Blev erbjuden en plats i folkhögskolan (allmän kurs ett år) och undrar hur stor chans det är att komma in via bf-kvoten med ett 1,45 och 4 i omdöme (om jag verkligen ser till att kämpa för ett 4 då)? Är det värt att tacka ja och ta den vägen? Är rädd att slita ett år för att sedan kanske få 3 eller något i omdöme? Har också sökt till en neuropsykologi-kurs som jag är väldigt intresserad av eftersom att man läser om exempelvis hjärnskador, autism osv och var faktiskt taggad till att läsa den ifall jag skulle hamna kring 1,5-1,55 enligt mina förväntningar.

Så nu vet jag inte vad jag ska göra, känner mig såå vilsen. Hade ni satsat på den riskabla bf-kvoten vid sidan av hp, eller hade ni läst den intressanta kursen som ni gärna vill läsa istället vid sidan av hp? Tror jag aldrig har varit såhär vilsen som i just detta ögonblick.

Det var den verbala delen som drog ner ditt resultat om jag inte helt missminner mig. Du ska förstås göra det DU känner är rätt. Men hade jag varit i din sits hade jag valt neuropsykologikursen. Dels får du en känsla av hur det är att läsa den typen av kurser, och dels får du en känsla av vad högskolestudier innebär. Och det har du nytta av när du sedan börjar läkarutbildningen. Och att ha neuropsykologi i bagaget är inte heller fel.

Jag som skrivit HP nu för första gången på tjugo år, inser att min gamla avbrutna högskoleutbildning antagligen har varit guld för resultatet på de verbala provdelarna. Även om jag gick sjuksköterske runt millennieskiftet, så var det en hel del artiklar ur tidskrifter som ”the lancet” och dylika. Och denna gången gick de verbala delarna nästan av sig självt. Och min analys är att just läsvanan jag fick in när jag pluggade måste vara det som gjorde skillnad.

Jag tycker att du ska fortsätta med HP. Läs språkrelaterade kurser och SVD, böcker och sånt. Matematiken sitter kvar det lovar jag. Tills dess så kan du lägga in PIL i din arsenal och annars bara leva livet, kanske arbeta lite vid sidan av?

Det slår rätt till slut, du kommer få det du kämpat för!

jag är lik dig iman, har suttit hemma i nu 1,5 år och pluggat till hp på heltid för att komma in på läkare, det har såklart sugit och varit så frustrerande. detta prov kändes skit för mig, efter provet grinade jag okontrollerbart för att jag trodde att det gick åt skogen. fick resultatet idag och det stod då 1,65, vilket för mig är helt sjukt då jag började på 0,85. det jag vill säga är, ge inte upp. känslan jag har nu i kroppen är värd varenda timme, varenda jäkla ord, mattetal och text. det är värt det enbart för att känna en sådan extrem eufori i kroppen. förhoppningsvis kommer jag in på läkare som du och jag vill och jag hoppas att du fortsätter minst en gång till, ge inte upp!!

ps har läst dina texter under mitt plugg och hoppades att vi båda skulle lyckas, förhoppningsvis så får jag vara någon slags fadder till dig på läkarlinjen till nästa vår. kör hårt.