Har de senaste dagarna hört rykten om att platserna till läkarutb. utökas och då ska de platserna ges till hp-kvoten och därmed blir de med 1.8 också antagna. Detta betyder alltså att man med 1.8 och dåiga betyg kan komma in medan en annan med 20.0 och 1.6 inte gör det? Det handlar om 4-5 p i högskoleprov.. För mig känns detta helt sjukt. Ska inte hårt arbete på gymnasiet alls gynnas? Man kan kämpa i 3 år ha högsta betyg och 1.6 på ett högskoleprov och inte komma in samtidigt som en annan kan skita i gymnasiet helt i princip sen sätta 5 p mer i hp-prov och få en plats.
Någon som håller med mig?

Karin-Magnusson skrev:Har de senaste dagarna hört rykten om att platserna till läkarutb. utökas och då ska de platserna ges till hp-kvoten och därmed blir de med 1.8 också antagna. Detta betyder alltså att man med 1.8 och dåiga betyg kan komma in medan en annan med 20.0 och 1.6 inte gör det? Det handlar om 4-5 p i högskoleprov.. För mig känns detta helt sjukt. Ska inte hårt arbete på gymnasiet alls gynnas? Man kan kämpa i 3 år ha högsta betyg och 1.6 på ett högskoleprov och inte komma in samtidigt som en annan kan skita i gymnasiet helt i princip sen sätta 5 p mer i hp-prov och få en plats.
Någon som håller med mig?

Jag har inte hört att alla nya platser skulle vara vigda för HP-kvoten, så det skulle jag ta med en nypa salt så länge.

Men eftersom det har blivit inflation i betygssystemet i och med möjligheterna att tenta upp dem i efterhand har HP som skiljekriterium ersatt lottningen (på alla lärosäten utom KI och till viss del GU) - vilket jag själv tycker är ett bättre sätt än att låta slumpen avgöra. Ett högskoleprov är ju tänkt att mäta kunskaper som predicerar förmågan till att klara av högskolestudier, och rent krasst utifrån detta (även om verkligheten inte ser ut så) torde två personer förväntas klara studierna lika bra om de har lika HP-poäng men olika betyg.

Gränsen måste dock dras någonstans, och att vikta 20.0 + 1,6 mot 15,46 + 1,8 är ju högskoleverket uppgift.

Genom att ha HP-kvoter ges personer som inte var särskilt intresserade av skolan i unga år - men som blivit det när de blivit äldre - möjlighet att läsa utbildningar de aldrig skulle få tillgång till utan denna möjlighet. Detta tycker jag är bra. Du riskerar att få en tämligen homogen grupp individer på prestigeutbildningarna annars.

Sen kan jag ju tycka att en person med 20,0 torde ha goda möjligheter att införskaffa sig ett bra HP-resultat med lite förberedelse, förutsatt att de införskaffat sina kunskaper korrekt, dvs. inte slickat röv i tre år och fått betyg de inte förtjänar.

Självklart måste gränsen dra någonstans och det är ju säkerligen rätt så som det är.
Jag är väl liksom många andra bara frustrerad över situationen med betygsinfaltion..
Lycka till!

Jag håller inte alls med.

Jag tycker det vore bättre att bara ha IG/G på gymnasiet och sedan endast ha en stor HP-kvot, eftersom utbildningarna ändå är ute efter folk som kommer lyckas med högskolestudier - och då spelar det väl ingen roll hur duktig man är på irrelevanta gymnasieämnen. Visst kan det vara bra med MVG i Biologi B när man ska börja läkarprogrammet, men om det var ett krav så skulle väl MVG krävas för behörighet?

Sen kan man ju såklart utveckla högskoleprovet med omvårdsprov, som de ju har planerat.

Om man vill belöna de som kämpade i skolan kan man väl utöka med en HP/BG-kvot (omvänt alltså), så att de med 2,0 rangordnas efter gymnasiebetyg. Så att de som kämpat i skolan ändå ska belönas på något sätt.

empezar skrev:
Jag tycker det vore bättre att bara ha IG/G på gymnasiet

Va fan...Lars Ohly, är inte du i Irak?

empezar skrev:Jag håller inte alls med.

Jag tycker det vore bättre att bara ha IG/G på gymnasiet och sedan endast ha en stor HP-kvot, eftersom utbildningarna ändå är ute efter folk som kommer lyckas med högskolestudier - och då spelar det väl ingen roll hur duktig man är på irrelevanta gymnasieämnen. Visst kan det vara bra med MVG i Biologi B när man ska börja läkarprogrammet, Sen kan man ju såklart utveckla högskoleprovet med omvårdsprov, som de ju har planerat.

