Jag fick ~1.9 på högskoleprovet igår och är rätt så garanterad på att komma in på någon av dessa utbildningar. Jag har ännu inte behörighet för antingen läkare eller till HHS och kommer behöva läsa upp 2 kurser nästa termin så kan jag söka in till HT-14.


Problemet är att jag inte vet vad jag vill läsa. Läkare känns mer säkert och mer "intellektuellt", medans HHS i stockholm verkar väldigt internationellt inriktat. Jag vill jobba utomlands när jag är klar med min utbildning. Jag tror jag hade passat att arbeta inom både finans och inom medicin.

Nu vet jag att jag skriver detta i läkarsektionen och det kommer vara lite bias, men jag är rätt ambivalent just nu och skulle gärna vilja höra era åsikter. Skulle ni säga att KI eller HHS är bäst?

Det är ju två fundamentalt olika vägar... Vet inte hur stora möjligheterna är att jobba utomlands som läkare, men spontant känns det ju som att ifall det är en drivkraft för dig så är det nog lättare att komma bort från Sverige och jobba internationellt via handels... Grattis, verkar som att jag landat på minst 1.8... Härlig känsla!

KI är ett väldigt internationellt inriktat universitet också. Promenerar du omkring på campus och frågar efter vägen någonstans så är det i min erfarenhet ungefär lika stor chans att personen du frågar kommer be dig att prata engelska som att han eller hon svarar på svenska.

Men vill du bege dig ut utanför Europa och vill arbeta kliniskt som läkare så kan det dock bli krångligt. I så fall tror jag att HHS ger dig bättre möjligheter.

Sen så är det ju väldigt stor skillnad på den faktiska vardagen för en läkare och en ekonom, så min rekommendation är att kontakta en studievägledare på respektive högskola och fråga om du får följa med en student i dennes vardag under en dag (se till att läkarstudenten går på den kliniska delen av programmet bara).

Ett annat alternativ vore att söka något tillfälligt jobb inom sjukvården eller anmäla dig som volontärarbetare för t.ex. Röda korset för att på så sätt få lite mer erfarenhet av din framtida arbetsplats. Båda alternativen kan ju dessutom se bra ut i ditt CV.

Vad är det som får dig att överväga att läsa medicin? Är det ett mål du haft länge? Varför? Känner du någon som är läkare? Har du svansat en läkare?

Nu kommer min egen enormt cyniska syn på saken:

Fördelar:

* Ett meningsfullt yrke (men i stort otacksamt).
* Ett välbetalt yrke (i slutet av karriären).
* Du kan jobba internationellt och tjäna massor av pengar, om du vill lämna vänner och familj.
* Du blir ledare över gruppen överlevande om ditt charterplan skulle störta på en öde ö och ingen har någon aning om vart ni är.
* Dina kunskaper är ovärdeliga om världen skulle gå under pga ett kärnvapenkrig eller zombieutbrott, eftersom ditt yrke inte är "onödigt" som många andra.

Nackdelar:

