KreBaj skrev: ↑fre 19 mar, 2021 11:24 Kan du berätta mer om ditt betyg som du fick på folkhögskolan? Var det svårt att få en fyra? Vad för ämnen fick du välja?


Vad krävs för att komma in i BF kvoten med kombination av hp och folhögskolan betyget?

Jag läste allmän linje som var högskoleförberedande med inrikting beteendevetenskap, d.v.s. att vi läste mycket psykologi och sociologi, men jag hade också möjlighet att lägga till matte 2b för att få särskild behörighet hur svårt det var är svårt att säga, jag gick in med inställningen om att det var det enda omdömet jag skulle lämna folkhögskolan med, så redan från start satte jag mig med min mentor och berättade om mina ambitioner. Därefter försökte jag hålla en kontinuerlig kontakt med alla lärare för att hela tiden utvecklas och göra vad som krävdes. Mycket på folkis handlar ju just om utveckling, studiemotivation och liknande - det handlar mycket mindre om att få alla rätt på prov. Men, jag kämpade för att få den, så slit krävdes det. Tror dock det är olika från skola till skola, så det är supersvårt att svara på! Om det finns något mer du undrar är det bara fråga! Älskar att prata om tiden på folkhögskola haha

Just gällande psykologprogrammet är det endast Karlstad, Lund och Karolinska som använder HP som skiljekriterium vid lika meriter (alltså en 4a i omdöme), resten av universiteten tillämpar lottning. Senaste fyra åren har KI haft 1.15 på HP i BF-kvoten, Karlstad 1.35 och Lund mellan 1.25-1.55. så att nå cirka 1.35 borde vara tillräckligt för alla tre universitet med HP som skiljer! resten är bara att hålla alla tummar om att ha tur i lottningen.

Gud, förlåt för långt och säkert långtråkigt svar, är så dålig på att förklara på ett bra sätt så jag måste låta supertrist

Rainbowgirl skrev: ↑fre 19 mar, 2021 11:36 Vill börja med att säga Bra att du lyssnade på din kropp och inte pluggade. Man ska inte tvinga sig själv att plugga om man är trött. Sen vill jag påminna dig om att du inte är dina resultat. Du är lika fantastisk som du alltid har varit oberoende vad du presterar. Vet att det är lätt att glömma bort det.

SNYGGT JOBBAT på provet! Försök att verkligen fira det och glädjas åt dina framsteg. Vi människor tenderar att bara rycka på axlarna när vi uppnår saker vi tidigare inte ens kunnat föreställa oss. Det är som om man redan har siktet inställt på högre och glömmer bort att ge sig själv en klapp på axeln när man uppnått något man jobbat hårt för. Superbra jobbat Denise, fina framsteg

Du oroar dig över saker du inte kan påverka; något som händer under provdagen och att provet är svårare än vanligt. Ingenting du kan göra kan påverka de sakerna, därför måste du försöka släppa det. Så fort hjärnan börjar tänka på de sakerna så tänker du "STOPP" och se gärna framför dig en stor, röd stoppknapp. Det låter fånigt men funkar, och det är ett sätt att stoppa ältandet. För du skulle kunna tänka i timmar på samma sak och inte kunna komma fram till en lösning för du kan inte kontrollera något av det där. Det du däremot kan göra är att fortsätta plugga och peppa dig själv. Du har pluggat inför ett prov, det går bra när du skriver hemma och du kan en massa saker nu. Varför skulle det inte gå bra på provdagen?
Du påminner mig väldigt mycket om mig själv, jag har precis nyligen lärt mig släppa saker jag inte kan kontrollera och det har varit så skönt att bara fokusera på det som jag faktiskt kan styra. Jag känner mig lättare i kroppen på något vis. Och jag hoppas att du också kan släppa det jobbiga och fokusera på allt du åstadkommit hittills, du förtjänar en ärlig chans av dig själv på provdagen.
Jag tror på dig och jag hoppas att du också tror på dig själv. Du har höjt dig sen du började plugga och det finns ingen anledning till att det inte kommer fortsätta vara fallet. Du är snart i mål, fortsätt kämpa!
Jag vet att du kommer skriva bra i maj!