På vilket sätt är HP-resultat ett bättre mått än gymnasiebetyg på hur bra en individ i fråga kommer att lyckas med högskolestudier? Jag ser inte heller hur ett "omvårdsprov" som tillägg till HP skulle påverka frågeställningen ovan.

De mest eftertraktade lärosätena borde anta folk till utbildningar på samma sätt som de bästa arbetsgivarna rekryterar folk; genom anpassade processer som inkluderar meritvärdering (individuell basis), begåvningstest, case studies, och intervjuer i flera omgångar (Både med en och flera ansökanden samt intervjuare).

Man kan även ha inträdesprov i områdsämnen som t.ex. i Finland.

Tjäng, ditt förslag är bra...men det är kostsamt att köra flerstegsintagning (de har ju tagit bort intervjuer i LU p.g.a. det)...

Jag tycker helt enkelt att det vore bättre med antagningsprov i stället för att folk ska tävla i att få så höga betyg som möjligt i irrelevanta ämnen. Jag tycker gymnasiet ska ge förkunskaper och att man sedan särskiljer sökande genom antagningsprov som är skräddarsydda för utbildningen man söker. Men det känns som en ganska stor förändring av dagens system. Man får väl drömma.

Dagens krav för godkänt på gymnasiet är för övrigt alldeles för låga.

Tänkte bara tillägga lite fort att vissa gymnasium ger ut höga betyg till elever som inte förtjänar det. Alltså kan det skilja mycket i kunskap på en person med 20.0 från Gymnasium A och en person med lika höga betyg från Gymnasium B. Högskoleprovet är på det sättet bättre eftersom där räcker inte att smöra sig till ett bra resultat.

Precis, gymnasiebetygen är tyvärr inte helt objektiva. Det har t.o.m. skrivits en avhandling som menar på att tjejer har lättare att få bra betyg än killar. Tyvärr är betygen inte alltid ett bra mått på varken kunskap eller förmåga att klara högskolestudier. på vissa ställen kanske flitighet/ambition/trevlighet/rövslickeri vägs in för mycket i betygen.

Det enda som egentligen bevisar att man kan läsa på universitetet är väl egentligen att man har tidigare högskolepöäng om man ska följa era antaganden?

Jag personligen anser att en antagning där man tar hänsyn till gymnasiebetyg, högskoleprov, arbetslivsrfarenhet samt personlig lämplighet vore det bästa. Polisen har en betydligt mer avancerad antagning trots att det yrket också till stor del handlar om att arbeta med medmänniskor. men detta är min utopi och den är nog alldeles för kostsam för att landsting skulle tro på ett sådant koncept där alla dessa delar ingår.

Karin-Magnusson skrev:Har de senaste dagarna hört rykten om att platserna till läkarutb. utökas och då ska de platserna ges till hp-kvoten och därmed blir de med 1.8 också antagna. Detta betyder alltså att man med 1.8 och dåiga betyg kan komma in medan en annan med 20.0 och 1.6 inte gör det? Det handlar om 4-5 p i högskoleprov.. För mig känns detta helt sjukt. Ska inte hårt arbete på gymnasiet alls gynnas? Man kan kämpa i 3 år ha högsta betyg och 1.6 på ett högskoleprov och inte komma in samtidigt som en annan kan skita i gymnasiet helt i princip sen sätta 5 p mer i hp-prov och få en plats.
Någon som håller med mig?

Jag känner inte till någonting sådant. Nya platser fördelas i enlighet med de (av lärosätena bestämda) proportionerna mellan de olika kvotkategorierna, t.ex. "50% intervjuer, 25% betyg, 25% högskoleprov" eller "60% betyg, 40% högskoleprov".

20.0 i betyg tycker jag bevisar att man har en bra studieteknik!
Det ar ytterst relevant for hur man kommer klara hogskolestudier, tror jag.


Jag tycker att bade hp och bg-kvot tillsammans utgor ett bra satt att anta studenter till lakarutbildningen.
Forandringen HT10 kommer gora antagningen bra och mer rattvis.

Man kan få 20,0 utan att behöva plugga speciellt mycket om man har lätt för att lära sig och har snälla lärare. Det kommer inte funka lika bra på universitetet där man måste tillgodogöra sig mycket mer information än på gymnasiet.

empezar, jag haller inte med dig. Man kan ha hur latt for sig som helst, men alla maste plugga far att fa bra betyg. Sjalvklart olika mkt beroende pa ens forutsattningar, men man kan inte glida igenom natur pa gymnasiet och fa 20,0. Inte dar jag gick i skolan. No way jose!