lärare när man har frågor), men där kan man nog vara lite olika i vad man har behov av. För vissa kan det räcka gott och väl med att gå igenom gamla prov och sedan kanske läsa mer om uppgifterna på forumet här (t.ex. i de utvalda forumtrådarna i menyn till höger).

Utan dator kan det bli knepigt, även om det går bra om man har en någorlunda bra uppkoppling på mobilen. Brukar köra den varianten när jag reser med tåg, då kan man få ganska mycket gjort också faktiskt!

Just vad gäller DTK så vill man ju kunna använda linjalen, vänja sig vid att mäta med ögonmått och hitta metoder för att markera skalor och avstånd etc. etc.
Därför känns det (för mig i alla fall ) absolut bäst att göra gamla utskrivna delprov. Det finns ju massor, åtminstone från 1995 och framåt! Och då blir det så likt det riktiga provet som möjligt.