Normalt brukar det vara fler som skriver på våren än på hösten, detta beror dels på att de som tar studenten i år provar på att skriva högskoleprovet. Sen att det är fler som tar studenten i år än vanligt är en annan faktor. Men en tendens som vi sett är att det blir fler och fler som skriver högskoleprovet, 62500 är en rejäl ökning från förra året, närmare en ökning på 23%.

Nu tror jag inte att det här kommer att påverka normeringstabellen speciellt mycket, då det inte gjort de senaste gångerna, men vad tycker ni... är den här ökningen bra eller dåligt?

Intäkterna för det här provet blir ca 22 miljoner kronor för staten. Så de tjänar i alla fall på det här istället för att ge folk möjligheten att läsa upp sina betyg.

Nu är siffrorna reviderade och således kan (alla skriver inte provet trots att de anmält sig) 65 975 personer skriva provet i vår, en ökning med hela 30 % alltså.

"Antalet personer som vill skriva högskoleprovet är nu den högsta på elva år."

http://www.vhs.se/sv/Press1/Pressmeddel ... P-anmalan/

Svettigt inför höstens antagning, alltså.

Dags att kliva in med en lugnande mjuk kudde här:

Alla som skriver provet kommer inte börja plugga just till hösten, många som redan trivs med sitt jobb skriver det som en backup _i fall_ jobbet skulle ryka under året (typ hela västsveriges kedja av underleverantörer är beroende av att Victor Müller håller SAAB flytande).

Alla som skriver det och får ett toppresultat kanske ändå inte har behörighet till utbildningen man själv vill in på? IG i Matte B är inte helt ovanligt bland samhällsgymnasister som ändå skriver hyfsat på högskoleprovet...eller ta högskoleprovsfolk som vill bli läkare men gått gymnasieprogram som helt saknar Matte C & D.

Alla som skriver det och får ett toppresultat kanske ännu inte vet vad man skall välja för utbildning? Att välja en utbildning bara av skälet "man kom in" är ofta ett misstag som leder till avhopp, förhoppningsvis inser en del detta i förväg.




Andas, andas!

Karpov skrev:Alla som skriver det och får ett toppresultat kanske ändå inte har behörighet till utbildningen man själv vill in på? IG i Matte B är inte helt ovanligt bland samhällsgymnasister som ändå skriver hyfsat på högskoleprovet...eller ta högskoleprovsfolk som vill bli läkare men gått gymnasieprogram som helt saknar Matte C & D.

Man kan ha ett IG i en lägre kurs bara man är godkänd i en högre kurs och fortfarande vara behörig. Bara man inte hamnar under 90% gränsen av godkända betyg för grundläggande behörighet .

Man kan ha ett IG i en lägre kurs bara man är godkänd i en högre kurs och fortfarande vara behörig. Bara man inte hamnar under 90% gränsen av godkända betyg för grundläggande behörighet

Oj, visste jag faktiskt inte! Men däremot om man skall behörighetskomplettera på komvux så måste man ha G i Matte A
för att få läsa Matte B, G i B för att få läsa C osv... här i Göteborg iaf.

Hm, jag får spåna vidare på fler lugnande faktum...min syster skrev provet i höstas fast hon bara har ett år med CSN-pengar kvar (hon är färdig farmaceut) skulle någon som henne skriva högt och vilja gå en utbildning svår att komma in på så återstår ändå massa klurande med finansieringen, så hon skulle ju inte börja till hösten iaf...hm.

Borde det inte vara många som också är i den situationen att dem vill skrapa ihop lite extra poäng och chans till höjning efter höstens prov för att maximera chanserna till höstens antagning. Är själv i en sådan situation. Tror att jag kommer ha svårt att höja mig till 2.0 men gör ändå ett försök, det skadar ju inte.

//Cecilia

Men den bästa mjuka kudden är kanske ändå att hoppas på att ovanligt många av dessa 65 975 är gymnasister som gör sitt första prov på vårterminen i trean...då känns det inte lika hotfullt. När jag gjorde mitt första prov i detta skede i livet skrev jag 0,8...trots att jag tyckte mig ha "råpluggat" gamla prov. Och det finns ju också statistik som bekräftar att det inte går så bra då (är det inte så att det är gynnsammast för trettioåringar eller något sånt väl?) ...sen kanske en del gör det bara på grund av ryktet om att det är sista gången med nuvarande prov, "bara för att" träffade själv folk på provrasterna i höstas som hade spontananmält sig med det skälet redan då.

