Men vad hände?!? Jag vet inte om det beror på att jag igår släppte lite av pressen genom att ventilera, eller om det gav mig en tankeställare som omedvetet bidragit till en process. Oavsett vad så fick jag idag ett resultat jag inte trodde jag skulle få på ett gammalt prov.

Imorse vid 08:00 satte jag mig och påbörjade vårens prov 2019. Jag hade gjort två delar tidigare i december, men hade inget minne av varken svar eller uppgifter. Dock hann jag endast med två delprov, ett verbalt och ett kvantitativt, innan jag skulle på cykeltur med min systerdotter. Jag blev precis klar med de två sista provpassen (dock kom mina syskonbarn när jag hade 10 frågor kvar på sista verbala delen, så det var inte fullt fokus, men det gick ändå). Anyhow! Såhär blev resultaten (!!):

Verbala passen:

Provpass 1:
ORD: 10/10
LÄS: 10/10
MEK: 10/10
ELF: 8/10
Totalt: 38/40
Normerat: 2.0 (!!!!)

Provpass 2:
ORD: 10/10
LÄS: 7/10
MEK: 9/10
ELF: 7/10
Totalt: 33/40
Normerat: 1.5

Total normering verbala: 1.8, 71/80 (!!)

Kvantitativa passen:

Provpass 1:
XYZ: 8/12
KVA: 8/10
NOG: 4/6
DTK: 8/12
Totalt: 28/40
Normerat: 1.3

Provpass 2:
XYZ: 10/12
KVA: 4/10
NOG: 6/6
DTK: 11/12
Totalt: 31/40
Normerat: 1.5

Total normering kvantitativ: 1.4, 59/80

Provresultat: 1.60

ALLTSÅ?! Jag blev så jäkla förvånad. Vissa delar har jag hakat upp mig på, som varför jag fick 7/10 på LÄS och ELF under andra provpasset, eller hur det kommer sig att jag fick 4/10 på KVA vid ett provpass. Men, jag ska verkligen försöka att släppa det och istället fokusera på det faktum att jag nådde 1.8 på verb och dessutom erhöll mitt första 2.0 resultat på ett delprov! Det är något att faktiskt bli glad för - särskilt efter de två veckorna som varit.

Stressen blockerar en verkligen, och visserligen kan jag ha haft tur och flyt - men lite bör ändå vara egen förtjänst. Jag vet inte. Oavsett vad så är det ett resultat som jag aldrig kunnat tänka mig nå, varken på övningspass, gamla prov, provet i vår eller ens ett delprov. Fan vad fint det känns att förbereda mig inför jobbdag imorgon med detta. Jag kan.

Ta hand om er!

FAN VAD GLAD JAG BLIR DENISE!!!!! OCH STOLT ÖVER DIG

Rainbowgirl skrev: ↑tis 06 apr, 2021 20:54 FAN VAD GLAD JAG BLIR DENISE!!!!! OCH STOLT ÖVER DIG

Fina underbara du!!!

Att tänka på:

Jag har tid. Varje gång jag gör provpass på tid har jag nästan alltid mellan 20-15 minuter tillgodo, både på kvantitativa och verbala. Verbala delen landar oftast på samma resultat oavsett, där är tiden superbra för att gå igenom en extra gång och försäkra mig om att inga slarvfel görs - men matten måste jag våga lägga mer tid på. Jag har ju fått bevisat för mig att jag kan, men när jag gör klart provpassen med så mycket tid över är det ju givet att det finns slarvfel eller missförstånd kring frågorna. På ett sätt är det skönt att ha den tiden, då jag antar att jag kommer ha det under provet likaså (vilket kanske är dumt att anta), men samtidigt är det också så många poäng som tappas på grund av slarv. Måste verkligen bli bättre på att inte stressa igenom proven.

