Hittade en bra sida med en FAQ på VHS. Med frågor och svar om höstens nya regler som kunde vara att postas här.

Länken

Skickade för övrigt in en fråga som jag grubblat på själv. Angående personer som läst ett program och fått grundläggande behörighet men saknar den särskilda behörigheten (områdesbehörighet). Till exempel personer som läst samhälle och vill bli läkare. Sedan läser man ett tekniskt/naturvetenskapligt basår som inte räknas med i ens meritvärde för att få den särskilda behörigheten. Det basåret räknas som komplettering och således till att dessa personer hamnar i urval II (kompletteringskvoten). Vad tycker ni om detta?

Eul. skrev:Hittade en bra sida med en FAQ på VHS. Med frågor och svar om höstens nya regler som kunde vara att postas här.

Länken

Skickade för övrigt in en fråga som jag grubblat på själv. Angående personer som läst ett program och fått grundläggande behörighet men saknar den särskilda behörigheten (områdesbehörighet). Till exempel personer som läst samhälle och vill bli läkare. Sedan läser man ett tekniskt/naturvetenskapligt basår som inte räknas med i ens meritvärde för att få den särskilda behörigheten. Det basåret räknas som komplettering och således till att dessa personer hamnar i urval II (kompletteringskvoten). Vad tycker ni om detta?

Det är precis denna situation jag sitter i. Jag tycker att det är riktigt trist, för trots att jag har goda betyg från såväl gymnasiet som basåret får jag betydligt reducerad chans att bli antagen. Jag kan köpa att studenter som kompletterat för att få högre snitt skall få söka med sitt nya betyg i kompletteringskvoten, dvs. läser upp betyg och så. Men jag tycker att det är orättvist att sådana som jag som inte läst naturämnena på gymnasiet och därför läser in dem senare, dvs. som läser IN betyg och inte läser UPP betyg, hamnar i denna situation. Säger inte det faktumet att jag läser ett helt extra år med gymnasiekurser för att ens få söka till mitt drömprogram redan tillräkligt om min motivation, tänker jag?

Upprörande!

Tack för att du startade denna tråd förresten. Skall bli intressant att se diskussionen.

linneaskogvard skrev:

Eul. skrev:Hittade en bra sida med en FAQ på VHS. Med frågor och svar om höstens nya regler som kunde vara att postas här.

Länken

Skickade för övrigt in en fråga som jag grubblat på själv. Angående personer som läst ett program och fått grundläggande behörighet men saknar den särskilda behörigheten (områdesbehörighet). Till exempel personer som läst samhälle och vill bli läkare. Sedan läser man ett tekniskt/naturvetenskapligt basår som inte räknas med i ens meritvärde för att få den särskilda behörigheten. Det basåret räknas som komplettering och således till att dessa personer hamnar i urval II (kompletteringskvoten). Vad tycker ni om detta?

Det är precis denna situation jag sitter i. Jag tycker att det är riktigt trist, för trots att jag har goda betyg från såväl gymnasiet som basåret får jag betydligt reducerad chans att bli antagen. Jag kan köpa att studenter som kompletterat för att få högre snitt skall få söka med sitt nya betyg i kompletteringskvoten, dvs. läser upp betyg och så. Men jag tycker att det är orättvist att sådana som jag som inte läst naturämnena på gymnasiet och därför läser in dem senare, dvs. som läser IN betyg och inte läser UPP betyg, hamnar i denna situation. Säger inte det faktumet att jag läser ett helt extra år med gymnasiekurser för att ens få söka till mitt drömprogram redan tillräkligt om min motivation, tänker jag?

Upprörande!

Tack för att du startade denna tråd förresten. Skall bli intressant att se diskussionen.

Är det förresten någon som tror att det gör någon skillnad att påtala detta för VHS eller så? Har funderat på att skriva dit för jag känner att det är en så orättvis situation, men undrar lite vart jag i så fall skall vända mig och om det kommer att ha någon effekt över huvud taget.

Förstår att du är upprörd, det skulle jag också vara, men jag tror att man kan betrakta det såhär. Du har 20.0 från samhällsvetenskapligt program, men har bara behövt få G i naturkurserna på basåret. De som går natur på gymnasiet måste få bra betyg från början i naturämnena och det är ju naturämnena som är relevanta för läkarprogrammet.

Så kanske?

Man har infört det här för att slippa att personer ska kunna taktikvälja lätta program på gymnasiet. För att endast gå de för kunna skaffa sig höga meritvärden. Jag tycker det är rätt att man gynnar personer som väljer de tunga teoretiska programmen på gymnasiet från första början.

Eul. skrev:Man har infört det här för att slippa att personer ska kunna taktikvälja lätta program på gymnasiet. För att endast gå de för kunna skaffa sig höga meritvärden. Jag tycker det är rätt att man gynnar personer som väljer de tunga teoretiska programmen på gymnasiet från första början.

