Jag hoppas det löser sig för dig
man kan ju jobba upp sin sgi under studietiden också

men ring fk och fråga - det är ju en djungel
förhoppningsvis är den bara sänkt och inte nollad

förlåt om jag skräms men det är skit att man inte får info om sånt här

Ja verkligen, hade ingen aning om det. Men det räcker alltså inte med att ta studiemedel under terminen, man måste ta det varje vecka? Gäller det sjukpenning och tex föräldrapenning?

Det verkar ju helt stört att jag skulle förlora den för att jag inte har sökt om studiemedel för typ 4 veckor!

Jag pendlar från söder i Stockholm varje dag till Uppsala och tycker det är ok, om det är någon tröst om du inte skulle komma in på KI (vilket är mkt möjligt att du gör!)

Alltså jag fattar inte riktigt heller måste jag säga. Det står på hemsidan att den blir vilande, betyder det att man får den igen efter studierna om man blir sjuk eller arbetslös då?

danspo skrev:

Karro77 skrev:Ja verkligen, hade ingen aning om det. Men det räcker alltså inte med att ta studiemedel under terminen, man måste ta det varje vecka? Gäller det sjukpenning och tex föräldrapenning?

Det verkar ju helt stört att jag skulle förlora den för att jag inte har sökt om studiemedel för typ 4 veckor!

Jag pendlar från söder i Stockholm varje dag till Uppsala och tycker det är ok, om det är någon tröst om du inte skulle komma in på KI (vilket är mkt möjligt att du gör!)

Men varför vill man behålla sin SGI då? Jag har också arbetat in en stabil SGI men den får man väl inte ut om man sjukskriver sig under studier och liknande? Eftersom att man timjobbar så verkar man få en vilande SGI, vad mer skall man tänka på?:S

du får inte ut den om du blir sjuk under studietiden
MEN om du blir tvungen att avbryta studierna pga sjukdom , eller gud förbjude pga dina barns sjukdom. Då sitter du på lägsta sgi med 180:-/dag istället för t ex 6-700:-/dag i sjukpenning /vab/vård av allvarligt sjukt barn.
Det kan ju vara så att man måste avbryta studierna temporärt.

jag kan inte gambla bort mina barns ekonomiska säkerhet genom att chansa på att jag kommer att vara frisk de närmsta 7-8 åren.

Hade jag bara haft mig själv att tänka på ekonomiskt hade jag kanske gjort det.....men inte nu

Det är precis som Alien säger, man måste ta hela tiden för att behålla sin SGI - jag har en kompis som inte höll på att ha råd att vara pappaledig (den ersättningen räknas på samma sätt) för att han inte hade tagit studiemedel fyra veckor sista året han pluggade, därmed hamnade han på lägsta SGI. (Den gången ändrade sig FK, fråga mig inte hur det gick till - enligt reglerna borde han ha fått lägsta möjliga SGI. Flera politiker har motionerat om detta och som jag förstår dte är en ändring på väg, oklart när den kommer dock.)

Jag är lite i samma sits (ensamstående med barn) och ska börja i höst men jag tänker att om det skulle hända nåt som gör att man måste avbryta så blir det först att tömma sparkontot sen i värsta fall gå till soc när pengarna tar slut. I Sverige är ju det värsta som kan hända inte så illa som i många andra länder, även om det är lågt ifrån kul : )

Hälsningar,
- Jonas

Var tvungen att registrera mig för att den tråden var så intressant att följa . Här är en till som läser till läkare på övertid så att säga. Jag är 35, har två barn och går T2. Kul att se att det finns fler som tar språnget och byter spår. I min kurs är medelålderna ovanligt låg enligt kursadministrationen så jag är nog helt klart en av de äldsta. Jag hoppade precis in i T2 pga föräldraledighet så jag har inte lärt känna mina kursare än men de verkar helt klart trevliga. En skillnad som jag upplever nu jämfört med när jag var student första gången i 20-års åldern är att nu har jag helt andra prioriteter. Familjen går ju före allt det här sociala så det lär väl ta sin lilla tid innan jag kommer in i gemenskapen. Dock tror jag att tiden som går till plugg är ungefär densamma. Medan jag är hemma med familjen har ju den yngre studenterna alla sina sociala plikter som fester och någon kryssning osv .