* Repetitivt arbete. Det kan verka varierande från en utomstående, men det enda som är varierande är väl ens patienters utseende, lukt och sjukdomar. Allt annat är ju samma hela tiden. Du tar emot en patient, lyssnar, antecknar, undersöker patienten, beställer prover/undersökningar, dikterar, får panik över att du inte hinner göra ditt jobb ordentligt, signerar journaler, lagar dörrar, etc. När du är specialiserad blir du väldigt duktig på väldigt lite. Dvs mindre variation ju duktigare du blir. Man är blott ett kugghjul, och vem som helst skulle egentligen kunna ersätta en, för läkarprogrammet är inte speciellt svårt.
* Dåligt betalt i början av karriären kombinerat med lång studietid leder till att man hamnar långt efter många av gymnasiekompisarna som blev snickare och elektriker vad gäller familj, resor, hus, bil och annat som brukar vara saker man strävar efter i livet.
* Världens sämsta arbetsgivare; landstinget. Man kan komma undan med att bara jobba åt dem i sju år, men sju år är mycket.
* Svårt att driva egen klinik eftersom du måste samarbeta med din konkurrent (landstinget).
* Vården styrs av ekonomi. Den som remitterar får notan. Resultatet blir att man försöker ge så lite vård som möjligt. Om du skulle få för dig att ge god vård kommer du bli tillsagd eller sparkad, för det är så man får en vårdcentral att gå i konkurs. I övrigt är vården ojämställd och orättvis. Beroende på vart du bor får du olika vård. Du är värd olika mycket för sjukhuset beroende på vart du kommer ifrån. Det är äckligt.
* Medicinska kunskaper är i princip bara ekonomiskt nyttiga i själva arbetet, till skillnad från många andra yrken. En arkitekt kan rita sitt eget hus. En ekonom kan göra väldigt bra privata investeringar. En snickare kan bygga sitt eget hus. En elektriker kan dra sin egen el. En rörmokare kan renovera sitt badrum och kök. De kan jobba svart. Et cetera. En läkare kan skriva ut storpack Alvedon - och redan här är det etiskt tveksamt.
* Man har media emot sig och sitt yrke. Allt som innebär nackdelar för läkaryrket får enorm uppmärksamhet i media och mycket energi läggs av media på att påverka politiker att ta beslut som leder till läkaryrkets fördärv i detta landet. Allt negativt som händer i vården i Sverige får man kollektivt ta skit för av gemene man, trots att det är politikerna som ligger bakom de flesta problem.
* Utbildningen expanderas i massiv takt, medan AT-platser och ST-platser hamnar efter. Detta kommer leda till massiv arbetslöshet eller förlängd väntetid till AT (under vilken tid man får väldigt dåligt betalt). Antagningskraven kommer sjunka, varefter folks uppfattning om läkaryrket som något bara de bästa studenterna blir kommer försvinna, varpå färre och färre kommer söka sig till utbildningen. Ond cirkel. Se lärarnas situation.
* TV/film blir tråkigt när du vet att 99% av all medicin inom TV och film är omöjlig. Man sitter ofta och berättar för ens sällskap hur overkligt det är, att man inte gör sådär inom vården, att den där medicinen inte finns, att den inte fungerar sådär, att zombies inte är verkliga, etc. Livet blir tråkigt, alltså.

Det mesta här är specifikt för Sverige. Om du sticker till Danmark, Norge, USA, så ser situationen annorlunda ut. Men det blir en chansning. Mycket kan hända på 5,5 år som gör att man blir fast i det här landet.

Nu kanske någon som inte hunnit bli bitter än kan ge den positiva synen på yrket för att du ska få en helhetsbild

Intressant. Det är ju en sida av myntet man inte ofta ramlar över. Lätt att sätta utbildningen och sina drömmar på piedestal och glömma att det faktiskt också kan bli en inte alltför munter vardag. Hur känner du själv Empezaar? Vad tänkte du innan du började utbildningen? Skulle du valt en annan riktning i livet med facit i hand? Vad vill du efter din utbildning? Varför vill du bli läkare?
Löjligt många frågor, men jag står lite i ett vägskäl i livet. Lever min dröm nu på ett sätt, men har samtidigt en dröm om att bli läkare. Enbart baserad på mina fördomar om att vara läkare. Nu har jag fått minst 1.8 på HP och verkligheten knackar på. Därför går jag igång på ditt inlägg. Hoppas du vill svara på frågorna och om du inte känner dig bekväm att göra det i ett forum så är min adress phantom_831116@hotmail.com.

phantom_831116 skrev:Vad tänkte du innan du började utbildningen?

Att jobbet var så repetitivt hade jag ingen aning om innan. Sjukdomarna är ju väldigt annorlunda och då kan man ju tro att jobbet är varierande, men handläggningen blir ju ändå nästan exakt likadan. Du gör några undersökningar, du ställer diagnos, du ger medicin. Det funkar inte. Du byter medicin. Det funkar bättre ett tag. Sen provar du en annan medicin. Det funkar inte. Remiss till operation? Remiss för vidare utredning? Åhhhhhh. Och då har jag inte ens börjat gnälla på det administrativa, som bara blir värre och värre, trots att IT skulle kunna vara sååå behjälpligt. Men det finns INGEN VILJA att förbättra vården i Sverige. Det finns några eldsjälar som försöker, men de har bara inte gett upp än. Vi är fortfarande kvar på 90-talet vad gäller IT-system. Några specialiteter har utvecklats IT-mässigt (radiologi, anestesi), men i stort är det samma skit. IT är extremt lågt prioriterat inom vården. Man ska ju ge vård? De som bestämmer kan inte tänka längre än näsan räcker.

