axon skrev:

Frågan är snarare, varför andra ska behöva täcka upp för dig och samtidigt göra deras egna arbete?

Nu har du ju bytt ämne och pratar om läkarbrist helt plötsligt?

axon skrev: Har ett rätt lustigt autentiskt exempel:
En avdelning med cirka 20 anställda läkare. Cirka 3-5 av dessa är yngre läkare (28-33 år). De ska lägga upp schemat över jul/nyår. En av de yngsta ST-läkarna har varit pappaledig i några månader och ska börja i december igen. De frågar honom om han kan jobba någon dag i mellandagarna, svaret "Nej, jag har planerat att vara med familjen över jul-nyår". Vad hände? Jo, en snäll äldre läkare fick hoppa in och köra extra mycket. Jag tycker inte detta är rätt. Jag tycker man tar sitt ansvar och jobbar då för att sprida ut arbetet på alla läkare på avdelningen. Jag tror de flesta vill vara med sin familj faktiskt.

Jaha, du tänker så. Om en yngre läkare vill vara med sin familj så är merparten av alla ST-läkare lata och ointresserade...

Nej, men man ska sätta upp rimliga mål. Kan man aldrig jobba övertid tycker jag faktiskt att läkaryrket är fel, på samma sätt som att tro att "Jag vill ha 22,5, men jag tänker aldrig plugga när jag är hemma, bara gå på lektioner, hemmavid vill jag ägna mig åt andra saker" och fortfarande tycka att man borde få 22,5 för det. Då tycker jag de som gör något hemma också, läser och lär skall belönas - genom att få ett högt betyg. De ska däremot inte bli slavar och göra andra personers uppgifter för att de vill prioritera annorlunda.

Den verklighet som finns idag att yngre läkare får gå mycket jourer och sånt finns i mer eller mindre alla branscher; i finansbranschen får inte de nya sitta och glassa på deras kontor och prioritera golf med deras kunder, man går inte in och blir chef för en hemköpsbutik utan att ha suttit i kassan etc ett tag. Det är ytterst få jobb som man får disponera tiden efter eget behag i början.

Intressant artikel av Lars Werkö: http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=9677

Jag tror bara vi kan se en attitydförändring i läkarkåren. Även bra kommentarer.

axon skrev:Nej, men man ska sätta upp rimliga mål. Kan man aldrig jobba övertid tycker jag faktiskt att läkaryrket är fel, på samma sätt som att tro att "Jag vill ha 22,5, men jag tänker aldrig plugga när jag är hemma, bara gå på lektioner, hemmavid vill jag ägna mig åt andra saker" och fortfarande tycka att man borde få 22,5 för det. Då tycker jag de som gör något hemma också, läser och lär skall belönas - genom att få ett högt betyg. De ska däremot inte bli slavar och göra andra personers uppgifter för att de vill prioritera annorlunda.

Den verklighet som finns idag att yngre läkare får gå mycket jourer och sånt finns i mer eller mindre alla branscher; i finansbranschen får inte de nya sitta och glassa på deras kontor och prioritera golf med deras kunder, man går inte in och blir chef för en hemköpsbutik utan att ha suttit i kassan etc ett tag. Det är ytterst få jobb som man får disponera tiden efter eget behag i början.

Intressant artikel av Lars Werkö: http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=9677

Jag tror bara vi kan se en attitydförändring i läkarkåren. Även bra kommentarer.

Var går du läkarprogrammet? Vilken termin?

Solen08 skrev:Var går du läkarprogrammet? Vilken termin?

Jag har inte börjat på läkarprogrammet än. Det spelar dock mindre roll eftersom vi mest diskuterar livet efter utbildningen.

axon skrev:

Solen08 skrev:Var går du läkarprogrammet? Vilken termin?

Jag har inte börjat på läkarprogrammet än. Det spelar dock mindre roll eftersom vi mest diskuterar livet efter utbildningen.

Just det finner jag imponerande!

Solen08 skrev:

axon skrev:

Solen08 skrev:Var går du läkarprogrammet? Vilken termin?

Jag har inte börjat på läkarprogrammet än. Det spelar dock mindre roll eftersom vi mest diskuterar livet efter utbildningen.

Just det finner jag imponerande!

Trodde du skulle frånta min rätt att argumentera haha

För många är läkaryrket just det, ett yrke, dvs inte ens liv. Då har man annorlunda prioriteringar.

empezar skrev:För många är läkaryrket just det, ett yrke, dvs inte ens liv. Då har man annorlunda prioriteringar.

Vill man ta del av lite mer intellektuellt arbete och samtidigt hjälpa människor kan läkare vara ett väldigt bra alternativ. Har man ingen lust att ta del av den intellektuella biten är sjuk- eller undersköterska ett fullgott alternativ.

Eller ska vi skaffa jourhavande låtsasläkare som sitter och googlar fram symptom och går efter PM? Om läkaren gör en första bedömnning, sedan googlar den jourhavande låtsasläkaren för att dubbelkolla att läkaren agerat rätt. Det skulle förmodligen göra så att läkarna kan gå hem tidigare under sin specialistutbildning.

axon skrev:
Vill man ta del av lite mer intellektuellt arbete och samtidigt hjälpa människor kan läkare vara ett väldigt bra alternativ. Har man ingen lust att ta del av den intellektuella biten är sjuk- eller undersköterska ett fullgott alternativ.