Sen är det ju det här med ekonomin. Som en hel del av er andra har jag inte CSN kvar så planen är att leva på 1) maken 2) deltidsjobb 3) sparade pengar. Det är väl det största orosmomentet. Att få ihop familjeliv, studier och ekonomi. Känns som man får ta en termin i taget. Igen ide att fundera på hur lång utbildningen är i nuläget . Å andra sidan, ser man på sina barn så känns det som tiden går fort så de här fyra åren kanske bara flyger iväg .

Tänker definitivt följa den här tråden. Vi får peppa varandra att ta oss igenom det här. Själv tror jag inte jag kommer ångra mig. Tror också att det i förlängningen är bra för barnen att deras mamma är nöjd. Dock sticker det i moderhjärtat ibland att det blir långa dagar borta. Förskolepersonalen påpekar ofta att det är bra om det inte blir får långa dagar och då känner jag mig som en dålig mamma som är borta heltid. Ni som har barn här i tråden, har ni liknande erfarenheter? Hur resonerar ni? Alternativet är ju att hoppa av utbildningen och det vill jag ju inte. Så får jag dåligt samvete för att jag inte vill det... . Ska väl sägas att jag bor i ett område där många jobbar deltid och det påverkar nog ganska mycket.

Hippo skrev:Var tvungen att registrera mig för att den tråden var så intressant att följa . Här är en till som läser till läkare på övertid så att säga. Jag är 35, har två barn och går T2. Kul att se att det finns fler som tar språnget och byter spår. I min kurs är medelålderna ovanligt låg enligt kursadministrationen så jag är nog helt klart en av de äldsta. Jag hoppade precis in i T2 pga föräldraledighet så jag har inte lärt känna mina kursare än men de verkar helt klart trevliga. En skillnad som jag upplever nu jämfört med när jag var student första gången i 20-års åldern är att nu har jag helt andra prioriteter. Familjen går ju före allt det här sociala så det lär väl ta sin lilla tid innan jag kommer in i gemenskapen. Dock tror jag att tiden som går till plugg är ungefär densamma. Medan jag är hemma med familjen har ju den yngre studenterna alla sina sociala plikter som fester och någon kryssning osv .

Sen är det ju det här med ekonomin. Som en hel del av er andra har jag inte CSN kvar så planen är att leva på 1) maken 2) deltidsjobb 3) sparade pengar. Det är väl det största orosmomentet. Att få ihop familjeliv, studier och ekonomi. Känns som man får ta en termin i taget. Igen ide att fundera på hur lång utbildningen är i nuläget . Å andra sidan, ser man på sina barn så känns det som tiden går fort så de här fyra åren kanske bara flyger iväg .

Tänker definitivt följa den här tråden. Vi får peppa varandra att ta oss igenom det här. Själv tror jag inte jag kommer ångra mig. Tror också att det i förlängningen är bra för barnen att deras mamma är nöjd. Dock sticker det i moderhjärtat ibland att det blir långa dagar borta. Förskolepersonalen påpekar ofta att det är bra om det inte blir får långa dagar och då känner jag mig som en dålig mamma som är borta heltid. Ni som har barn här i tråden, har ni liknande erfarenheter? Hur resonerar ni? Alternativet är ju att hoppa av utbildningen och det vill jag ju inte. Så får jag dåligt samvete för att jag inte vill det... . Ska väl sägas att jag bor i ett område där många jobbar deltid och det påverkar nog ganska mycket.

Ja jag har ju inte kommit in ännu så hur det är vet jag inget om men jag kan ju fundera kring hur det kan tänkas bli.
Att barnen får gå lång dagar, det blir nog så ändå även om jag fortsätter jobba iställetför att studera.
Jag komemr ju itne ha någon make att förlita min tid samt ekonomiskt på.
Jag har aldrig förstått hur endel får det att gå ihop emd arbete och ekonomi samt att låta abrnen gå korta dagar. Att personalen kommenterar blir ju lite galet. Trivs dina abrn på dagis? för om det är så ska inte förskolepersonalen ge föräldrar dåligt samvete. De vet ju inte hur erat privatliv ser ut?
Huga.
jag bävar för hösten, hoppas verkligen jag kommer in. För med min pendling fram&tillbaka för jobbets skull samt att fsk temporärt flyttar till andra lokaler samt att äldsta börjar skolan, komemr mina barn få runt 11 timmar på fsk/skola i höst.
Vad ska man göra när man inte har någon familj i närheten och det blir 1½-2 timmar varje morgon + 1§-2 timmar på eftermiddagen för att först gå till skolan, sen till förskolan och sen därifrån ta sig till jobbet.
nästan 4 timmar av de där 11 är ren pendling.

näe, inte känns det kul inte.