Jag bortsåg från hur dåligt betalt yrket faktiskt är när jag började. Det skulle ju vara ett så givande arbete. Men hur givande är det att arbeta med vård i Sverige? Den styrs av politiker. Vården man ger bestäms av helt andra saker än patientens behov. Överläkare klagar på att förr i världen diskuterade man patienter på ronderna. Nu diskuterar man nästan uteslutande ekonomi. Man vill lägga in folk från andra län för att de ger klirr i kassan. Skriv ut de från det egna länet - de är en ekonomisk börda. Med reservation för att det givetvis inte behöver vara så på alla sjukhus, men ekonomin har en betydligt större del nu än förut. Man fördummar vården för att kunna mäta kvalitet, man försämrar vårdens kvalitet för att kunna uppnå den här påhittade kvaliteten, som då ska belönas med pengar. Idioti. Jag orkar inte.

phantom_831116 skrev:Skulle du valt en annan riktning i livet med facit i hand? Vad vill du efter din utbildning?

Jag hade definitivt valt en annan riktning i livet. Jag borde ha funderat på vad jag har för kvaliteter och vilket yrke de passar bäst i. Eftersom jag är logiskt lagd är läkare egentligen ett ologiskt val. Vem som helst kan bli läkare. Du behöver faktiskt inga särskilda färdigheter utöver att du lyssnar på patienten. Det är lite tråkigt, och det känns som att jag slösar bort min talang för IT och utveckling om jag ska bli läkare. Speciellt när läkaryrket bara kommer bli sämre och sämre med tiden. Sverige har gjort sitt val, och här är det viktigare att läkarna får mindre lön än att vi får bra vård. Förbjud stafettläkare, oavsett konsekvenserna. Vårdcentraler får stänga ner pga överbelastning. Men stafettläkarna kan iaf inte tjäna pengar - i det landstinget. Idioter.

Efter min utbildning kommer jag tacka för min examen och byta yrke. Så tänker jag i alla fall nu. Jag hoppas att jag på något sätt kommer kunna dra nytta av en läkarexamen i mitt framtida yrke. Kombinationen programmerare/läkare är nog inte särskilt vanlig, och eftersom IT inom vården inte riktigt slagit igenom än kanske det finns en boom där att dra nytta av, men jag vet inte om jag vill jobba inom den sektorn. Den är så trög och fylld av tröga människor.

Jag tänker alltså gå klart min utbildning. Jag kanske blir fylld av ny energi i vår när jag börjar plugga igen? Jag kanske blir helt euforisk av att jobba som underläkare? Jag kanske gör AT och får legitimation? Sånt där vet man liksom inte. Jag är just nu inne i en period av extrem bitterhet över det här yrket.

phantom_831116 skrev:Varför vill du bli läkare?

Jag ville bli läkare för att *drumroll* hjälpa människor. Men jag har insett att det finns massor med andra sätt att hjälpa människor, och att bli läkare är ett ganska ineffektivt sätt att hjälpa människor på. Om inte jag blir läkare, så blir någon annan det. Någon annan tar mitt jobb. Någon annan hjälper den människan. Blir jag inte läkare, kan jag bli utvecklare. Jag kanske kan förbättra IT inom vården? Nja. Som ovan nämnt går det nog inte i Sverige. Det finns inga visionärer här som har någon reell makt.

I slutändan blir jag nog bara en vanlig programmerare som utvecklar roliga saker. Ett jobb jag inte kommer bli bitter av.

Ursäkta all bitterhet, jag hoppas någon kommer in och balanserar upp detta med något positivt!

Inte sant att man tjänar dåligt i väntan på AT, tvärtom. Sen har man nytta av att vara läkare utanför arbetet också, om än inte ekonomiskt. Prognosen angående tillgången på läkare är att det kommer gå från brist till varken brist eller överskott, dvs det kommer ske en utplaning. En anledning till att det blivit lägre antagning i HP-kvoten är för att provet blivit svårare. Lägre antagning generellt innebär att folk i allmänhet har sämre betyg så relativt sett blir det inte lättare att komma in. De utökade platserna är inte så fasligt många att det kommer bli arbetslöshet. Välj yrke efter intresse och hur arbetsmarknaden ser ut är mitt råd! Läkare kommer alltid behövas, så även ekonomer. Tänk 30 år fram i tiden också, man ska ju jobba till man är 65 minst.

erisen skrev:Inte sant att man tjänar dåligt i väntan på AT, tvärtom.