Men fantastiska du! Det gör mig så himla glad att du vågat börja släppa på kontrollen och tillåter livet hända. Så jäkla fint att höra! Sådana saker tar lång tid, det är inte att ”bara” och återigen visar du vilken styrka du har som rannsakar dig själv och vad som är viktigt och inte. Dessutom visar du på en lyhördhet och du är otroligt fin som ger stöd, något som syns i varje inlägg du skriver i andras forum! Så härligt att du verkat börja, om än i små steg, bekräfta dig själv på samma sätt som du bekräftar andra.

Och, som du redan vet, så tror jag massvis på dig. Du kommer äntligen få beskedet du längtat efter under antagningen. Det är jag säker på. Hoppas du får vila i helgen och hittar på något du får glädje av!

45 dagar!

Det går så fort och innan vi vet ordet av kommer vi sitta och skriva att "nu är det gjort, nu kan vi inte göra mer än att vänta på resultatet". Och fy, vad läskig tanke! Särskilt denna vecka för min del. Vi har ett stambyte i vår lägenhet åtta veckor framöver, vilket har gjort att jag kommer bo hos min syster under tiden. Det kommer lösa sig med plugget, men hela helgen har försvunnit och gårdagen likaså. Jag har tiden till att plugga, men att bo med mina syskonbarn gör att det inte blir lika fokuserat och ostört som innan, så det är en oro jag har. Att inte kunna fokusera tillräckligt. Men som tur är kan jag åka till farmor och farfar och låna ett rum hos dem att plugga i, men ska inte sticka under stolen med att jag känner mig helt ur balans efter helgens flytt och gårdagens skumma dag. Förhoppningsvis kommer jag in i det här miljöbytet snart. Brukar ha ganska lätt att finna fokus och hitta "min plats", men det är alltid annorlunda när det inte är inom de egna fyra väggarna.

Idag är fokus på NOG och de kunskapsluckor jag har kring hastighet, rörelse och enhetsomvandlingar. Nästa helt lediga dag är på torsdag och då blir det fortsatt fokus på kunskapsluckorna.

Okej, just nu har jag panik i hela kroppen. Det här med omställningen att bo hos min syster har tagit mycket mer än jag trodde. Jag finner ingen ro och är konstant uppe i varv, jag kan inte fokusera och min hjärna kan inte tänka logiskt en enda sekund. När jag har gjort XYZ-uppgifter har jag fått resultat på 2/12 och det vet jag inte är representativt för min faktiska kunskap. Om jag fått 1.35 på två prov och börjat snitta 9/12 på XYZ, så tror jag inte att fyra dagars uppehåll får mig sjunka så mycket. Det har jag haft förut, men inte med dessa resultat. Jag finner en viss trygghet i att jag är medveten om att jag kan mycket mer och att det antagligen är stressen och svårigheterna att hitta fokus som bidrar till denna krångliga vecka, men med 43 dagar kvar så har jag inte tid för dåligt fokus.

Jag vet att jag kan mer, men ändå påverkar det mig så otroligt mycket. Jag vet liksom inte hur jag ska få tillbaka min studiero. Fan, det får inte fortsätta såhär. Jag måste hitta tillbaka, jag vägrar falla på målsnöret.

Kan du kanske försöka plugga på något universitet, café eller liknande istället för att plugga hemma?
Ibland behöver man bara byta miljö.
Och håll fast vid att du kan mer än så här, våga vägra få panik för du vet att du presterar bättre vanligtvis. Det är ju så, är man väldigt stressad eller inte på topp så begår man fler slarvfel och då ska man inte sparka på sig själv när man ligger ner. Ta djupa andetag och tänk ”Jag kommer fixa detta”, för det kommer du att göra!
Gör några uppgifter i taget och ta din tid, du kan det här Denise. Det kommer gå bra

Okej, herregud. Dagarna, timmarna och sekunderna bara tickar ned och nu är det april! Det betyder att det nu är nästa månad som provet skrivs. Sjuk tanke och sjuk känsla. Jag är fortfarande oerhört orolig och stressad, just för att denna vecka och förra veckan inte alls gått bra. Först var det omställningen och sedan blev jag sjuk i måndags, tog Covid-test igår och väntar nu på svar. Jag är absolut inte jätteilla däran, men jag har ingen egentlig energi till att plugga. Men - det finns ingen tid att mista så jag gör vad jag kan, om än det just nu faktiskt är otillräckligt. Försöker tänka att jag är frisk nästa vecka och då kommer ha mer energi och tid. Det är ju så nära nu.