Karro77 skrev:Ja verkligen, hade ingen aning om det. Men det räcker alltså inte med att ta studiemedel under terminen, man måste ta det varje vecka? Gäller det sjukpenning och tex föräldrapenning?

Det verkar ju helt stört att jag skulle förlora den för att jag inte har sökt om studiemedel för typ 4 veckor!

Jag pendlar från söder i Stockholm varje dag till Uppsala och tycker det är ok, om det är någon tröst om du inte skulle komma in på KI (vilket är mkt möjligt att du gör!)

Kan du berätta lite mer om hur det är att pendla från söder till Uppsala? När måste du åka på morgonen, när kommer du hem osv? Vad betalar du för pendlingen i månaden?

Tack.

alien skrev:

danspo skrev:

Karro77 skrev:Ja verkligen, hade ingen aning om det. Men det räcker alltså inte med att ta studiemedel under terminen, man måste ta det varje vecka? Gäller det sjukpenning och tex föräldrapenning?

Det verkar ju helt stört att jag skulle förlora den för att jag inte har sökt om studiemedel för typ 4 veckor!

Jag pendlar från söder i Stockholm varje dag till Uppsala och tycker det är ok, om det är någon tröst om du inte skulle komma in på KI (vilket är mkt möjligt att du gör!)

Men varför vill man behålla sin SGI då? Jag har också arbetat in en stabil SGI men den får man väl inte ut om man sjukskriver sig under studier och liknande? Eftersom att man timjobbar så verkar man få en vilande SGI, vad mer skall man tänka på?:S

du får inte ut den om du blir sjuk under studietiden
MEN om du blir tvungen att avbryta studierna pga sjukdom , eller gud förbjude pga dina barns sjukdom. Då sitter du på lägsta sgi med 180:-/dag istället för t ex 6-700:-/dag i sjukpenning /vab/vård av allvarligt sjukt barn.
Det kan ju vara så att man måste avbryta studierna temporärt.

jag kan inte gambla bort mina barns ekonomiska säkerhet genom att chansa på att jag kommer att vara frisk de närmsta 7-8 åren.

Hade jag bara haft mig själv att tänka på ekonomiskt hade jag kanske gjort det.....men inte nu

En fråga, jag slutade mitt jobb i mitten av februari, har sedan varit timanställd och jobbat varje månad. Jag ska söka CSN nu och kan få det 4 veckor tillbaka, så från mitten/slutet av mars. Kommer jag inte då ha kvar min SGI då jag har haft inkomst från jobb hela tiden?

Barney skrev:

Karro77 skrev:Ja verkligen, hade ingen aning om det. Men det räcker alltså inte med att ta studiemedel under terminen, man måste ta det varje vecka? Gäller det sjukpenning och tex föräldrapenning?

Det verkar ju helt stört att jag skulle förlora den för att jag inte har sökt om studiemedel för typ 4 veckor!

Jag pendlar från söder i Stockholm varje dag till Uppsala och tycker det är ok, om det är någon tröst om du inte skulle komma in på KI (vilket är mkt möjligt att du gör!)

Kan du berätta lite mer om hur det är att pendla från söder till Uppsala? När måste du åka på morgonen, när kommer du hem osv? Vad betalar du för pendlingen i månaden?

Tack.

Det finns 2 alternativ när man pendlar, antingen SJ, kostar 485 för 10 resor och tar 40 minuter. Sen får man lägga till om man ska ha SL kort och om man vill ta bussen i Uppsala till skolan (tar 20-25 minuter att gå)

Det finns också ett SL/UL kort och då tar man pendeln till Upplands väsby och byter till upptårget där, det kostar 1570 kronor och tar ca 1 timme (själva tågresan). Det har fungerat jätte dåligt under vintern pga av all snö, men nu är det helt ok, speciellt om man kan plugga på tåget.

Till Alien:
Min 4-åring trivs för det mesta bra på dagis och gillar att leka med kompisarna där. Det går lite upp och ned i perioder. Just nu vill hon inte gå dit på mornarna men enligt personalen är hon glad när hon är där och ibland vill hon inte gå hem när jag hämtar. Jag blev lite glad när jag läste det här på growing people http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=5474 Min bebis skall börja nu till hösten och kommer att gå hela dagar från början. Vi har valt att sätta henne från 13 månader och såklart var det någon ur personalen som tyckte att det är för litet. Hmm, det ömtåliga moderhjärtat är ack så känsligt. Min man har inte ett dugg dåligt samvete vilket jag avundas honom.
Hoppas du kommer in i vilket fall och att du kommer att trivas!