Som personlig assistent tjänar jag exkl OB 23 700 kr. Som läkare kommer jag tjäna 25 000-27 500 kr, median 26 500 kr, medel 26 826 kr (statistik från SACO). Som jämförelse tjänar en kvinnlig sjuksköterska 24 300 kr i samma område.

En av mina jämnåriga vänner är elektriker, saknar högskoleutbildning och tjänar 45 000 kr per månad. De flesta av mina vänner tjänar över 30 000 kr. De kanske snittar 33 000-35 000 kr. Ingen av dem har högre utbildning utan enbart yrkesutbildning i gymnasiet/komvux.

Vad tycker du är en "bra lön" efter 5,5 års utbildning?

erisen skrev:Sen har man nytta av att vara läkare utanför arbetet också, om än inte ekonomiskt.

Hur? När ens barn blir sjuka?

erisen skrev:Prognosen angående tillgången på läkare är att det kommer gå från brist till varken brist eller överskott, dvs det kommer ske en utplaning.

Nils har analyserat det där lite närmre. Där ser det inte lika muntert ut.

erisen skrev:De utökade platserna är inte så fasligt många att det kommer bli arbetslöshet.

Du får utveckla det här. Miljöpartiet vill utöka platserna med 1000 per år, stegvis under en fyraårsperiod. De kommer till makten nästa år. Vi har redan utökat programmet med närapå 100 procent de senaste tio åren. Det blir knappt några fler AT-platser och ST-platser. Vart ska alla underläkare ta vägen? Oavsett vad som väntar så är det i alla fall inte det önskvärda.

Jag tycker din "bitterhet" och ifrågasättande är viktigt. Tycker du ska skriva ett debattinlägg om varför du som ung läkarstudent redan nu börjar bli bitter pga urholkningen av vården. Tror på fullaste allvar att SvD, dn eller någon annan av våra tidningar skulle publicera det. Det du upplever och uttrycker är viktigt. Och du kan formulera det. Jag skulle sluka det. Det är nog viktigare än du tror hur du, som är en representant för "framtiden inom svensk vård", upplever utvecklingen...
Hur ser löneutvecklingen ut som läkare på ett ungefär? Någon som vet?

Löneutvecklingen för läkare är jättebra.

Problemet för mig är att man efter 5,5 års levande på existensminimum kanske känner att man hellre tjänar pengar NU än om åtta år till. Detta är extra viktigt om man börjar sin utbildning lite senare i livet, som jag.

Såhär ser den senaste statistiken ut:

Underläkare: 25 500-34 000, medel 28 643, median 27 500
=> 0-1 år beroende på vart man vill göra AT. Tror Stockholm har 14 månaders väntetid/"vik-tid" nu.

AT-läkare: 28 300-34 000, medel 32 096, median 32 322
=> Två år (22 månader) innan man får legitimation.

Leg. läkare: 35 000-43 000, medel 39 053, median 38 000
=> Hur länge beror på om man vill specialisera sig eller ej. Arbete som legitimerad läkare går att tillgodoräkna i en specialistutbildning (ST).

ST-läkare: 37 500-44 300, medel 40 466, median 40 100
=> Fem års specialistutbildning.

Specialist (ingångslön): 47 700-58 500, medel 53 748, median 54 000
Specialist (totalt): 51 500-59 400, medel 55 114, median 54 500
=> Detta jobbar man som i 10-15 år innan man blir överläkare. Mindre inom bristspecialiteter som psykiatri.

Överläkare: 61 500-77 800, medel 67 850, median 65 500
=> Medicinskt ledningsansvar inom sin specialitet.

Distriktsläkare: 62 000-71 750, medel 65 829, median 66 100
=> Dvs jobbar på vårdcentral som allmänläkare.

Sen kan du ha särskilt ansvar och få lite mer lön. Blir du lite chefaktigt kommer du upp i 65-128 tusen beroende på hur högt upp man sitter och hur duktig man är på att förhandla lön. Sen är detta löner utan OB, jourer och övertid.

Såg att jag läste lite fel på mitt tidigare inlägg om vikarierande underläkare. Hur som helst ser man ju på medellönen att det är få förunnat att tjäna över 30 tusen (övre kvartil ligger på 29 100 kr).

