robWin skrev: ↑sön 09 maj, 2021 11:49 Möter ni också kritik, misstro och en brist på välvilja för ert val att plugga specifikt till högskoleprovet? Jag söker absolut inte människor att egentligen sympatisera tillsammans med, men att istället ta mig vidare från ett träsk där vänner och familj inte är så stöttande i ens väg mot målet. Dessvärre är det dessa yttre faktorer och kommentarer som börjar dra ner på mig, ibland tvivlar jag också på mig själv och min förmåga. Det är en brist på förståelse från andra, men ni här på forumet har den förståelsen, vi strävar och sliter idogt och det bästa är att man kan känna igen sig hos andra, man blir inte lika ensam i det avseendet.

Gårdagens prov kändes som en besvikelse, kvant kändes ok medans verbalt var katastrof. Kändes som jag läste texterna utan att riktigt förstå vad jag läste och var väldigt okoordinerad mentalt. Jag hade sovit minimalt dessutom, känner någon igen sig när sömnbristen är påtaglig?

Om jag så får göra om provet till hösten och plugga till det igen, så gör jag det. Men när jag får höra från olika håll att det är SVÅRT, provet är inte för alla och att jag borde byta karriärsinriktning, så tar jag det väldigt hårt när min egna mor och far faktiskt inte tror på mig alls utan föreslår något annat. Det känns som ett implicit uttalande att jag är inkompetent och inte besitter det andra gör. Men är det verkligen så mycket begärt att man vill att någon åtminstone ska ha tillit och tro på mig under resans gång? Man känner sig begränsad av det andra konstaterar som står en nära och det liksom fäster mentalt, jag vet inte om ni upplevt detsamma?

Det har gjort mig råförbannad, jag har skällt ut vänner som familj som försökt pracka på mig detta skitsnack att jag inte kanske har vad som krävs, att det kanske är dags att göra något annat. Jag har bokstavligen pekat på mina egna föräldrar och konstaterat att jag inte är som "ni", för så jävla lätt ger jag mig inte. Den dagen jag kommer in, är den dagen man får sota för sådant underskattande gentemot andra.


Jag har lagt ribban för högt och dessa höga förväntningar och krav på mig själv har resulterat i en dipp för tillfället. Jag ser inte vad jag åstadkommit, utan bara vad jag gör fel. Första högskoleprovet skrev jag 0.1 för 6 år sedan, sedan 0.2, 0.3. Jag valde sedan att gå igenom gamla prov inför nästa prov sådär 1 månad innan, då skrev jag 0.65. Idag har jag användt mig av hp guiden och faktiskt pluggat på riktigt och ligger mellan 1.0-1.2 i provresultat (gamla prov), jag behöver som minst 0.9, och helst 1.1 för att säkra en plats till högskolan jag sökt. Men hur hittar jag motivationen att fortsätta, hur gör ni?

Melliz_066 skrev: ↑sön 09 maj, 2021 12:00

robWin skrev: ↑sön 09 maj, 2021 11:49 Möter ni också kritik, misstro och en brist på välvilja för ert val att plugga specifikt till högskoleprovet? Jag söker absolut inte människor att egentligen sympatisera tillsammans med, men att istället ta mig vidare från ett träsk där vänner och familj inte är så stöttande i ens väg mot målet. Dessvärre är det dessa yttre faktorer och kommentarer som börjar dra ner på mig, ibland tvivlar jag också på mig själv och min förmåga. Det är en brist på förståelse från andra, men ni här på forumet har den förståelsen, vi strävar och sliter idogt och det bästa är att man kan känna igen sig hos andra, man blir inte lika ensam i det avseendet.

Gårdagens prov kändes som en besvikelse, kvant kändes ok medans verbalt var katastrof. Kändes som jag läste texterna utan att riktigt förstå vad jag läste och var väldigt okoordinerad mentalt. Jag hade sovit minimalt dessutom, känner någon igen sig när sömnbristen är påtaglig?