Tanken på att jag antagligen inte kommer nå resultatet som behövs i vår har börjat bli mindre jobbig. Det är så läget är nu och jag kan inte göra mer än mitt bästa, vilket jag verkligen hoppas att jag gör på provet. Hur som helst så kommer provet genomföras, ett resultat kommer erhållas och om det räcker eller inte återstår att se. Fokus just nu är på att bara nöta, nöta, nöta - men inte för mycket så att jag kör slut på mig själv en månad innan provet.

Nu kommer jag ha jobbat 8 dagar i rad, vilket ger mig väldigt lite tid till att plugga, men jag tar till vara på den tid som går. Jag känner mig lite apatisk just nu, som att jag har accepterat att provet inte kommer räcka samtidigt som jag inte vill inse det och vill tro och hoppas på att jag klarar det. Konstigt.

DeniseStern skrev: ↑fre 09 apr, 2021 11:38
Tanken på att jag antagligen inte kommer nå resultatet som behövs i vår har börjat bli mindre jobbig. Det är så läget är nu och jag kan inte göra mer än mitt bästa, vilket jag verkligen hoppas att jag gör på provet. Hur som helst så kommer provet genomföras, ett resultat kommer erhållas och om det räcker eller inte återstår att se. Fokus just nu är på att bara nöta, nöta, nöta - men inte för mycket så att jag kör slut på mig själv en månad innan provet.

Nu kommer jag ha jobbat 8 dagar i rad, vilket ger mig väldigt lite tid till att plugga, men jag tar till vara på den tid som går. Jag känner mig lite apatisk just nu, som att jag har accepterat att provet inte kommer räcka samtidigt som jag inte vill inse det och vill tro och hoppas på att jag klarar det. Konstigt.

Jag skrev provet i mars och gick igenom exakt samma tankegångar innan det provet. Känner igen mig mycket i det du skriver. Hade sjukt mycket stress och prestationsångest som sen gick över till en acceptans att det kommer troligtvis inte gå tillräckligt bra. Efter att jag landade i det och saktade ner lite så kunde jag se fram emot provet igen med mycket mindre press. Fortsatte plugga på sånt jag kände för och sen skrev jag provet helt lugnt. Vet fortfarande inte hur det gått för mig sen men det gick inte dåligt iallafall Så ville bara dela med mig om det och säga att du inte är ensam i såna tankar och känslor och att det kommer nog bli lättare längre fram

Användarnamn1 skrev: ↑fre 09 apr, 2021 12:42

DeniseStern skrev: ↑fre 09 apr, 2021 11:38
Tanken på att jag antagligen inte kommer nå resultatet som behövs i vår har börjat bli mindre jobbig. Det är så läget är nu och jag kan inte göra mer än mitt bästa, vilket jag verkligen hoppas att jag gör på provet. Hur som helst så kommer provet genomföras, ett resultat kommer erhållas och om det räcker eller inte återstår att se. Fokus just nu är på att bara nöta, nöta, nöta - men inte för mycket så att jag kör slut på mig själv en månad innan provet.

Nu kommer jag ha jobbat 8 dagar i rad, vilket ger mig väldigt lite tid till att plugga, men jag tar till vara på den tid som går. Jag känner mig lite apatisk just nu, som att jag har accepterat att provet inte kommer räcka samtidigt som jag inte vill inse det och vill tro och hoppas på att jag klarar det. Konstigt.

Jag skrev provet i mars och gick igenom exakt samma tankegångar innan det provet. Känner igen mig mycket i det du skriver. Hade sjukt mycket stress och prestationsångest som sen gick över till en acceptans att det kommer troligtvis inte gå tillräckligt bra. Efter att jag landade i det och saktade ner lite så kunde jag se fram emot provet igen med mycket mindre press. Fortsatte plugga på sånt jag kände för och sen skrev jag provet helt lugnt. Vet fortfarande inte hur det gått för mig sen men det gick inte dåligt iallafall Så ville bara dela med mig om det och säga att du inte är ensam i såna tankar och känslor och att det kommer nog bli lättare längre fram

Åh vad härligt att höra att det i efterhand känns som att provet gick bra! Håller tummarna för att du når ditt önskade resultat, och så härligt att du kan andas lite från hp-plugg nu! Det tar så mycket mer än vad man kanske kan tänka sig om man inte befinner sig i denna bubbla själv, så jag hoppas du gett dig själv cred och beröm för det slit du lagt ner!

