Jag tycker att det är märkligt att dessa grupper konkurrerar i samma antagningsgrupp för läkarprogrammet:

A. De som läst upp ett eller fler betyg och uppnått 20,0 på sitt naturvetenskapliga program

B. De som läst upp ett eller fler betyg och uppnått 20,0 på sitt samhällsvetenskapliga program, samt läst ett behörighetsgivande s.k. "tekniskt basår"

Det finns en väsentlig skillnad mellan grupp A och B. Eleverna i grupp A har uppnått högsta betyg i gymnasiets tyngsta kurser, vilka enligt min uppfattning är de naturvetenskapliga karaktärsämnena Kemi B, Fysik B, Biologi B och Matematik D (jag är övertygad om att det finns undersökningar som stärker detta). Eleverna i grupp B behöver aldrig uppnå högsta betyg i dessa ämnen, utan endast betyget godkänd då det är vad som krävs för att kunna tillgodoräkna sig dem som behörighetsämnen.

För att förklara ytterligare vill jag gärna ge ett exempel med verklighetsanknytning (något överdriven för att budskapet skall nå fram).

*En elev har läst det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap. Eleven lyckades inte få 20,0 men väl 19,8 och konkurrenskompletterar sedermera upp sitt VG i 100-poängskursen Engelska A. Eleven har jobbat hårt för att uppnå ett MVG i den tunga kurser jag nämnt ovan.

*En annan elev läser samhällsvetenskapligt program med inriktigt samhällsvetenskap och går ut med ett snitt på 18,0. Även denna elev konkurrenskompletterar sina betyg, dock i en större omfattning, och uppnår ett betygsgenomsnitt på 20,0. Denna elev läser ett tekniskt basår och klarar med nöd och näppe, efter många omtentor, godkänt i de behörighetsgivande kurserna för läkarprogrammet. Eleven ersätter dessutom sitt betyg i Matematik C, som eleven hade som tillval i gymnasiet på det samhällsvetenskapliga programmet, med ett annat ämne, "Rösten som instrument", eftersom eleven läst fler än 2500 poäng och för att Matematik C inte är ett samhällsvetenskapligt karaktärsämne. Eleven klarade helt enkelt inte av Matematik C, utan fick sedermera denna behörighet genom det tekniska basåret.

Att dessa elever sedan konkurrerar i samma grupp, på lika villkor är mycket orättvist. Det gör att man rekommenderar elever att läsa det samhällsvetenskapliga programmet och sedan ett tekniskt basår, om de vill bli läkare, för att slippa att uppnå högsta betyg i Fysik B exempelvis, vilket för många kan vara omöjligt. Detta kommer i förlängningen, förutom den orättvisa det skipar, leda till att de antagna studenterna är allt sämre lämpade för studierna, och sedermera en sämre läkarkår.

Den förändring som jag anser bör göras är att det vid antagning till läkarprogrammet krävs att elever som läser ett "tekniskt basår" uppnår betyget MVG (alternativt ett bestämt värde i skalan 1-5) i de ämnen som är behörighetsgivande för programmet, för att kunna konkurrera med eleverna i grupp A.

Det bör vara så, att man vid antagning till läkarprogrammet, måste ha uppnått MVG i de behörighetsgivande ämnena för programmet. Sluta med att skilja på betygsgenomsnitt från gymnasiet och behörighet. Dessa bör hänga ihop.

Det som jag nämnt ovan kommer alltså att vara oförändrat när de nya reglerna träder i kraft 2010 - vilket för mig är ofattbart.

Inte riktigt... från 2010 kommer nästan enbart naturvetare att ha tillgång till betygsgrupp 1, eftersom det bara är de som har behörighet i sitt slutbetyg. De får dessutom mycket goda möjligheter att få full pott (2,5) i meritpoängen. Det är bara i betygsgrupp 2 som de konkurrerar på samma villkor. Emedan HP lär fortsätta användas för särskiljning där så kommer faktiskt även HP att göras om snart så att ordkunskap blir mindre viktigt och de logiska-intellektuella aspekterna framhävs (60/60 istället för 80/42).

Betygsgrupp 1 kommer att vara cirka dubbelt så stor som betygsgrupp 2. Antagningsgränsen i den kommer att sjunka under maximala betyg; dels för att inte alla lär ha full pott i meritpoängen, dels för att behörigheten är så begränsad (naturvetare kommer att dominera kvoten), dels för att det idag är så att 2/3 av alla 20,0-snitt är skapade genom kompletteringar.

BG2 kan räkna med maximalt 20% av det totala antalet platser medan BG1 får ca 40%, ifall vi tar en hypotetisk ort där betygskategorin är så stor som den överhuvudtaget kan vara enligt reglerna.

Naturvetare (som sköter sig bra nog för att inte behöva komplettera) får alltså en "gräddfil" in i läkarutbildningen medan alla andra blir tvungna att antingen utstå mördande konkurrens i BG2 (nuvarande BG-kvotens framtid) eller bli antagna via högskoleprovet (där naturvetare kommer att ha fördel) alternativt vårdprovet (som sägs vara på väg att bli ett andra högskoleprov, i princip).



Ovanstående är en personlig prognos baserad på personliga uppfattningar. Avvikelser i verkligheten kan förekomma.

"Det är bara i betygsgrupp 2 som de konkurrerar på samma villkor."

Precis den grupp detta inlägg handlar om.

Orättvist.

naninai skrev:"Det är bara i betygsgrupp 2 som de konkurrerar på samma villkor."

Precis den grupp detta inlägg handlar om.

Orättvist.