Idag har det med andra ord inte blivit överdrivet mycket plugg under dagen, men jag lyckades trots allt skriva två verbala delprov från provpassgeneratorn och det ena resulterade i 1.7 med 35 rätt och 5 fel. Det var en väldigt stor lättnad att se, särskilt med tanke på att den verbala delen inte har prioriterats. Självklart är det resultatet inget att ta för givet och likaså är det viktigt att inte ta kunskaper för givet, då exakt vad som helst kan hända på provet och då är det viktigt att ha tillit till den egna förmågan snarare än att ta den för givet.

Nu sitter jag med lite matte och tänkte köra till ca 22-23 för att repetera de brister som jag tidigare pratat om. Märker nu när jag gör XYZ-uppgifter i övningsprogrammet att det verkar vara många svåra uppgifter kvar, HPG:s egenkonstruerade och inte gamla HP-uppgifter. Det sätter verkligen kunskapen på prov, men en del känns verkligen supertuffa. Jaja, matten kommer förhoppningsvis ge med sig den med och vem vet? Kanske lyckas jag nå åtminstone 1.2 på kvant?

Rainbowgirl skrev: ↑fre 26 mar, 2021 7:00 Kan du kanske försöka plugga på något universitet, café eller liknande istället för att plugga hemma?
Ibland behöver man bara byta miljö.
Och håll fast vid att du kan mer än så här, våga vägra få panik för du vet att du presterar bättre vanligtvis. Det är ju så, är man väldigt stressad eller inte på topp så begår man fler slarvfel och då ska man inte sparka på sig själv när man ligger ner. Ta djupa andetag och tänk ”Jag kommer fixa detta”, för det kommer du att göra!
Gör några uppgifter i taget och ta din tid, du kan det här Denise. Det kommer gå bra

Precis! Jag ska försöka testa mig fram när jag blivit frisk. Förhoppningsvis hittar jag ett toppenställe! Vart pluggar du bäst? Hur fungerar du vid miljöbyten?

Och right back at you, du klarar allt. Hoppas att du är lika givmild mot dig själv som du är gentemot andra, för det förtjänar du.

Hoppas du får en fin påskhelg!

DeniseStern skrev: ↑fre 02 apr, 2021 10:21

Rainbowgirl skrev: ↑fre 26 mar, 2021 7:00 Kan du kanske försöka plugga på något universitet, café eller liknande istället för att plugga hemma?
Ibland behöver man bara byta miljö.
Och håll fast vid att du kan mer än så här, våga vägra få panik för du vet att du presterar bättre vanligtvis. Det är ju så, är man väldigt stressad eller inte på topp så begår man fler slarvfel och då ska man inte sparka på sig själv när man ligger ner. Ta djupa andetag och tänk ”Jag kommer fixa detta”, för det kommer du att göra!
Gör några uppgifter i taget och ta din tid, du kan det här Denise. Det kommer gå bra

Precis! Jag ska försöka testa mig fram när jag blivit frisk. Förhoppningsvis hittar jag ett toppenställe! Vart pluggar du bäst? Hur fungerar du vid miljöbyten?

Och right back at you, du klarar allt. Hoppas att du är lika givmild mot dig själv som du är gentemot andra, för det förtjänar du.

Hoppas du får en fin påskhelg!

Krya på dig! Det tror jag att du kommer göra
Jag föredrar nog att plugga antigen på universitetet eller biblioteket. Förr pluggade jag alltid hemma men har märkt att jag gillar att plugga utanför hemmet. Färre saker som distraherar en från att faktiskt plugga.
Jag skulle nog säga att jag gillar miljöbyten och söker mig till dem. Är en av anledningarna till att jag inte vill plugga på KI, är trött på miljön och vill till något helt nytt.

Tack

Tack, önskar dig detsamma!

hade du corona? :/

KreBaj skrev: ↑lör 03 apr, 2021 14:37 hade du corona? :/

Nej, som tur är! Det är bara en otroligt envis förkylning som vägrar ge med sig.

Idag har jag hunnit med lite repetition av AMDB och några övningsuppgifter. Mina resultat på kvant är otroligt instabila just nu och jag vet inte alls vad det beror på. Däremot ökar verb-resultaten massvis, vilket är fint att se men jag känner mig så osäker kring vart min kunskap faktiskt finns just nu. Jag måste lyckas på provet, och det är allt som cirkulerar i mitt huvud just nu.