Idag var jobbdag 6/8 och jag har nu morgondagen plus onsdagen kvar innan en lång arbetsvecka är över. Det är kul, men det tar ju såklart på krafterna också (och dessutom tid från plugg). Men jag tror det gjort mig gott att inte ha pluggat sedan i fredags. På något sätt känns det som en detox typ, haha, så jag gick in (någorlunda trött då jag gick upp 05:15 imorse och jobbade till 13) med ett positivt mindset och körde två provpass i eftermiddags. Det är lite så jag tänker att jag gör nu sista tiden - delprov och repeterar där det brister. Om det verkligen finns behov så försöker jag sätta mig in i något nytt, men mestadels kommer jag försöka bibehålla mina kunskaper och förhoppningsvis räcker det. Jag gör det jag kan, såklart - menar inte att jag slutat lägga krut på det - men kommer inte prioritera att lära mig nya formler så tätt inpå. Tror det kommer ge motsatt effekt samt mycket stress.

Resultatmässigt så snittar jag runt 1.25-1.3 (mitt prov på 1.6 var nog bara ett otroligt fokus och en jättebra dag). 1.25 räcker troligen till en antagning, men det är också väldigt hårfint. Det är för nära för att vara 110% säker inför provet, men samtidigt tillräckligt nära för att våga ha lite mer hopp än för en månad sedan.

Morgondagens plugg får bli på kvällen och sedan blir det antagligen en paus på onsdag för att sedan köra en heldag innan middag med en kompis på torsdag. Snart är det dags!

Vad spännande att följa dig!! Känner att vi är väldigt lika i hur vi analyserar och reflekterar kring pluggande.. en riktig bergochdahlbana men vi kommer klara det!! I vilken stad vill du komma in?

luce97 skrev: ↑tis 13 apr, 2021 11:06 Vad spännande att följa dig!! Känner att vi är väldigt lika i hur vi analyserar och reflekterar kring pluggande.. en riktig bergochdahlbana men vi kommer klara det!! I vilken stad vill du komma in?

Åh, vet inte om det är kul att vi verkar lika eller om jag lider för din skull! Skämt åsido! Tror absolut att vi kommer klara det förr eller senare, och hellre ett år till av att kämpa för en plats än att nöja sig och tänka tillbaka om några år och ångra sig. Har sett din pluggdagbok och jag är tvärsäker på att du en dag kommer in! Så himla kul att se alla de personer som vill in på psykologprogrammet (och övriga program såklart) - det verkar ju vara människor som är skapta för sin framtida yrkesroll! Du likaså!

Jag pendlar mellan Lund och KI, just nu är Lund satt som första val men det återstår att se om jag ändrar till KI innan sista anmälningsdag. Vart hoppas du på att komma in och hur kommer det sig att du är intresserad av psykologi?

Kämpa på!!

Iiiih, 23 dagar kvar!

Det känns så långt bort samtidigt som det känns så nära. Minns när jag hade beslutsångest kring alla val och nu är det helt plötsligt bara någon vecka kvar innan provet. Helt sjukt.

Nästa vecka går jag upp i tid på jobbet (och idag är min åttonde jobbdag på raken så ÄNTLIGEN lite ledigt imorgon!), men jag tror verkligen det är nyttigt för mig att inte ha all tid i världen till att plugga under de kommande veckorna. Jag är dock ledig torsdagen och fredagen innan provet, men då ska jag försöka att bara vila, göra roliga saker och a n d a s. Det kommer behövas.