Om jag så får göra om provet till hösten och plugga till det igen, så gör jag det. Men när jag får höra från olika håll att det är SVÅRT, provet är inte för alla och att jag borde byta karriärsinriktning, så tar jag det väldigt hårt när min egna mor och far faktiskt inte tror på mig alls utan föreslår något annat. Det känns som ett implicit uttalande att jag är inkompetent och inte besitter det andra gör. Men är det verkligen så mycket begärt att man vill att någon åtminstone ska ha tillit och tro på mig under resans gång? Man känner sig begränsad av det andra konstaterar som står en nära och det liksom fäster mentalt, jag vet inte om ni upplevt detsamma?

Det har gjort mig råförbannad, jag har skällt ut vänner som familj som försökt pracka på mig detta skitsnack att jag inte kanske har vad som krävs, att det kanske är dags att göra något annat. Jag har bokstavligen pekat på mina egna föräldrar och konstaterat att jag inte är som "ni", för så jävla lätt ger jag mig inte. Den dagen jag kommer in, är den dagen man får sota för sådant underskattande gentemot andra.


Jag har lagt ribban för högt och dessa höga förväntningar och krav på mig själv har resulterat i en dipp för tillfället. Jag ser inte vad jag åstadkommit, utan bara vad jag gör fel. Första högskoleprovet skrev jag 0.1 för 6 år sedan, sedan 0.2, 0.3. Jag valde sedan att gå igenom gamla prov inför nästa prov sådär 1 månad innan, då skrev jag 0.65. Idag har jag användt mig av hp guiden och faktiskt pluggat på riktigt och ligger mellan 1.0-1.2 i provresultat (gamla prov), jag behöver som minst 0.9, och helst 1.1 för att säkra en plats till högskolan jag sökt. Men hur hittar jag motivationen att fortsätta, hur gör ni?

Men det klarar du ju!!!! Du är jättenära ditt mål nu! Ge inte upp och visa dem motsatsen. Jag förstår att det måste vara riktigt tufft och höra från ens egna familj att man kanske borde göra något annat men jag hade nog bara blivit mer målmedveten då och känt att jag allt skall visa dem! Jag känner som du, kvant gick okej men den verbala delen var svår, speciellt den sista. Jag kunde inte riktigt koncentrera mig. Det var dock första gången jag gjorde HP och jag satsar på 1.4 för att komma in på det jag vill. Har redan skaffat VIP igen då jag inte tror att jag kommer få 1.4 på detta provet. Ligger på 1.3 i matten och 1.0 i den verbala delen.. den drar ner mig totalt. Men, jag skulle inte sluta om jag vore du! Nu har du lång tid på dig att plugga till hösten och kör du vip kommer du garanterat nå ditt mål då du är så nära!! Och ja, det är SVÅRT, annars hade alla fått 2.0 MEN varför skulle man bara satsa på sådant som är lätt? Då kommer man ju ingenstans här i livet. Jag tycker gott du kan säga att om de inte har något bra eller peppande att komma med så kan de vara tysta. Du har bestämt dig och du kommer att klara det. Vi sitter i samma båt!!

Angeoudemon skrev: ↑sön 09 maj, 2021 17:44 Använd frustrationen du känner till att förbättra dig och om/när tvivlarna i din omgivning frågar något om HP så säger du bara att det går bra (slut på diskussionen).

Du ska vara så otroligt stolt över dig själv! Följer dina drömmar och kämpar för dem, inte alla kan säga detsamma, vilket resulterar i att de projicerar sina egna tvivel på dig.

Du klarar det !

Angeoudemon skrev: ↑sön 09 maj, 2021 17:44 Använd frustrationen du känner till att förbättra dig och om/när tvivlarna i din omgivning frågar något om HP så säger du bara att det går bra (slut på diskussionen).

Du ska vara så otroligt stolt över dig själv! Följer dina drömmar och kämpar för dem, inte alla kan säga detsamma, vilket resulterar i att de projicerar sina egna tvivel på dig.

Du klarar det !

Thrix90 skrev: ↑sön 09 maj, 2021 18:26 Jag blir uppriktigt ledsen för din skull när jag läser din text! Jag hoppas verkligen att du inte ger upp, för det är ju inte din omgivning som bestämmer vad du klarar av! Du har ju redan gjort förbättringar - och du ska verkligen fortsätta!

