Nu är det snart ett år senare, och under detta år har så mycket skett på studieplanet. Jag gick ut med min fyra, fick ett stipendium och började socionomprogrammet, flyttade till Örebro och flyttade hem igen. Valde att fokusera helhjärtat på plugg inför högskoleprovet för att jag ville inte bli den som nöjer mig med något bara för att det inte gick hela vägen första gången. Det matchar liksom inte med mig och vad en stor den av min identitet bygger på. Att ta beslutet att ta studieuppehåll (som egentligen är ett avbrott, jag kommer inte fullfölja mina socionomstudier) var ett jobbigt och läskigt beslut, för jag har aldrig avbrutit något som jag påbörjat. Men samtidigt kändes det rätt och lätt när det väl var dags. Jag ångrar inte en sekund av höstterminen, men inte heller ångrar jag en sekund av mitt beslut att hoppa av.
Jag blev intervjuad idag av en vän i studiesyfte och det fick mig att verkligen tänka igenom vilken väg jag gått och hur jag kommit dit jag är idag. Hur kom jag hit? Vad har jag stött på för hinder och vilka styrkor har jag erhållit? Många tankar kring val och mål. Oerhört fint faktiskt. Välbehövligt också, särskilt nu när min värld består av att plugga till HP.
Det är något som många inte riktigt förstår. Valet att hoppa av en akademisk utbildning redan under första året, för att satsa på att plugga till något som varken är en garanti eller lätt att plugga till. Men för mig är det så självklart att göra allt jag kan för att nå mitt mål, även om det verkar helt orimligt för andra. Det är (förhoppningsvis) bara ett halvår av resten av mitt liv, och det är värt att riskera oförståelse för. De kommer förstå sen. Tills dess är de personerna ett väldigt fint stöd, och det är väldigt tryggt. Att ha människor som stöttar en, trots att förståelsen inte alltid finns för de val jag gör.
Jag vet inte vart jag ville komma. Idag är helt enkelt en dag som varit fylld av reflektioner och tacksamhet, och det har hjälpt mig landa i tanken att även om jag kanske inte når ett resultat som hjälper mig in på psykologprogrammet till hösten - så kommer jag göra det någon gång. Och någon gång är bättre än aldrig.
Det är sällan jag uppdaterar numera, men det är också för att jag inte finner ett behov av det just nu. Min process finns dokumenterad här hemma i ett häfte tillsvidare. Men, jag pluggar mellan 7-9h/dag (+/- 0 ibland) och trots att jag önskar att resultaten var bättre ibland så kommer jag, förhoppningsvis, känna att jag verkligen gav allt jag kunde efter jag lämnar provsalen i maj.
Ta hand om er.