Bli expert på högskoleprovet och nå din målutbildning!

Högskoleprovguidens onlineutbildning med personlig coachning har sedan 2004 utbildat över 100 000 studenter att nå sina högskoleprovmål.

Du får allt du behöver för att besegra högskoleprovets alla delar.

Bli VIP-medlem direkt och nå din drömutbildning så fort som möjligt!

Läs mer och börja direkt!


Lämna en intresseanmälan
Bli VIP-medlem direkt

Komplett och unik utbildning

Studera med 16160 övningsuppgifter, 7204 förklaringar till gamla högskoleprov, 100+ videor, unika strategier, genomgångar, guider, knep och mycket mer. Utbildningen anpassar sig efter dig och dina behov.

Börja öva gratis

Personlig coach med 2,00

Som VIP-medlem får du en personlig coach som skrivit 2,00 på högskoleprovet. Du får hjälp med t.ex. individuell diagnos med analys, skräddarsytt studieupplägg och vägledning utifrån just dina mål och förutsättningar.

Bli VIP-medlem nu

Toppresultat på utvärderingarna

Vi har hjälpt tiotusentals nöjda studenter sedan starten år 2004. Över 4 av 5 poäng på alla utvärderingspunkter i över 12 år och uppemot 100 % av våra studenter skulle rekommendera VIP-utbildningen till en vän.

Läs våra referenser

En investering i din framtid

Att skriva provet utan VIP-medlemskap är som att försöka skaffa körkort utan att ha övningskört eller lärt sig teorin. Du och din framtid förtjänar det bästa. Plugga på bästa sätt som VIP och nå drömutbildningen!

Bli VIP-medlem nu

Resultatet från högskoleprovet gäller i fem år. Detta innebär att provresultat från olika år används vid antagning till högskola och universitet. Det är därför viktigt att det är lika lätt respektive svårt att få ett visst resultat vid varje enskilt prov. Därför används normerade poäng. Normeringen tar ca fyra veckor att genomföra.

För att ta reda på sitt högskoleprovsresultat använder man tabeller ur vilka man avläser vilken normerad poäng ens summerade råpoäng motsvarar. Dessa normeringstabeller är unika för varje prov för att på så vis passa resultatfördelningen för det aktuella provet och jämna ut de potentiella olikheter som finns mellan olika provtillfällen.

Efter varje prov finns en normeringstabell för de kvantitativa delarna (DTK, KVA, NOG, XYZ) och en för de verbala delarna (ELF, LÄS, MEK, ORD). Detta innebär att man får ett kvantitativt resultat och ett verbalt resultat. Det är sedan medelvärdet av dessa poäng som används vid antagningen. Hösten 2011 och våren 2012 avrundades medelvärdet uppåt till närmaste tiondel men från hösten 2012 ges resultatet med två decimaler. Det innebär att högskoleprovsresultatet anges på en skala mellan 0,00 och 2,00 (0.00, 0.05, 0.10 ... 1.90, 1.95, 2.00).

Exempel
Du får 1,4 på den kvantitativa delen och 1,2 på den verbala delen.
Medelvärdet blir då (1,4 + 1,2) / 2 = 2,6 / 2 = 1,3.

Exempel
Du får 1,5 på den verbala delen och 1,6 på den kvantitativa delen.
Medelvärdet blir då (1,5 + 1,6) / 2 = 3,1 / 2 = 1,55.

I filarkivet finner du flera normeringstabeller från gamla högskoleprov och med vår Normeringskalkylator kan du testa vad olika poäng på kvantitativa och verbala delarna motsvarar enligt olika normeringstabeller.

Konstruktion av normeringstabellen

Först jämförs medelvärde, spridning och fördelning av resultatet på det prov som ska normeras med motsvarande värden för de senaste tio proven.

Nästa steg är att provdeltagarnas fördelning avseende kön, ålder och utbildning jämförs med motsvarande fördelningar på de senaste tio proven.

I det sista steget jämförs resultaten på varje delprov med motsvarande utprövningsvärden. Eftersom sammansättningen på provdeltagargruppen inte får påverka möjligheten för ett visst normerat resultat studeras även utfallet för två referensgrupper.

Referenspopulation I väljs ut genom stratifierat urval så att fördelningen av kön, ålder och utbildning alltid är densamma. Referenspopulation II utgörs av de provdeltagare som vid provtillfället är 18-20 år (vid höstprov) eller 19-21 år (vid vårprov) och går tredje årskursen i gymnasieskolan.

Normeringen görs sedan genom att resultatfördelningarna sammanjämkas. Det vill säga man söker finna de normeringsgränser som bäst fördelar provdeltagarnas resultat (i samtliga grupper) på olika normerade poäng så att överensstämmelsen med tidigare resultat för respektive grupp blir så bra som möjligt.

Läs mer

Studera.nu - Resultat på högskoleprovet
Studera.nu - Efter högskoleprovet

Feedback eller frågor?