Nu har mina syskonbarn kommit hem och därmed är dagens plugg avslutat.

Get a grip on yourself, Denise

Jag har nu varit VIP-medlem i ungefär fyra månader, och jag har kommit en bra bit på vägen. I början av medlemskapet var det fortfarande socionomstudier, vars terminslut var det enda jag längtade efter då det innebar fullt fokus på högskoleprovet. Sedan den 18e januari har jag lagt allt krut på provet, all tid och energi jag haft har jag spenderat på att öva, öva och återigen öva. När jag började jobba i början av mars blev det 50% och om två veckor går jag upp till 75%. Det blev mindre tid till plugg, och mitt i allt blev det tvära miljöombyten i samband med orimligt höga krav på mig själv. Det är ett prov och inte ett helt liv.

De senaste två veckorna har mina resultat blivit en följd av min stress, och det är det absolut sista jag vill ska påverka mig på provdagen och alla dagar fram tills dess (om än det är en naturlig del av processen att känna stress). Men jag har varit alltför elak mot mig själv och det håller inte. Varken för mig nu eller framåt. Min dröm är att ha den kompetens som krävs för att kunna ge människor det stöd som behövs, så jag kan inte fortsätta slå på mig själv när det inte går hela vägen in i mål alla gånger. Visserligen är det skillnad på när man väl har sin yrkestitel och när man pluggar för att nå den, men grunden till de hårda orden är densamma.

Jag mår sämre, och presterar sämre, av att vara så fruktansvärd mot mig själv som jag varit de senaste veckorna. Nu när jag tittar tillbaka på dessa fyra månader så har jag egentligen haft ungefär en och en halv månads intensivplugg och 100% fokus på enbart provet. Det är absolut mer än inget, men kanske inte tillräckligt för mitt hopp om vårens prov. Jag måste någonstans finna ett lugn i det och acceptera att jag gjorde vad jag kunde under de förutsättningar jag hade. Provet går att göra om. Utbildningen finns kvar. Det handlar bara om mina egna krav, förväntningar och min målbild (som jag givetvis hoppas att jag når redan till hösten, men som jag måste inse att det kanske inte blir så).

Det är en tuff insikt att få. Att det känns som jag lagt ner hela min själ i betydligt längre tid än vad jag faktiskt gjort. Men å andra sidan finns det faktiskt ingenting som säger att den nedlagda tiden inte kommer ge resultat. Det har det ju redan gjort. Jag har skrivit två prov med 1.15 som resultat och två prov med 1.35, vilket i princip är en garanti för antagning. Så någonstans vet jag att jag har den kunskap som krävs och att det inte är en fråga kring om, utan när. Jag hoppas ju bara så innerligt att det blir till hösten, samtidigt som jag också förlikat mig med tanken på att det kanske tar ett halvår eller ett år till. Och det är okej - även om det känns som en livstid nu, kommer det kännas som ingenting sen.

Jag har otroligt svårt för att tro på mig själv, vara snäll och berätta att jag kan. Mitt värde likställs oftast med ett resultat och inte ens om det är det bästa är det tillräckligt nog. Men det måste jag göra nu, för jag har bevis på att jag kan. Jag vill så gärna att det går i vår, jag har sagt tusen gånger att det måste gå. Och gå kommer det, men huruvida det räcker hela vägen denna gång återstår att se. Det enda jag kan göra är att fortsätta plugga och ge allt, allt, allt jag har - då ska det nog gå. Förr eller senare. Dessutom glömmer jag att jag faktiskt har min fyra från folkhögskola, något jag kämpade för med allt jag var, och den är faktiskt det viktigaste för mig för att ens ha en chans om en plats på psykologprogammet. Jag har den, och därmed en chans, om än minimal, att komma in via lottningen. Det är alltid 1-2 personer som gör det, som har tur med lottningen, så vem är jag att säga att jag inte är en av dem i höst?

Högskoleprovet, folkhögskolan och psykologprogrammet är så mycket mer än bara en utbildning för mig. Det grundar sig i så mycket mer och varje steg som tagit mig närmre målet har inneburit mängder med omvägar, uppoffringar och tuffa stunder som jag idag inte ens kan förstå att det är jag som utkämpat. Men det var det.