Och vad säger att matte är ett tyngre ämne än tex religion? Om man tror att en person som läser natur och får MVG i alla ämnen per automatik har ansträngt sig mer än en som läser samhäll och får samtliga MVG så bör man nog vidga sina vyer lite.

Jag tycker att det är katastrof med de nya reglerna, att man måste göra "rätt" val redan innan man lämnat högstadiet för att undvika att regeringen sätter käppar i hjulet för vad man vill göra med sitt liv. Om man i andra ring kommer på att man inte vill bli nationalekonom utan läkare istället så möts man ungefär av "gg bye bye".

oscar_bakhouch skrev:

Eul. skrev:Man har infört det här för att slippa att personer ska kunna taktikvälja lätta program på gymnasiet. För att endast gå de för kunna skaffa sig höga meritvärden. Jag tycker det är rätt att man gynnar personer som väljer de tunga teoretiska programmen på gymnasiet från första början.

Och vad säger att matte är ett tyngre ämne än tex religion? Om man tror att en person som läser natur och får MVG i alla ämnen per automatik har ansträngt sig mer än en som läser samhäll och får samtliga MVG så bör man nog vidga sina vyer lite.

Jag tycker att det är katastrof med de nya reglerna, att man måste göra "rätt" val redan innan man lämnat högstadiet för att undvika att regeringen sätter käppar i hjulet för vad man vill göra med sitt liv. Om man i andra ring kommer på att man inte vill bli nationalekonom utan läkare istället så möts man ungefär av "gg bye bye".

Var inte tillräckligt tydlig i min formulering. Jag pratar mestadels om de praktiskt lagda programmen i det uttalandet. Ja, jag skulle nog säga att matte generellt sett ses som ett tyngre ämne. Men det är ju från person till person. För övrigt läser alla religion på gymnasiet.

Det har mer eller mindre varit så alltid. Att man varit tvungen att göra rätt väl tidigt i livet. Men det säger ju inte att det finns goda andra chanser man kan ta till vara på som t ex högskoleprovet eller ett basår.

Eul. skrev:

oscar_bakhouch skrev:

Eul. skrev:Man har infört det här för att slippa att personer ska kunna taktikvälja lätta program på gymnasiet. För att endast gå de för kunna skaffa sig höga meritvärden. Jag tycker det är rätt att man gynnar personer som väljer de tunga teoretiska programmen på gymnasiet från första början.

Och vad säger att matte är ett tyngre ämne än tex religion? Om man tror att en person som läser natur och får MVG i alla ämnen per automatik har ansträngt sig mer än en som läser samhäll och får samtliga MVG så bör man nog vidga sina vyer lite.

Jag tycker att det är katastrof med de nya reglerna, att man måste göra "rätt" val redan innan man lämnat högstadiet för att undvika att regeringen sätter käppar i hjulet för vad man vill göra med sitt liv. Om man i andra ring kommer på att man inte vill bli nationalekonom utan läkare istället så möts man ungefär av "gg bye bye".

Var inte tillräckligt tydlig i min formulering. Jag pratar mestadels om de praktiskt lagda programmen i det uttalandet. Ja, jag skulle nog säga att matte generellt sett ses som ett tyngre ämne. Men det är ju från person till person. För övrigt läser alla religion på gymnasiet.

Det har mer eller mindre varit så alltid. Att man varit tvungen att göra rätt väl tidigt i livet. Men det säger ju inte att det finns goda andra chanser man kan ta till vara på som t ex högskoleprovet eller ett basår.

Religion var bara ett exempel. Vad jag ville få fram är att det, precis som du skriver, givetvis är olika från person till person vad man är bra på. Sen appropå praktiska kontra teoretiska program förstår jag inte heller varför en som läser tex bygg inte ska tillåtas att få läsa upp betyg på komvux några år efter gymnasiet och fortfarande kunna konkurrera om läkarprogrammets platser på samma villkor som en som läst natur.

Tidigare fick alla en andra chans efter gymnasietiden, men nu straffas man oavsett skäl till varför man inte läste "rätt" direkt från start. En person som tex blir akut sjuk, eller råkar ut för en olycka och därför missar några ämnen på gymnasiet, eller drabbas av skoltrötthet, eller läste fel program, de straffas nu genom att få konkurrera om färre platser.

Regeringen vill att man ska gå direkt från gymnasiet till högskolan, eftersom det sparar samhället mer pengar. Jag är inte förvånad. Fokus läggs enbart på pengar, istället för empati eller insikt i om hur livet kan te sig ibland. Tycker tyvärr att det är väldigt tragiskt, och de nya antagningsreglerna är en direkt följd av denna syn.

Eul. skrev:

oscar_bakhouch skrev:

Eul. skrev:Man har infört det här för att slippa att personer ska kunna taktikvälja lätta program på gymnasiet. För att endast gå de för kunna skaffa sig höga meritvärden. Jag tycker det är rätt att man gynnar personer som väljer de tunga teoretiska programmen på gymnasiet från första början.