Carro77:
Vad jag förstått så funkar det som så att om ens SGI baseras på heltidssysselsättning så måste man ha en godkänd heltidssyssla för att behålla SGI. Denna kan vara arbete, arbetslös, föräldraledig (även garantidagar), eller studier med CSN. Om arbetet inte är på heltid vilket det inte var för mig när jag väntade vår yngsta måste man fylla på så att det blir heltid. Det gjorde jag med garantidagar för att skydda min SGI.

Har en kompis som läser T1 i Göteborg och han har rätt glassiga dagar. Oftast bara föreläsningar mellan 9-12 och sen ledigt. För mig innebär detta att jag får mer tid med barnen än jag hade med mitt tidigare mkt krävande arbete. Göteborg har i mångas ögon en ganska förlegad katederundervisning, men det passar definitivt mig som småbarnsförälder och har man studievana sedan tidigare klarar man också att plugga under "eget ansvar". När det gäller ekonomi så har jag en förstående fru som tjänar bra samt en del sparpengar som drygar ut kassan. Det finns ju också andra möjligheter: extrajobb som uska på helger och nätter längre fram i utbildningen, låna ut sin kropp till vetenskapen, stipendier, vik:a som UL efter termin 9 m.m.

Sen att SGI:n nollas är ju trist och man får hålla tummarna att man inte blir sjuk de närmaste 5,5 åren. Dock så måste man gambla lite om man vill vinna! Läkare är den enda vägen för mig...

Animal skrev:Har en kompis som läser T1 i Göteborg och han har rätt glassiga dagar. Oftast bara föreläsningar mellan 9-12 och sen ledigt. För mig innebär detta att jag får mer tid med barnen än jag hade med mitt tidigare mkt krävande arbete. Göteborg har i mångas ögon en ganska förlegad katederundervisning, men det passar definitivt mig som småbarnsförälder och har man studievana sedan tidigare klarar man också att plugga under "eget ansvar". När det gäller ekonomi så har jag en förstående fru som tjänar bra samt en del sparpengar som drygar ut kassan. Det finns ju också andra möjligheter: extrajobb som uska på helger och nätter längre fram i utbildningen, låna ut sin kropp till vetenskapen, stipendier, vik:a som UL efter termin 9 m.m.

Sen att SGI:n nollas är ju trist och man får hålla tummarna att man inte blir sjuk de närmaste 5,5 åren. Dock så måste man gambla lite om man vill vinna! Läkare är den enda vägen för mig...

Varför börjar du skriva om "en kompis som pluggar" när du resten av inlägget referar till att det är dig själv inlägget handlar om?

slowdive skrev:

Animal skrev:Har en kompis som läser T1 i Göteborg och han har rätt glassiga dagar. Oftast bara föreläsningar mellan 9-12 och sen ledigt. För mig innebär detta att jag får mer tid med barnen än jag hade med mitt tidigare mkt krävande arbete. Göteborg har i mångas ögon en ganska förlegad katederundervisning, men det passar definitivt mig som småbarnsförälder och har man studievana sedan tidigare klarar man också att plugga under "eget ansvar". När det gäller ekonomi så har jag en förstående fru som tjänar bra samt en del sparpengar som drygar ut kassan. Det finns ju också andra möjligheter: extrajobb som uska på helger och nätter längre fram i utbildningen, låna ut sin kropp till vetenskapen, stipendier, vik:a som UL efter termin 9 m.m.

Sen att SGI:n nollas är ju trist och man får hålla tummarna att man inte blir sjuk de närmaste 5,5 åren. Dock så måste man gambla lite om man vill vinna! Läkare är den enda vägen för mig...

Varför börjar du skriva om "en kompis som pluggar" när du resten av inlägget referar till att det är dig själv inlägget handlar om?

Nej, nej, du tolkar det fel. Skribenten menar bara att studieupplägget, så som hans/hennes kompis har beskrivit det som, passar bra för hans/hennes livssituation.

Varför börjar du skriva om "en kompis som pluggar" när du resten av inlägget referar till att det är dig själv inlägget handlar om? [/quote]

Jag börjar till hösten. Fler oklarheter jag kan hjälpa dig med, lille vän?