empezar skrev:

katrak skrev:Men! Vad tror ni? Har jag en chans med 20,0+ 1,5 i Lund?

www.läkarstudent.se

De senaste två terminerna har vissa kommit in med 20,0 + 1,5.

Går det att få reda på hur många med 20+1.5 som kom in (Lund eller lindköping)? Hade vidare varit intressant att få reda på hur många som brukar söka med 20+1.6 som därmed kommer in. På så sätt kan man med uppskatta sannolikheten att komma in.

Möjligt du kan räkna på det, begära ut lite siffror från VHS.
Eller bara vänta en vecka till Antagning 1..

AshTreeLane skrev:

Yones skrev:

AshTreeLane skrev:
För mig är åldern ett bekymmer, tro inte annat. Inte för att jag känner mig för gammal för att studera (ett liv utan kontinuerligt lärande är inget liv för mig), och inte heller för att jag kommer tvingas leva på existensminimum i ytterligare 5.5 år. Nej. Problemet huserar i min livsplan och min livsplan har så länge jag kan minnas inkluderat punkten "Bilda familj innan 35" - jag vill tro att det är en rätt vanlig punkt för de flesta. Kommer jag in på läkarlinjen försätts jag i kollisionskurs med en framtid där jag tvingas jonglera AT, ST och en nybildad familj (givet att jag under de kommande åren hittar den där flickan som drömmar vävs kring och som så ofta omtalas i litteraturen men så sällan syns till i verkligheten). Det kommer inte bli lätt - där om hyser jag inga tvivel.

Samtidigt, om jag inte tog chansen skulle jag med åren förmodligen bli en bitter figur. Åtta-till-fem och lådvin på helgen har aldrig varit min melodi.

Livsplaner är till för att revideras! Oroa dig inte; kärlek och småbarn kan kombineras med de mest underliga livsstilar. Vissa vill säkert ha en spikrak läkarkarriär från 20-årsåldern och fram till pensionen. DET skulle ge mig ångest. Just nu känns det helt fantastiskt underbart kul att börja plugga medicin, men det är fullt möjligt att man byter karriär fler gånger i livet och skriver ett par romaner eller hitlåtar därimellan. Finns inga regler.

Jag är mer devil-may-care än vad tidigare inlägg kanske får mig att framstå - annars hade jag inte suttit här vid 30 års ålder och stirrat 5.5 års (grund)utbildning i ansiktet =). Vad jag vill få sagt är att det finns konsekvenser med att påbörja en lång utbildning relativt sent i livet. Med vilken vikt dessa konsekvenser sedan skall passas in i livsekvationen är naturligtvis subjektivt; vi ser alla på världen genom vår egen privata lins, och så vidare.

Dock, det där med en roman eller två skriver jag under på. De bara ska präntas ned innan graven -epitaf omfattande yrket läkare eller inte =).

Jag kan här också sålla mig till den skara som ger sig in i den akademiska världen efter 30, och samma rädsla har sig även gjort sig påmind hos mig. På vilket sätt påverkar (eller motverkar) detta mina planer på att finna min själsfrände och utveckla ett familjärt liv tillsammans?? Faktum är att jag gjort två sådana resor på senare tid, där jag satsat alla mina kort på att lyckas, och tyvärr har det inte slutat så som tanken ursprungligen var stipulerad. Den lärdom jag tror mig ha vunnit ur detta är att jag inte kan utgå ifrån att mitt liv inte kan definieras eller baseras enbart efter den person jag en dag hoppas finna, oavsett hur livslångt det än må vara. För nu när detta väl har hänt igen för mig, och jag stirrar upp i sovrumstaket med vetskapen att ungdomens år är förbi, och den frihet och lekfullhet som hör den till, då känner man sig skapligt naken. Jag inser nu att jag måste ha en egen bas att stå på, och det annat än den profession, och den "karriärsutveckling" man såhär långt avverkat, vilket kanske utvecklat min kompetens, men i vilken grad har det utvecklat mig?? Jag behöver något som utmanar mig i framtiden, så är det bara.

Då återstår bara lite hundslit och ordnötning.

Jag tycker att det är underbart att bli äldre. Ju äldre jag blir desto friare känner jag mig! Man bryr sig inte lika mycket om oviktiga småsaker. När det gäller kärlek så kommer det när det kommer. Det är min erfarenhet. Helt plötsligt - vid sämsta möjliga tidpunkt - träffar man rätt och då kan man inte välja. Biologin lurar en i fällan och man är fast =).

Snälla någon svara, går sönder här! Vad är chanserna för reserv 15 i hpkvoten? Vill SÅÅÅ gärna in i Lund!

johkri9 skrev:Snälla någon svara, går sönder här! Vad är chanserna för reserv 15 i hpkvoten? Vill SÅÅÅ gärna in i Lund!

Väldigt goda. I höstas blev 23 reserver antagna efter urval 2, och då har ändå massor med reserver redan blivit antagna efter urval 1. I våras var siffran 11.

empezar skrev:

johkri9 skrev:Snälla någon svara, går sönder här! Vad är chanserna för reserv 15 i hpkvoten? Vill SÅÅÅ gärna in i Lund!

Väldigt goda. I höstas blev 23 reserver antagna efter urval 2, och då har ändå massor med reserver redan blivit antagna efter urval 1. I våras var siffran 11.

Sökt i Lund, har reserv 39 i HP-kvoten. Känns som att chanserna är OK, men får väl se hur det blir i januari...

Tack! Låter härligt att du säger det empezar, annars ses vi i Umeå!

Någon här inne som kom in med 1,8 (utan 20,0 alt.4) nu på första?

johkri9 skrev:Någon här inne som kom in med 1,8 (utan 20,0 alt.4) nu på första?

Ja, jag kom in i Gbg med 1.8.

johkri9 skrev:Någon här inne som kom in med 1,8 (utan 20,0 alt.4) nu på första?

I Umeå, ja!

Jag kom in i Uppsala med 1.8

Jag har 20 från gymnasiet. Blev antagen tandläkarprogrammet i GU.
Men jag vill studera till läkare och undrar hur stora är mina chanser som 35:e reserv?
Tack för svaret!!

Är 12:e reserv i Lund på BG/HP kvoten! Har jag i princip en garanterad plats? Utifrån nedanstående info antogs 23 reserver från urval 2.

Enligt läkarstudent.se/antagning för HT09:

Reservantagningsgräns med HP-urskiljning 20,0 + 1,5
sista reserv (från urval 2) #23

From skrev:Är 12:e reserv i Lund på BG/HP kvoten! Har jag i princip en garanterad plats? Utifrån nedanstående info antogs 23 reserver från urval 2.

Enligt läkarstudent.se/antagning för HT09:

Reservantagningsgräns med HP-urskiljning 20,0 + 1,5
sista reserv (från urval 2) #23

Då ser det ju ljust ut?