Jag kanske inte når det provresultat som krävs i vår, men jag har vunnit ganska så mycket annat på vägen.

Denise, som gått på Stensund?:D
Isåfall, kul att se att du också vill gå psykologprogrammet. Gjorde marsprovet och hoppas också jag kommer in. Du har ju redan gjort en grym höjning, klappa dig själv på axeln och låt inte orimlig skam och kritik få dig glömma hur bra du kämpar på och all ny kunskap du har lärt dig! Du kommer uppnå ditt mål förr eller senare. Det som hjälpte mig var att inse att ja, jag kommer bli ledsen om jag inte kommer in nu, men det jag egentligen är mest rädd för är hur jag kommer behandla mig själv i sånna fall. Så jag funderade ett tag på hur jag vill behandla mig själv och trösta mig själv när misslyckanden sker, och det gjorde att jag kunde slappna av lite mer när jag pluggade/gjorde provet - att jag kan lita mer på mig själv att jag inte kommer trycka ner mig själv helt mycket on top of besvikelsen och sorgen (som är lite oundviklig tänker jag).

Lycka till! /Isabelle som gick äventyr & träning

bellenilsson skrev: ↑tis 06 apr, 2021 15:28 Denise, som gått på Stensund?:D isåfall kul att se att du också vill gå psykologprogrammet. Gjorde marsprovet och hoppas också jag kommer in. Du har ju redan gjort en grym höjning, klappa dig själv på axeln och låt inte orimlig skam och kritik få dig glömma hur bra du kämpar på och all ny kunskap du har lärt dig! Du kommer uppnå ditt mål förr eller senare. Det som hjälpte mig var att inse att ja, jag kommer bli ledsen om jag inte kommer in nu, men det jag egentligen är mest rädd för är hur jag kommer behandla mig själv i sånna fall. Så jag funderade ett tag på hur jag vill behandla mig och trösta mig själv när misslyckanden sker, och det gjorde att jag kunde slappna av lite mer när jag pluggade/gjorde provet, att lita mer på mig själv att jag inte kommer trycka ner mig själv helt mycket on top of besvikelsen och sorgen (som är lite oundviklig tänker jag). Lycka till! /Isabelle som gick äventyr & träning

Men åh heeej!!!! Gud vad kul! hade ingen aning om att du var intresserad av psykologprogrammet, är det något särskilt du hoppas komma in på? Vad har du gjort sedan Stensund? Hur mår du? Så nyfiken, berätta allt om du vill!!

Och det låter så fint att du försöker hitta nya sätt att hantera motgångar, du är ju helt fantastisk och förtjänar inte hårda ord varken från dig själv eller andra. Håller alla tummar för dig!

DeniseStern skrev: ↑tis 06 apr, 2021 16:13

bellenilsson skrev: ↑tis 06 apr, 2021 15:28 Denise, som gått på Stensund?:D isåfall kul att se att du också vill gå psykologprogrammet. Gjorde marsprovet och hoppas också jag kommer in. Du har ju redan gjort en grym höjning, klappa dig själv på axeln och låt inte orimlig skam och kritik få dig glömma hur bra du kämpar på och all ny kunskap du har lärt dig! Du kommer uppnå ditt mål förr eller senare. Det som hjälpte mig var att inse att ja, jag kommer bli ledsen om jag inte kommer in nu, men det jag egentligen är mest rädd för är hur jag kommer behandla mig själv i sånna fall. Så jag funderade ett tag på hur jag vill behandla mig och trösta mig själv när misslyckanden sker, och det gjorde att jag kunde slappna av lite mer när jag pluggade/gjorde provet, att lita mer på mig själv att jag inte kommer trycka ner mig själv helt mycket on top of besvikelsen och sorgen (som är lite oundviklig tänker jag). Lycka till! /Isabelle som gick äventyr & träning

Men åh heeej!!!! Gud vad kul! hade ingen aning om att du var intresserad av psykologprogrammet, är det något särskilt du hoppas komma in på? Vad har du gjort sedan Stensund? Hur mår du? Så nyfiken, berätta allt om du vill!!

Och det låter så fint att du försöker hitta nya sätt att hantera motgångar, du är ju helt fantastisk och förtjänar inte hårda ord varken från dig själv eller andra. Håller alla tummar för dig!

Tack och jaa jättekul, skriver till dig på messenger snart om det går bra