Jag hade någon liknande kommentar av min mor när jag började skriva HP, och nu har hon fått äta upp sina ord! Dock inte på samma nivå som du beskriver. Du är grym, fortsätt kötta och som andra har skrivit - det handlar mer om att de runt dig verkar gett upp sina egna drömmar och tankar, och projicerar det på dig!

You can do this!

robWin skrev: ↑mån 10 maj, 2021 15:08

Angeoudemon skrev: ↑sön 09 maj, 2021 17:44 Använd frustrationen du känner till att förbättra dig och om/när tvivlarna i din omgivning frågar något om HP så säger du bara att det går bra (slut på diskussionen).

Du ska vara så otroligt stolt över dig själv! Följer dina drömmar och kämpar för dem, inte alla kan säga detsamma, vilket resulterar i att de projicerar sina egna tvivel på dig.

Du klarar det !

Ja det ska jag! Jag blir trots allt lite triggad. Det är ibland svårt att vara stolt över sig sig, speciellt när man har höga krav och aldrig riktigt blir nöjd. Tack för ditt stöd, det hjälper!

RickSjo skrev: ↑sön 09 maj, 2021 19:02 Jag känner igen mig alltför väl.

Började också lågt och höjt mig gradvis på HP. Har pluggat och kämpat mig uppåt från botten. Detta var mitt femte prov och senaste gången jag skrev det sänkte jag mig faktiskt.... Inför detta provet pluggade jag betydligt mer och under perioder i över ett år. Det har varit svårt att hålla motivationen uppe när flera prov har blivit inställda. Men jag såg till att säkra min provplats så tidigt som jag kunde tidigare iår vilket frambringade en ny våg av motivation.

Jag har också fått kommentarer från folk som inte tror på mig, som tror att jag helt enkelt inte är bra nog. Att jag kanske bara borde ge upp och satsa på något annat. Blir ofta jämförd med min storebror som nu är färdigutbildad. Vad folk inte ser är att han också har pluggat, misslyckats och fortsatt kämpa för att komma dit han är idag. Enda skillnaden är att jag har satsat på högskoleprovet vilket han inte behövde för sin utbildning. Om jag ska vara ärlig tror jag han hade minst lika många om inte fler som tvivlade på honom under sin resa.

Dagen innan provet sov jag ingenting. Jag har pluggat i över ett år, och jag gick till ett prov med 30min sömn. (det var seriöst allt jag sov på hela natten, jag kunde inte somna). Jag fick sitta under natten och läsa om andra som inte kunnat sova och fått bra resultat ändå för att motivera mig själv till att skriva provet trots allt. Nu efter känner jag att jag gjorde mitt bästa, jag gjorde allt jag kunde med de förutsättningar jag hade. Men jag känner mig också besviken. Det känns skit. Jag har pluggat idogt i över ett år och jag får inte ens en ärlig chans. Jag fick nästintill ingen sömn, inte 5h, 4h eller 2h utan 30minuter!

Siktar faktiskt på liknande resultat som dig. Och precis som dig så har jag gjort gamla prover och gjorde hela marsprovet på HPguidens hemsida, fick runt 1.1, 1.2. På detta provet fick jag gissa på många av LÄS uppgifterna. Fick ganska bra på orden (orden finns på expressens hemsida), MEK har jag ingen aning. Både ELF och LÄS blev dessutom betydlig svårare utan någon sömn. När det kommer till den kvantitativa delen tror och hoppas jag att det gick bra. Men det är svårt att veta. Har pluggat extremt mycket matte, så det kändes som att det flöt på ändå. Men man vet aldrig jag kan likaväl gjort massa slarvfel och svarat fel pga sömnbristen.

När det kommer till de yttre faktorerna så projicerar bara folk. Vi är inte de första som får höra att vi inte är bra nog och kommer absolut inte vara de sista som får höra det heller. När folk yttrar sig på det sättet är det för att DE inte är bra nog. Dessa människorna hade gett upp för länge sedan. Men precis som du skrev, vi är inte som dem. Vi försöker tills vi lyckas även om det tar flera år. Även om vi misslyckas flera gånger på vägen. Bara det faktum att du fortsätter även när det går skit eller är svårt, gör dig omätbart bättre än de som ger upp eller aldrig försöker.

