Nu när höstprovet är bara några veckor bort, är det många som börjar få lite panik. Andra tappar lusten totalt, ger upp. Man ifrågasätter sig själv, tycker inte att man kan någonting, tror inte att man någonsin kommer att komma in på sin drömutbildning - och om man mot alla odds skulle komma in, hur ska man då kunna klara av den, om bara högskoleprovet är så omöjligt svårt?

Jag vet hur det är. För ett halvår sedan var jag en av er.

Jag började plugga till högskoleprovet i november förra året, med sikte på att försöka förverkliga min barndomsdröm och bli läkare, sisådär tjugo år efter studenten. Jag tänkte ge mig själv två försök. Skulle jag inte klara det inom ett år, så var det säkert inte meningen och förresten skulle jag ändå bli för gammal. Så jag började plugga, och växlade mellan hopp och förtvivlan. Jag skrev gamla prov med strålande resultat, och fick alla fel på övningsuppgifterna i VIP-programmet. Dagen efter var det tvärtom. Jag jobbade heltid samtidigt, och vissa dagar räckte inte energin till mer än att nå mitt dagliga Memrise-mål. Det hände både en och två gånger att jag somnade till mellan orden, men jag förbjöd mig själv att gå och lägga mig innan jag fått mina 20 000 poäng. Andra dagar räknade jag matte från morgon till kväll. Pluggade i hemlighet på jobbet, mellan kunder, på lunchen. På helgerna skrev jag gamla prov. Jag var trött, så ofantligt trött, men jag hade bara två chanser på mig att skriva ett bra högskoleprov och jag vägrade att inte ge mig själv de bästa möjliga förutsättningarna.

Ett halvår senare sitter jag nu här, tre veckor in på mitt livs drömutbildning, och jag är så lycklig. Varje sen kväll, varje annan aktivitet som jag prioriterade bort för att plugga då i vintras, varje tröttmössa, allt slit - det var så värt det. Idag är jag stolt läkarstudent. Jag behövde inte två försök, trots allt.

Ge inte upp. Var tacksam för alla fel ni gör medan ni pluggar, eftersom de är en chans att lära sig något ordentligt och slippa göra just det felet på provdagen. Ingenting är omöjligt att lära sig, vissa saker kräver bara mer jobb än andra. Ni har igen det sen.

Håll fokus på målet. Tänk inte bara på provdagen, tänk på dagen då antagningsbeskedet kommer, när ni får veta att er dröm går i uppfyllelse. Tänk på första dagen i skolan, uppropet. Stoltheten.

Högskoleprovet är inte heller bara ett sätt att komma in på utbildningen. Det är även en fantastisk möjlighet att träna upp sin läsförståelse och andra kunskaper som man plötsligt upptäcker att man har nytta av. Ni anar inte hur många krångliga texter på både svenska och engelska man läser på universitetet...

Men framför allt. Var stolta över er själva och era framsteg. Att göra en sån här satsning är en sann investering i sig själv. En investering i framtiden. Det är tufft nu, men det här är er chans att ge er själva det liv just ni drömmer om.

Det kommer att vara värt det.

Fint skrivet! Har faktiskt inte tänkt på uppropet i eller första dagen i skolan så det motiverade mig lite extra

Så härligt att läsa det här när man sitter och har ångest över provet! Grymt av dig som lyckats! Lycka till på programmet och hoppas vi andra också klarar oss

Tack! Behövde verkligen lite pepp nu

Tack snälla Hypea för denna otroligt fina text!
Berörde en ända in i själen! Du kommer att bli en jättebra läkare med tanke på vilket varmt hjärta du har som alltid peppar, och lyfter upp oss här på hp-guiden.
Jag ser fram emot att bli din kollega =) <3

precis vad jag behövde höra! tack!
det är så lätt att tappa fokus och grotta ner sig i felen man gör, men som du skriver: bättre att göra felen nu, lära sig och sen göra rätt på provdagen.
jag försöker tänka på den där dagen när jag får berätta för mina nära och kära att jag har kommit in på mitt program. det ska gå! får gåshud... kämpa, kämpa!

Uppskattar ditt pepp-talk!

Tuuuuusen tack för det!!! Precis vad som behövdes. Nu ska jag kämpa någon timme till ikväll!

Tack så mycket!
Behövde verkligen detta, har haft sådana tankar sen jag började satsa på högskoleprovet för att komma in på min drömutbildning. Jag får ångest varje gång jag sitter och försöker lösa en matteuppgift och gör fel, jag säger att jag är hopplöst och det är omöjligt att nå mitt mål och min dröm men tvärtom du är det raka beviset framför mig. Är så så glad för din skull och stort lycka till. Du förtjänar det väl! Tack ännu en gång för peppningen

grät när jag läste det. Hoppas alla uppnår det de vill

Nu har det gått ett tag sen jag skrev den här tråden. Jag skrev min första stora tenta häromdagen, och har fått en intim förståelse av termen "preklin-ångest". Men ändå. Jag har inte ångrat mitt beslut att satsa på det här, inte en enda sekund.

Oavsett vad ni har för mål: Ge allt ni kan för att nå fram till målet. Det är jobbigt, det kommer inte alltid att vara roligt, men jag lovar att det kommer att vara värt det.

Du är en inspiration för oss andra :D :D Det går nog inte att klara ett program om man inte har motivationen för det, lycka till med resterande tentor!!

Oerhört inspirerande historia! Tack för att du delade med dig utav den :)