Jag är 32 och ska börja i Uppsala i vår

Obachan skrev:Vad är du då? Jag är journalist.

Lärare

Jag är 31 och är antagen på UU och står som reserv till GU.
Föga förvånande, med tanke på namnet, är det socionom- och terapeututbildad jag är sedan tidigare

Jag inser nu att jag egentligen i hjärta och själ vill vara läkare. När jag valde utbildning efter gymnasiet hade jag inte de rätta betygen, dessutom var jag då mer inställd på teknik. Jag har civilingenjörsexamen som jag tog 2005 och har jobbat kvalificerat sedan dess, och fått barn, just nu är jag föräldraledig, och då har jag tid att tänka ordentligt... jag fyller 30 i höst.
Jag har ett bra jobb, men det känns lite fattigt, torrt och inget jag brinner för egentligen. Det är ju bara en fantasi, men ändå kan jag inte låta bli att spinna loss och fantisera vidare, så hittade jag denna tråd och forum...

Hur gör ni med finansiering? Har ni som läst tidigare inte tagit studiemedel då, eller ska ni klara dessa studier utan studiemedel? vilka andra vägar finns det att gå? Stipendier? Vanligt banklån?

Jag kan helt enkelt inte släppa detta innan jag checkat möjligheterna.

Korint skrev:
Hur gör ni med finansiering? Har ni som läst tidigare inte tagit studiemedel då, eller ska ni klara dessa studier utan studiemedel? vilka andra vägar finns det att gå? Stipendier? Vanligt banklån?

Jag kan helt enkelt inte släppa detta innan jag checkat möjligheterna.

Min man får stå för fiolerna ett tag och troligen får vi fylla på med banklån. Thailand får vänta, Spa-behandlingar likaså, salongsshampoon och dyra krämer (sånt man lagt sig till med efter livet som student typ) får önskas i födelsedagspresent. Klädinköp får åter ske på H&M och barnen får ärva eller ha fynd från klädbytardagar.

Korint skrev:Jag inser nu att jag egentligen i hjärta och själ vill vara läkare. När jag valde utbildning efter gymnasiet hade jag inte de rätta betygen, dessutom var jag då mer inställd på teknik. Jag har civilingenjörsexamen som jag tog 2005 och har jobbat kvalificerat sedan dess, och fått barn, just nu är jag föräldraledig, och då har jag tid att tänka ordentligt... jag fyller 30 i höst.
Jag har ett bra jobb, men det känns lite fattigt, torrt och inget jag brinner för egentligen. Det är ju bara en fantasi, men ändå kan jag inte låta bli att spinna loss och fantisera vidare, så hittade jag denna tråd och forum...

Hur gör ni med finansiering? Har ni som läst tidigare inte tagit studiemedel då, eller ska ni klara dessa studier utan studiemedel? vilka andra vägar finns det att gå? Stipendier? Vanligt banklån?

Jag kan helt enkelt inte släppa detta innan jag checkat möjligheterna.

Klart att du ska bli läkare om det är det du drömmer om!
Livet är för kort för att inte försöka infria sina drömmar (i den mån det är möjligt förstås).

Korint skrev: Hur gör ni med finansiering? Har ni som läst tidigare inte tagit studiemedel då, eller ska ni klara dessa studier utan studiemedel? vilka andra vägar finns det att gå? Stipendier? Vanligt banklån?

Jag kan helt enkelt inte släppa detta innan jag checkat möjligheterna.

Jag går också från föräldraledighet in i läkardrömmar. Jag har ett och ett halvt år CSN kvar. Min sambo är förstående och det blir brödsmulor på bordet i några år men förhoppningsvis hinner jag till AT innan lilla dottern börjar skolan och då kommer det ju in en slant till hushållet.

Obachan skrev:
Jag går också från föräldraledighet in i läkardrömmar. Jag har ett och ett halvt år CSN kvar. Min sambo är förstående och det blir brödsmulor på bordet i några år men förhoppningsvis hinner jag till AT innan lilla dottern börjar skolan och då kommer det ju in en slant till hushållet.

Vi får skatta oss lyckliga som har så bra partners När nån frågar hur vi ska klara oss brukar alltid min man säga:
-"Jag har hellre en lycklig fru än en rik fru". Skönt att han tänker så....

Verkar som många har funderat under föräldraledigheten. Så också jag. Egentligen har läkardrömmarna funnits där sen jag var liten, inte så svårt att bli intresserad av medicin när mammas läkartidningar dräller över hela huset. Men av olika skäl gick jag humanistisk på gymnasiet och sen fanns ju inte riktigt möjligheten att söka till läkarprogrammet.

Men så för ett år sedan så bestämde jag mig för att det var nu eller aldrig. Så jag läste in naturkompetensen samtidigt som jag var föräldraledig och hemma med tre barn. Skrev sen 1,8 på HP. Och på den vägen är det.

Ang finansiering så har jag CSN för 2 1/2 år kvar, min man får stå för fiolerna och sen har mina föräldrar lovat ställa upp med pengar om det behövs. De har även hjälp sin andra dotter genom läkarutbildningen.

Så ingenting är omöjligt bara olika svårt.

Såhär är det för mig:

Gick ut en civ.ing-utbildning -04. Efter det har jag förlorat min pappa i cancer och fått tre barn - omvälvande upplevelser som ställer saker och värden på sin spets. I efterhand har jag alltid vetat att jag borde jobba i vården men det blev inte riktigt så när jag var 20 och valde. Ekonomiskt gymnasium följt av naturbasår och sen teknik. För något år (under mammaledigheten) skrev jag ett högskoleprov för att jag tänkte mig sjuksyrra på Sophiahemmet. Dock räckte 1,8 att trilla in på PIL coh på den vägen är det. Så nu är det huvudet före och köra på typ!

Angående finansiering blir det för mig 2,5 år utan CSN. Beroende på hur mycket sparpengar som går åt löpande (för att dryga ut CSN), kommer jag antingen lösa de sista åren med sparade pengar, eller - troligare - med ett banklån (och extrajobb om jag hinner/orkar).

Som lite kuriosa kan jag nämna att jag valde bort läkarutbildningen när jag var 25 för att jag tyckte det var försent att påbörja en så lång utbildning. Nu sitter man här och är 34, och skall precis börja

TMK34 skrev:Angående finansiering blir det för mig 2,5 år utan CSN. Beroende på hur mycket sparpengar som går åt löpande (för att dryga ut CSN), kommer jag antingen lösa de sista åren med sparade pengar, eller - troligare - med ett banklån (och extrajobb om jag hinner/orkar).

Som lite kuriosa kan jag nämna att jag valde bort läkarutbildningen när jag var 25 för att jag tyckte det var försent att påbörja en så lång utbildning. Nu sitter man här och är 34, och skall precis börja

Går att ansöka om stipendium efter 6 terminer tror jag ifall man har slut på csn. 50 000 tror jag att man får, och har för mig att i princip alla som ansöker blir beviljade.

oscar_bakhouch skrev:Går att ansöka om stipendium efter 6 terminer tror jag ifall man har slut på csn. 50 000 tror jag att man får, och har för mig att i princip alla som ansöker blir beviljade.

Låter inte så dumt, det får man kolla upp. Tack för tipset!

Jag har 3 terminer CSN kvar. Någon som vet hur man söker detdär stipendiet?

Karro77 skrev:Jag har 3 terminer CSN kvar. Någon som vet hur man söker detdär stipendiet?

Hittade den här, vet inte om det finns något annat liknande stipendie

Sveriges läkarförbunds understödsfond