Jag vet själv hur svårt det kan vara med motgångar när det kommer till HP. Oavsett hur det går, även om du t.om. sänker dig på provet tycker jag att du ska fortsätta kämpa. Vägen till målet är aldrig linjär, det kommer alltid gå upp och ner. Det viktigaste är att man fortsätter kämpa även när det blir svårt. Du har redan höjt dig några gånger, klart du ska fortsätta och kämpa tills du når ditt mål!

För min del hoppas jag att det gick bra. På vissa testprover fick jag högre än jag behöver så förhoppningsvis klarade jag provet även utan sömn. Värt att nämna är att jag brukar vara betydligt bättre på kvantitativa delen än den verbala. Så hoppas att den kvantitativa var bra nog för att väga upp mitt troligtvis dåliga resultat på verbala delen. Om det inte gick bra får jag väll skriva det igen. Det jobbigaste är ovissheten. Suger att man måste vänta en månad på resultatet.

Felicia0012 skrev: ↑mån 10 maj, 2021 12:14 Säg till dina föräldrar att du mår dåligt av hur de behandlar dig kring ämnet, de behöver lära sig att visa empati och stötta sitt barn istället för att dra ner denne.

Folk går runt med mentaliteten av att ens föräldrar är heliga objekt som inte får vidröras, men föräldrar är inte perfekta, och även de behöver bli tillsagda och uppläxade om det så nu behövs.

Detsamma gäller de runt omkring dig, mitt tips är att hellre vara ensam i livet än omringad av totalt usla människor.

Du vet bäst vad du är kapabel till eller inte.

Hårda ord men det är hur jag tänker!

robWin skrev: ↑mån 10 maj, 2021 21:01

RickSjo skrev: ↑sön 09 maj, 2021 19:02 Jag känner igen mig alltför väl.

Började också lågt och höjt mig gradvis på HP. Har pluggat och kämpat mig uppåt från botten. Detta var mitt femte prov och senaste gången jag skrev det sänkte jag mig faktiskt.... Inför detta provet pluggade jag betydligt mer och under perioder i över ett år. Det har varit svårt att hålla motivationen uppe när flera prov har blivit inställda. Men jag såg till att säkra min provplats så tidigt som jag kunde tidigare iår vilket frambringade en ny våg av motivation.

Jag har också fått kommentarer från folk som inte tror på mig, som tror att jag helt enkelt inte är bra nog. Att jag kanske bara borde ge upp och satsa på något annat. Blir ofta jämförd med min storebror som nu är färdigutbildad. Vad folk inte ser är att han också har pluggat, misslyckats och fortsatt kämpa för att komma dit han är idag. Enda skillnaden är att jag har satsat på högskoleprovet vilket han inte behövde för sin utbildning. Om jag ska vara ärlig tror jag han hade minst lika många om inte fler som tvivlade på honom under sin resa.

Dagen innan provet sov jag ingenting. Jag har pluggat i över ett år, och jag gick till ett prov med 30min sömn. (det var seriöst allt jag sov på hela natten, jag kunde inte somna). Jag fick sitta under natten och läsa om andra som inte kunnat sova och fått bra resultat ändå för att motivera mig själv till att skriva provet trots allt. Nu efter känner jag att jag gjorde mitt bästa, jag gjorde allt jag kunde med de förutsättningar jag hade. Men jag känner mig också besviken. Det känns skit. Jag har pluggat idogt i över ett år och jag får inte ens en ärlig chans. Jag fick nästintill ingen sömn, inte 5h, 4h eller 2h utan 30minuter!

Siktar faktiskt på liknande resultat som dig. Och precis som dig så har jag gjort gamla prover och gjorde hela marsprovet på HPguidens hemsida, fick runt 1.1, 1.2. På detta provet fick jag gissa på många av LÄS uppgifterna. Fick ganska bra på orden (orden finns på expressens hemsida), MEK har jag ingen aning. Både ELF och LÄS blev dessutom betydlig svårare utan någon sömn. När det kommer till den kvantitativa delen tror och hoppas jag att det gick bra. Men det är svårt att veta. Har pluggat extremt mycket matte, så det kändes som att det flöt på ändå. Men man vet aldrig jag kan likaväl gjort massa slarvfel och svarat fel pga sömnbristen.