Karpov skrev:Men den bästa mjuka kudden är kanske ändå att hoppas på att ovanligt många av dessa 65 975 är gymnasister som gör sitt första prov på vårterminen i trean...då känns det inte lika hotfullt. När jag gjorde mitt första prov i detta skede i livet skrev jag 0,8...trots att jag tyckte mig ha "råpluggat" gamla prov. Och det finns ju också statistik som bekräftar att det inte går så bra då (är det inte så att det är gynnsammast för trettioåringar eller något sånt väl?) ...sen kanske en del gör det bara på grund av ryktet om att det är sista gången med nuvarande prov, "bara för att" träffade själv folk på provrasterna i höstas som hade spontananmält sig med det skälet redan då.

Får man fråga hur gammal du är och hur du höjt dig

Får man fråga hur gammal du är och hur du höjt dig

Först vill jag be om ursäkt om jag lät lite klumpig, naturligtvis kan jag unna folk att skriva bra redan
på gymnasiet - bara ni inte har tänkt att söka samma
sak som jag

På fråga 1 så är jag under trettio ...fast alltså när jag skrev 1,7 så var jag 25. På fråga 2:

Hm. Jag skrev 0,8 när jag var 18, sen tror jag det var 1,2 jag skrev när jag var 19. Sen bestämde jag mig för att aldrig mer göra provet...tills jag var 25. Då satte jag 1,7 oförberred, med whiskeybakfylla. Förmodligen en del tur (bara ett fel på orden t.ex.), men med träning på HP-guiden lyckades jag upprepa detta en gång till..sen har jag skrivit 1.6 några gånger i rad.

Vad hände då mellan 19 och 25? Tja, jag gick från att lyssna på P3 till att lyssna på P1 (en trevlig ingång till P1 är podfiler av Filosofiska rummet http://www.sr.se/sida/laddaner.aspx?ProgramID=793 ), jag började läsa allt i morgontidningen och inte bara musikrecensioner, jag läste A-kurser i sociologi och litteraturvetenskap...det sistnämnda tror jag var väldigt viktigt. Men nej, jag rekommenderar ingen att ta studielån för litteraturvetenskap, det svider nu, däremot står det alla fritt att norpa en litteraturförteckning för kursen och sedan på egen hand läsa detta under ett halvår ( http://kursportal.student.gu.se/data/LV ... 20VT10.pdf t.ex. OBS PDF!)

Mycket tror jag handlar om att känna sig lugn och bekväm med allt under provdagen, att allt känns bekant, den känslan ökar för varje gång man gör det. Ja och ordförrådet ökar ju varje år med, men man kan ju själv påverka det, t.ex genom att inte läsa Metro, syssla med Twitter och andra intellektuella hot som bara går ut på att förtunna språket. Nej men alltså vänja ögon och hjärna för långa krångliga saker varje dag, tills det bara är en uppskattad vana att köpa The Economist varje vecka och sträckläsa.

Återkommer om jag kommer på mer avgörande saker (Det är ju inte meningen man skall behöva gå på högskolan för att höja sitt HP-resultat!) typ kring NOG och DTK. Fast då skriver jag i en mer korrekt tråd om det. Kanske fäste jag inte lika mycket negativa känslor kring matte vid 25, på gymnasiet var jag en inbiten matte-hatare...

Lite mer ontopic: Själv har jag ju haft 1,7 i flera år nu utan att "använda det" - sådana måste ju också finnas bland dessa dryga 65 000...men nu tänkte just jag slå till i höst på vad jag kommer in på (men skriver ju ett sista prov i april med!) ...och om någon undrar om jag bara slackat och druckit whiskey, samt läst två A-kurser, sen jag gick ut gymnasiet, nej, nästan hela tiden har jag jobbat heltid med allt från sälj till personlig assistans, skaffat barn, betalat skatt och bidragit till samhället...tänkte säga det innan debatten om att "de som skjuter upp högskolestarten förstör samhällsekonomin" drar igång.