Jag motsäger inte att högskole-basåren borde avskaffas eller behandlas som gymnasiala kurser (hellre de förra eftersom högskolor och universitet inte borde syssla med gymnasial utbildning), men de andra slutsatserna du drar kan jag inte riktigt instämma i.

Det går t.ex. inte att säga att det är enkelriktat orättvist, då de som går basår behöver ta studielån eller finansiera dem på något annat sätt och antagligen har sämre ekonomiska förutsättningar att se fram emot under läkarprogrammet. Icke-naturare kommer också att ha en längre kompletteringsväg att gå än naturare. Dessutom tillkommer också att naturare oftast ligger bättre till på högskoleprovet (och ännu mer så efter det har gjorts om 2009), som även fortsättningsvis lär användas för urskiljning i den kompletterade kvoten. Fördel naturare.

Lägg sedan till att maximalt 20% av platserna (antagligen närmare 10%) är öppna för betygsbaserad antagning utav kompletterade samhällsvetare m.fl. så blir det en starkare närvaro av högpresterande naturvetare på läkarprogrammet än idag. Vi behöver alltså inte oroa oss för att de framtida läkarstudenterna skulle vara allt sämre rustade för studierna, åtminstone vad de betygsantagna anbelangar; i det avseendet är HP-kvoten ett större problem eftersom det inte mäter förkunskaper särskilt väl (kan tilläggas att det var den vägen jag själv kom in).

Jag instämmer dock, som sagt, i att högskole-basår är dåliga (både av den konkurrensmässiga anledning du nämner och av min ovan nämnda åsikt om vad högre lärosäten ska syssla med).

Om man går ut från IB-programmet med 20.0 (40 eller högre) och läser till Fysik B, kommer ett VG i denna kurs att sänka betygssnittet?

astrand skrev:Om man går ut från IB-programmet med 20.0 (40 eller högre) och läser till Fysik B, kommer ett VG i denna kurs att sänka betygssnittet?

att IB-elever skulle vara immuna mot betygsnittssänkningar efter examen låter inte speciellt troligt. kanske bäst om du ringer och frågar något universitet eller tar chansen med någon studievägledare.

Om man får VG i fysik B så sänks ens snitt.

Hur många kvoter kommer det att finnas totalt efter 2010?

och hur stor andel kommer kvoterna att ha vid intagning till läkarprogrammet? alltså blir "den nya bg - kvoten" 25% eller högre?

Dr.portalen skrev:Hur många kvoter kommer det att finnas totalt efter 2010?

och hur stor andel kommer kvoterna att ha vid intagning till läkarprogrammet? alltså blir "den nya bg - kvoten" 25% eller högre?

den nya bg-kvoten borde väl bli 1/3. sen har bg-kvoten olika grupper som får olika många platser. direktgruppen får flest platser.

Dr.portalen skrev:Hur många kvoter kommer det att finnas totalt efter 2010?

och hur stor andel kommer kvoterna att ha vid intagning till läkarprogrammet? alltså blir "den nya bg - kvoten" 25% eller högre?

Fyra grundläggande betygskvoter, ett antal betygskvoter med HP för urskiljning, ett antal kvoter med VP för urskiljning, en högskoleprovskvot, Umeås särskilda urval, PIL, LÄFO och kanske några rena VP-kvoter någonstans.

Kanske runt 15 olika varianter alltså. 8 är absolut minimum och 12-14 är nog att räkna med...

BG1 (plugghästkvoten)
BG2 (BG)
BG3 (BF)
BG4 (IB, utland)
BG1/HP
BG1/VP
BG2/HP
BG2/VP
BG3/HP
BG3/VP
HP
Umeå
PIL
LÄFO
VP

BG1 kan hamna runt 30%, BG2 runt 15% (möjligtvis närmare 40% respektive 20% vid ett betygsälskande lärosäte).

plugghästkvoten

Ett utdrag ur svaret jag fick från Regeringskansliet:

"När det gäller din synpunkt att kräva högre betyg än Godkänt i behörighetsämnena är principen att det är betyget Godkänt som ska gälla. Godkänt står för att en elev har uppnått kunskapsmålen i gymnasieskolan och att kräva ett högre betyg skulle sända märkliga signaler till elever i gymnasieskolan. Även om det i praktiken krävs högsta möjliga jämförelsetal för att antas till läkarutbildningen i dagsläget är det alltså inte aktuellt med några förändringar i behörighetskraven. Att införa särskilda bestämmelser för antagningen till läkarutbildningen är heller inte aktuellt."

Jag tycker att detta är fel, fel, fel.

naninai skrev:Ett utdrag ur svaret jag fick från Regeringskansliet:

"När det gäller din synpunkt att kräva högre betyg än Godkänt i behörighetsämnena är principen att det är betyget Godkänt som ska gälla. Godkänt står för att en elev har uppnått kunskapsmålen i gymnasieskolan och att kräva ett högre betyg skulle sända märkliga signaler till elever i gymnasieskolan. Även om det i praktiken krävs högsta möjliga jämförelsetal för att antas till läkarutbildningen i dagsläget är det alltså inte aktuellt med några förändringar i behörighetskraven. Att införa särskilda bestämmelser för antagningen till läkarutbildningen är heller inte aktuellt."

Jag tycker att detta är fel, fel, fel.

man tycker ju att eftersom det krävs så ofantligt lite arbete för att få godkänt i ett ämne så borde läkarprogrammet (och vissa andra utbildningar) kräva åtminstone VG i dessa ämnen, ungefär som HHS gör i sina.

skillnaden mellan G och MVG är mycket större än mellan G och IG.

naninai, kom ihåg att ta en titt på framtids-delen på min hemsida efter att jag har meddelat att den är uppdaterad (fortfarande några dagar kvar, har varit lite mera arbete än väntat).