Och vad säger att matte är ett tyngre ämne än tex religion? Om man tror att en person som läser natur och får MVG i alla ämnen per automatik har ansträngt sig mer än en som läser samhäll och får samtliga MVG så bör man nog vidga sina vyer lite.

Jag tycker att det är katastrof med de nya reglerna, att man måste göra "rätt" val redan innan man lämnat högstadiet för att undvika att regeringen sätter käppar i hjulet för vad man vill göra med sitt liv. Om man i andra ring kommer på att man inte vill bli nationalekonom utan läkare istället så möts man ungefär av "gg bye bye".

Var inte tillräckligt tydlig i min formulering. Jag pratar mestadels om de praktiskt lagda programmen i det uttalandet. Ja, jag skulle nog säga att matte generellt sett ses som ett tyngre ämne. Men det är ju från person till person. För övrigt läser alla religion på gymnasiet.

Det har mer eller mindre varit så alltid. Att man varit tvungen att göra rätt väl tidigt i livet. Men det säger ju inte att det finns goda andra chanser man kan ta till vara på som t ex högskoleprovet eller ett basår.

Fast basåret gör ju som sagt inte så mycket skillnad där, i och med att man hamnar i kompletteringskvoten.. en riktigt tafflig andra chans i så fall.

MAJS skrev:Förstår att du är upprörd, det skulle jag också vara, men jag tror att man kan betrakta det såhär. Du har 20.0 från samhällsvetenskapligt program, men har bara behövt få G i naturkurserna på basåret. De som går natur på gymnasiet måste få bra betyg från början i naturämnena och det är ju naturämnena som är relevanta för läkarprogrammet.

Så kanske?

De får gärna ta hänsyn till basårsbetygen i så fall då, tycker jag. Hade mina basårstentor rättats i IG-MVG-skalan hade jag haft MVG i alla fall, och då hade ju problemet varit löst? Då har jag ju presterat minst lika väl som de som läste natur på gymnaiet och gick ut med 20.0. Det är ju absolut inte lättare att läsa dessa ämnen på basår än på gymnasiet, om det nu är någon som tror det. Kanske snarare tvärt om, med allt vad universitetsstudier innebär. Problemet ligger ju just där, att det inte spelar någon roll om jag får G eller MVG i basårskurserna eftersom de ger mig behörighet i vilket fall. Är inte det rätt idiotiskt egentligen? Det ger ju (eller har tidigare gett) folk möjligheten att "taktikläsa" på det där orättvoisa sättet.

självklart ska de som tar basår räknas i kompletteringskvoten. att få mvg i fysik b i gymnasiet är mycket svårare än komvux och basår. har en bror som har tagit basår, och flera kompisar som har pluggat upp i komvux och tagit basår. Jag har inte hört någon av dessa säga att basår och komvux är lika svårt som gymnasiet. en kompis pluggade upp matte-d och -e och fysik b till mvg från (g i matte-d och fysik b, och vg i matte-e). han var inte en av de smartaste i klassen. men detta är kanske min något unikt jag har fått uppleva. första kvoten ska vara till dem som har medvetet gått igenom gymnasiet och skaffat sig behörighet! men detta är min åsikt.

gelle skrev:självklart ska de som tar basår räknas i kompletteringskvoten. att få mvg i fysik b i gymnasiet är mycket svårare än komvux och basår. har en bror som har tagit basår, och flera kompisar som har pluggat upp i komvux och tagit basår. Jag har inte hört någon av dessa säga att basår och komvux är lika svårt som gymnasiet. en kompis pluggade upp matte-d och -e och fysik b till mvg från (g i matte-d och fysik b, och vg i matte-e). han var inte en av de smartaste i klassen. men detta är kanske min något unikt jag har fått uppleva. första kvoten ska vara till dem som har medvetet gått igenom gymnasiet och skaffat sig behörighet! men detta är min åsikt.

Det jag motsätter mig i ditt inlägg är att du talar generellt om något som du har ytterst begränsad erfarenhet av. Du kan dock säga att det verkar vara lättare att få höga betyg på det komvux där din vän läst, än på gymnasiet där du läste.

gelle skrev:självklart ska de som tar basår räknas i kompletteringskvoten. att få mvg i fysik b i gymnasiet är mycket svårare än komvux och basår. har en bror som har tagit basår, och flera kompisar som har pluggat upp i komvux och tagit basår. Jag har inte hört någon av dessa säga att basår och komvux är lika svårt som gymnasiet. en kompis pluggade upp matte-d och -e och fysik b till mvg från (g i matte-d och fysik b, och vg i matte-e). han var inte en av de smartaste i klassen. men detta är kanske min något unikt jag har fått uppleva. första kvoten ska vara till dem som har medvetet gått igenom gymnasiet och skaffat sig behörighet! men detta är min åsikt.

Sen kan det ju bero på att man läser färre kurser samtidigt på komvux kontra gymnasiet, samt ökad personlig mognad/utveckling/motivation. Att det skulle ställas lägre krav eller ges ut enklare prov har jag svårt att tro.