Jag tror inte du får allt för många pluspoäng av att tala om sjuk- och undersköterskor som icke-intellektuella. Läkare må ha det yttersta ansvaret för en operation men utan de övriga medarbetarnas enormt viktiga arbete såräddas inte många liv. Deras kunskap är ovärderlig, likadant som läkarens kunskap också är ovärderlig.

Hierarkin inom sjukvården måste förändras.

oscar_bakhouch skrev:Jag tror inte du får allt för många pluspoäng av att tala om sjuk- och undersköterskor som icke-intellektuella. Läkare må ha det yttersta ansvaret för en operation men utan de övriga medarbetarnas enormt viktiga arbete såräddas inte många liv. Deras kunskap är ovärderlig, likadant som läkarens kunskap också är ovärderlig.

Hierarkin inom sjukvården måste förändras.

Såg att jag uttryckte mig lite klumpigt. Deras arbete anser jag dock vara mindre intellektuellt än läkarnas, tycker sålunda att ssk/usk-sysslorna är mindre präglade av intellektuellt arbete än det läkaren gör. Och ja, de har en ovärderlig kunskap som jag på ingalunda sätt har förkastat!

Jag håller med dig om att vårdhierarkin bör förändras.

axon skrev:Eller ska vi skaffa jourhavande låtsasläkare som sitter och googlar fram symptom och går efter PM? Om läkaren gör en första bedömnning, sedan googlar den jourhavande låtsasläkaren för att dubbelkolla att läkaren agerat rätt. Det skulle förmodligen göra så att läkarna kan gå hem tidigare under sin specialistutbildning.

Haha, du är så härligt svart eller vit. Jag tar gärna den här diskussionen med dig om några år när någon typ av gråskala uppenbarat sig. I övrigt är det rätt kul att se hur du gått från 60-65 h/vecka till övertid ibland

Linda2 skrev:Haha, du är så härligt svart eller vit. Jag tar gärna den här diskussionen med dig om några år när någon typ av gråskala uppenbarat sig. I övrigt är det rätt kul att se hur du gått från 60-65 h/vecka till övertid ibland

Jag skrev att det handlade om 60-65h i vissa fall, således inte att alla borde jobba 60-65h under hela sin specialistutbildning. Däremot står jag fast vid att om det är några som ska lägga ner extra tid på sitt yrke är de personer som precis påbörjar specialistutbildning.

Det finns de som är rätt svart-vita (enligt mig) som säger läkaryrket är ett yrke, således krävs inget extra alls. Dessa likställer läkaryrket med att vara städare när det gäller hur viktigt det är att lägga ner extratid för att hålla sig á jour och försöka göra sitt yttersta för att erbjuda patienterna den bästa vården. Jag anser att det är en rätt väsentlig skillnad som skiljer läkaryrket från många andra yrken.

Jag kan bara se det framför mig:
"Du, vi har fått ett intressant trauma patientfall, vill du assistera?"
"Nja, i målbeskrivningen för allmän kirurgi-ST står det bara att jag ska klara av att initialt handlägga ett traumafall. Så nej tack, jag gör inte mer än vad som krävs, det är trots allt bara ett yrke jag har för att försörja mig. Sedan har jag annat för mig."

Man kan ju inte vara ointresserad när man följer lagen....

axon skrev: Det finns de som är rätt svart-vita (enligt mig) som säger läkaryrket är ett yrke, således krävs inget extra alls. Dessa likställer läkaryrket med att vara städare när det gäller hur viktigt det är att lägga ner extratid för att hålla sig á jour och försöka göra sitt yttersta för att erbjuda patienterna den bästa vården.

Har du träffat många som säger att läkaryrket är ett yrke och att det således inte krävs något extra? Har du täffat någon som likställer läkaryrket med att vara städare?
Är det månne dina egna tolkningar? Att det är så svart eller vitt som du här ovan vill göra gällande?

Linda2 skrev:Har du träffat många som säger att läkaryrket är ett yrke och att det således inte krävs något extra? Har du täffat någon som likställer läkaryrket med att vara städare?
Är det månne dina egna tolkningar? Att det är så svart eller vitt som du här ovan vill göra gällande?

Empezar skrev ovan att vissa ser läkaryrket, som just det, ett yrke och att då kan ha andra prioriteringar. Min tolkning var att det var riktat åt mina kommentarer, att man inte alls kan förvänta sig att någon gör anstränger sig mer än 40h/vecka.

Jag började med 60-65h/vecka, sedan har jag gått över till att arbeta extra, eftersom de 60-65h/vecka bara förelåg i vissa fall. Detta fick jag mothugg för, eftersom det funkade alldeles perfekt att jobba 40h/vecka eftersom det var "lagstadgad arbetstid".

Jag ska även tillägga att mitt tänkbara scenario ska vara helt fel att säga emot, om man slutade en halvtimme senare och ingreppet förväntades ta 45 min (snabb traumapatient ) så har man rätt att uttrycka sig som svaret blev på förfrågan, eftersom det är lagstadgat, och att det heller inte kan betyda att man är mindre intresserad för att man håller sig till den lagstadgade arbetstiden.

Min POÄNG är och förblir att man under ST får räkna med extra pass, dessa skall inte komma som någon chock tycker jag. Jag skrev även att ALL tid man lägger ner inte nödvändigtvis vara innanför sjukhusets dörrar utan kan innebära att man läser relevant litteratur för sin specialistutbildning kanske några timmar hemma/vecka.