Ni kan se lite tydligare hur det ser ut på detta diagrammet:

Är alltid olika hur man ser saker. Man kan ju jobba en hel del jour får man inte glömma. Sedan kan man under studietiden arbeta i Norge så man drygar ut kassan. Även åka dit och jobba under semestern om man orkar när man börjat jobba. Väldigt lukrativt.

erisen skrev:Är alltid olika hur man ser saker. Man kan ju jobba en hel del jour får man inte glömma. Sedan kan man under studietiden arbeta i Norge så man drygar ut kassan. Även åka dit och jobba under semestern om man orkar när man börjat jobba. Väldigt lukrativt.

Alla tjänar bra pengar i Norge. Att tjäna mycket genom att jobba mycket tycker jag inte är märkvärdigt. Du får inte högre timlön för det. Slår du sen ut timlönen efter skatt blir det ju väldigt dåligt betalt. Just nu jobbar jag dubbelt som läkarsekreterare och personlig assistent. Det är också "väldigt lukrativt".

Bra skrivet empezar - kritik och synpunkter uppbackat med fakta!

Vill bara påpeka att jag har två syskon + deras partners som läser/läst färdigt till läkare, och bristen på AT ÄR ett faktum. Man måste vara flexibel vad gäller utbudet och inte låsa sig geografiskt. Både min bror och hans sambo fick AT-tjänst på Västerviks sjukhus utan någon direkt väntetid. Våga söka i mindre orter och kvantitivt! Och tänk på att kolla upp AT-möjligheter under praktik! Praktiken är ett mycket bra sätt att få in en fot, och säg vad man vill om detta men det är helt klart en fördel att vara ett känt ansikte när ansvariga ska tilldela platserna.

empezar skrev:

erisen skrev:Inte sant att man tjänar dåligt i väntan på AT, tvärtom.

Som personlig assistent tjänar jag exkl OB 23 700 kr. Som läkare kommer jag tjäna 25 000-27 500 kr, median 26 500 kr, medel 26 826 kr (statistik från SACO). Som jämförelse tjänar en kvinnlig sjuksköterska 24 300 kr i samma område.

En av mina jämnåriga vänner är elektriker, saknar högskoleutbildning och tjänar 45 000 kr per månad. De flesta av mina vänner tjänar över 30 000 kr. De kanske snittar 33 000-35 000 kr. Ingen av dem har högre utbildning utan enbart yrkesutbildning i gymnasiet/komvux.

Vad tycker du är en "bra lön" efter 5,5 års utbildning?

erisen skrev:Sen har man nytta av att vara läkare utanför arbetet också, om än inte ekonomiskt.

Hur? När ens barn blir sjuka?

erisen skrev:Prognosen angående tillgången på läkare är att det kommer gå från brist till varken brist eller överskott, dvs det kommer ske en utplaning.

Nils har analyserat det där lite närmre. Där ser det inte lika muntert ut.

erisen skrev:De utökade platserna är inte så fasligt många att det kommer bli arbetslöshet.

Du får utveckla det här. Miljöpartiet vill utöka platserna med 1000 per år, stegvis under en fyraårsperiod. De kommer till makten nästa år. Vi har redan utökat programmet med närapå 100 procent de senaste tio åren. Det blir knappt några fler AT-platser och ST-platser. Vart ska alla underläkare ta vägen? Oavsett vad som väntar så är det i alla fall inte det önskvärda.

Håller med på många punkter att det politiska klimatet inte är suveränt för läkare. Dock får miljöparitet inte så många röster förhoppningsvis och får förhoppningsvis inte med sig sossarna i denna fråga. Ingångslönen för en ekonom ligger kring 22. Har vänner från ekonomprogrammet som jobbar som telefonförsäljare eftersom det inte finns tillräckligt med jobb i förhållande till mångden arbetskraft inom finanssektorn/ekonomisektorn. Som programmerare får du nog större chans till anställning. Jag personligen jobbar tusen gånger hellre med något så intressant och stimulerande som medicin än sitter på ett kontor hela dagarna för en pisslön. Lönen inom läkaryrket är också bra mycket bättre än för en ekonom.

Alltså: högre lön, högre stimulans, slipper tråkigt kontor och underkvalificerat arbete.