Det är inte ironiskt att du vill bli psykolog bara för att du själv mått dåligt under en tid i ditt liv. Tvärtom är det jättebra för då vet du vad patienten känner, för du har själv varit där. Tror man blir väldigt duktig på sitt yrke om man vet vad den som sitter framför en har gått igenom.
Så tror du kommer bli en alldeles fantastisk psykolog

Jag var inte i exakt samma sits som du är i nu, men jag skulle påbörja en master och bestämde mig för att inte göra det. Började jobba istället och plugga inför HP. Var livrädd, och då menar jag livrädd, men valde att göra det ändå för att jag visste att jag annars skulle ångra mig.
Idag, två år senare så känns det beslutet rätt.

Hoppas att du kommer på hur du vill göra. Inget är rätt eller fel utan man får göra en egen bedömning.

Lycka till med HP! Det kommer gå bra ska du se!

ninamousa skrev: ↑tor 10 sep, 2020 1:16 Tack så mycket för svar! Jag tror jag har en aning om vad jag borde göra kring de hela! De är just den där rädslan som hindrar en.

Tack, detsamma

Våga tro på dig själv