När det kommer till de yttre faktorerna så projicerar bara folk. Vi är inte de första som får höra att vi inte är bra nog och kommer absolut inte vara de sista som får höra det heller. När folk yttrar sig på det sättet är det för att DE inte är bra nog. Dessa människorna hade gett upp för länge sedan. Men precis som du skrev, vi är inte som dem. Vi försöker tills vi lyckas även om det tar flera år. Även om vi misslyckas flera gånger på vägen. Bara det faktum att du fortsätter även när det går skit eller är svårt, gör dig omätbart bättre än de som ger upp eller aldrig försöker.

Jag vet själv hur svårt det kan vara med motgångar när det kommer till HP. Oavsett hur det går, även om du t.om. sänker dig på provet tycker jag att du ska fortsätta kämpa. Vägen till målet är aldrig linjär, det kommer alltid gå upp och ner. Det viktigaste är att man fortsätter kämpa även när det blir svårt. Du har redan höjt dig några gånger, klart du ska fortsätta och kämpa tills du når ditt mål!

För min del hoppas jag att det gick bra. På vissa testprover fick jag högre än jag behöver så förhoppningsvis klarade jag provet även utan sömn. Värt att nämna är att jag brukar vara betydligt bättre på kvantitativa delen än den verbala. Så hoppas att den kvantitativa var bra nog för att väga upp mitt troligtvis dåliga resultat på verbala delen. Om det inte gick bra får jag väll skriva det igen. Det jobbigaste är ovissheten. Suger att man måste vänta en månad på resultatet.

Låter som vi är lite i samma dilemma, kul att ändå kunna ha någon att relatera till. Det här med syskon känner jag väl igen, hag har alltid känt mig som en skugga av mina äldre syskon, det kom alltid kommentarer om hur lätt de hade det i skolan, och hur fantastiskt lätt min syster och bror lärde sig saker generellt. Det är lite roligt också, det har liksom blivit ett incitament att bli bättre, för någonstans vill man också bli sedd och hörd, få någon typ av bekräftelse. Visst, min äldre bror är intelligent, men han har tydligen läst en del böcker och artiklar. Så vad gjorde jag? Jag började läsa ännu mer böcker, ännu mer artiklar, bara för att någonstans komma ifatt, det låter löjligt men det driver mig, kanske för dig med? När han berättade att han läste ut en mattebok, då gjorde jag detsamma, plus HP guiden, fasen vad jag lärt mig.

Kvant är min starkare sida, så där har vi också något gemensamt. Nu får vi bara vänta på resultatdagen..
Jag känner exakt som du, nu fick jag 3 h sömn, men du 30? Herregud, det visar ju bara att du inte fått utnyttja din fulla potential på provet, sen tänker jag att det kan vara fördel ibland med mindre sömn, då menar jag verkligen i sällsynta fall. Exempelvis läsdelen, man slipper övertänka och väljer ett alternativ som man tror överensstämmer med bra med frågan och besvarar frågan, kanske hade man istället börjat ändra om? Hur upplevde du läsdelen när du väl läste? Jag förstod inte vad jag läste, men någonstans gick det i ringa grad att registrera något från texten, men man var verkligen indisponerad, man blir liksom knäpp i skallen och trög när sömnen får lida.

Jag tror på dig, det gör vi andra också. När inte andra kan förmå sig att lägga sin tro på dig, så kommer vi alltid att göra det, jag är med dig hela vägen, fram till mål.

Angeoudemon skrev: ↑sön 09 maj, 2021 17:44 Använd frustrationen du känner till att förbättra dig och om/när tvivlarna i din omgivning frågar något om HP så säger du bara att det går bra (slut på diskussionen).

Du ska vara så otroligt stolt över dig själv! Följer dina drömmar och kämpar för dem, inte alla kan säga detsamma, vilket resulterar i att de projicerar sina egna tvivel på dig.

Du klarar det !