Redan på morgonen när man har legitimerat sig och ska vänta ca 45 minuter och stirra in i en vägg i ett knäpptyst rum innan första provpasset brukar jag bli extremt nervös och tänka på hur det kommer gå, och om jag inte får högt resultat så blir det ännu ett jävla år då man inte blir antagen och kastar bort sitt liv.

Så fort jag blir osäker på en fråga börjar jag må dåligt då jag vet att det kommer att gå åt helvete och tappar fokuset på resten av provet med konstanta negativa tankar.

Verbala delen har jag inget hopp för, ord delen känns som det går ut på tur och man inte kan göra något åt det.
Tror jag kommer få 0,9-0,8 på verb delen så jag måste få nästan alla rätt på kvantivativa delen känns det som om jag ska få runt 1,1-1,3 på HP för att ha en chans att bli antagen till mitt önskade program.

Men det känns bara hopplöst och man vet redan nu att det inte kommer hända och det har gått ännu ett år då man inte blir antagen, och vad ska man göra nu? Jobbet sa jag upp mig från då jag hatade det, det enda man kan göra är att försöka få tillbaka sitt jobb....

Är det någon annan än mig som får konstanta negativa tankar under hela provpassen? Och vad kan man göra åt det?

Du är inte ensam, jag har mått dålig hela dagen idag. Har haft så många mentala breakdowns. Jag har också gett upp den verbala delen, allting känns dyster. Jag är rädd att jag ska må så här imorgon också, då kommer jag ha inget motivation.

Du frågar fel person om tips, men tänk så här, timmarna ska ändå passera, så gör det mesta av dem.

Du har kommit en lång väg bara av att du sitter där och skriver provet. Det enda du kan göra imorgon är ditt bästa! Försök tänka att det inte hjälper att oroa sig när du ännu inte vet hur det kommer gå. Det är ju tråkigt att må dåligt och oroa sig i onödan, det kommer säkert gå bättre än du tror

Och angående att ännu ett år kommer gå om du inte kommer in, så försöker jag tänka att ett år kommer gå oavsett om man kommer in eller inte. Livet är inte till för att man ska ta sig dit man vill bara sådär, det är meningen att man ska uppskatta resan dit, hur klyschigt det än låter. Jag har insett att jag är glad att jag inte kommit in på mitt drömprogram än, för då hade jag missat så mycket andra bra grejer som jag upplevt. Och oavsett om man kommer vara färdigutbildad när man är 30 eller 40 eller whatever så går ändå åren, och om tio år har det ändå gått tio år oavsett vad man "uppnått" på de åren. Hoppas du förstår hur jag menar!

Det kommer gå jättebra, och oroa dig inte! Du fixar det.

Jag förstår er båda! Jag vet att jag inte kommer nå mitt mål imorgon som är 1.4.. eller vet och vet men är typ 95% säker så vida jag inte har en jäkla tur med alla FEM provpass. Visst,.. jag
kan ha tur med ett eller två men inte fem... känns tråkigt.. den verbala delen känns tuffast. Brukar få runt 1 där och på mattedelen runt 1.2 , 1.3 ... så inget 1.4 än inte... Men.. vi kan bara göra vårat bästa!!!! Håller med dig med orden... känns som tur. Jag har övat på cirka 1500 ord men det kommer säkert 20 andra ord som jag inte lärt mig än... allt fungerar inte trots suffix och prefix... nej det är tufft. Har du skrivit många gånger?? Och hur länge har du pluggat??

Jag har helt irrationella rädslor. Är ganska säker på att jag utan problem kan nå det resultatet jag behöver, eftersom utbildningen jag söker har ganska lågt poängkrav, men min hjärna bråkar ändå med mig. Känns som att jag kommer klanta mig på något sätt, eller att min önskade utbildning av någon anledning kommer ha högre ribba i höst. Är såå nervös, har varit på konstigt humör hela veckan.

Hplovisa1234 skrev: ↑fre 07 maj, 2021 21:51 Du har kommit en lång väg bara av att du sitter där och skriver provet. Det enda du kan göra imorgon är ditt bästa! Försök tänka att det inte hjälper att oroa sig när du ännu inte vet hur det kommer gå. Det är ju tråkigt att må dåligt och oroa sig i onödan, det kommer säkert gå bättre än du tror

Och angående att ännu ett år kommer gå om du inte kommer in, så försöker jag tänka att ett år kommer gå oavsett om man kommer in eller inte. Livet är inte till för att man ska ta sig dit man vill bara sådär, det är meningen att man ska uppskatta resan dit, hur klyschigt det än låter. Jag har insett att jag är glad att jag inte kommit in på mitt drömprogram än, för då hade jag missat så mycket andra bra grejer som jag upplevt. Och oavsett om man kommer vara färdigutbildad när man är 30 eller 40 eller whatever så går ändå åren, och om tio år har det ändå gått tio år oavsett vad man "uppnått" på de åren. Hoppas du förstår hur jag menar!

Det kommer gå jättebra, och oroa dig inte! Du fixar det.

Tack!!! Denna positivitet behöver man i sitt liv, speciellt en dag som denna. Lycka till idag allihopa, detta fixar vi!

Negativt inställd sedan imorse, sovit minimalt och kan fasen inte läsa ordentligt, blev sjuk i veckan dessutom, herregud detta går åt helvete. Kaffe hjälper inte, sitter bara och skakar när jag dricker det.

Satsar på höstens prov istället. Jag har inte varit sjuk sedan mer än ett halvår tillbaka, vad är oddsen på att det smäller i veckan innan provet? Dra åt helvete på detta.