Idag hann jag göra vårprovet 2018, om än det kanske blev lite missvisande resultat eftersom jag var lite stressad då jag ska till jobbet om 20 minuter. Resultatet blev följande:

Kvant: Total normering 1.1 (hade tid över båda passen)
[bVerb:[/b] Total normering 1.6 (även här hade jag tid över på båda passen)

Provet: 1.35

Som sagt, det var mycket troligt många slarvfel (särskilt med tanke på tiden som var över), och jag stressade igenom sista verbala - men det blev ändå ett okej resultat på verbala.
Någonstans känns det lugnande att se 1.35 som slutresultat utifrån de förutsättningar jag hade idag. Dock stör det mig lite att jag antagligen skulle fått högre om jag hade gjort detta imorgon istället. Men men, 1.35 skulle räcka till en antagning och nu har jag dessutom fått det resultatet flertalet gånger vilket gör att jag känner mig lite lite lite tryggare inför provet.

Vågar jag hoppas på åtminstone 1.2 istället för 1.15?

Nu måste jag skynda mig att packa ihop mina saker, sedan bär det av till jobb och stängningspass och därefter en dags ledighet! Tjoho!

Ta hand om er i vårsolen!

Heja heja!
Och sjukt bra resultat du skrev trots stressen!

DeniseStern skrev: ↑ons 14 apr, 2021 11:57

luce97 skrev: ↑tis 13 apr, 2021 11:06 Vad spännande att följa dig!! Känner att vi är väldigt lika i hur vi analyserar och reflekterar kring pluggande.. en riktig bergochdahlbana men vi kommer klara det!! I vilken stad vill du komma in?

Åh, vet inte om det är kul att vi verkar lika eller om jag lider för din skull! Skämt åsido! Tror absolut att vi kommer klara det förr eller senare, och hellre ett år till av att kämpa för en plats än att nöja sig och tänka tillbaka om några år och ångra sig. Har sett din pluggdagbok och jag är tvärsäker på att du en dag kommer in! Så himla kul att se alla de personer som vill in på psykologprogrammet (och övriga program såklart) - det verkar ju vara människor som är skapta för sin framtida yrkesroll! Du likaså!

Jag pendlar mellan Lund och KI, just nu är Lund satt som första val men det återstår att se om jag ändrar till KI innan sista anmälningsdag. Vart hoppas du på att komma in och hur kommer det sig att du är intresserad av psykologi?

Kämpa på!!

Hahaha! Jaa vi kommer klara det absolut! Och visst stämmer det att du gått socionom-programmet? Det har ju absolut varit min alternativa väg. Jag kommer in på socionomprogrammet med betygen, men det är ju inte det jag vill riktigt heller. Min mamma är psykoterapeut med socionom som grund och har ju gått många omvägar för att landa där hon är idag, och det har jag nog inte tålamodet för, därför har jag bestämt mig för att satsa helhjärtat på psykolog! Har alltid varit intresserad av psykologi, mycket genom min mamma. Har alltid läst tidningar/böcker osv som hon rekommenderat vilket spätt på intresset ännu mer! Började läsa psykologi direkt efter gymnasiet, men märkte att jag var för skoltrött trots att det var intressant, så nu har jag jobbat i några (fem) år hehe och äntligen redo för skolbänken! Jag vill allra helst komma in på KI jag med, men viktigast är Stockholm och närområdet då jag har allt viktigt i livet här, men kommer jag aldrig in i Stockholm så får jag helt enkelt flytta. Ger det några högskoleprov iallafall tänker jag

Lund verkar som en underbar stad, hoppas hoppas du kommer in snart, du är grym!!

luce97 skrev: ↑tor 15 apr, 2021 8:26

DeniseStern skrev: ↑ons 14 apr, 2021 11:57

luce97 skrev: ↑tis 13 apr, 2021 11:06 Vad spännande att följa dig!! Känner att vi är väldigt lika i hur vi analyserar och reflekterar kring pluggande.. en riktig bergochdahlbana men vi kommer klara det!! I vilken stad vill du komma in?

Åh, vet inte om det är kul att vi verkar lika eller om jag lider för din skull! Skämt åsido! Tror absolut att vi kommer klara det förr eller senare, och hellre ett år till av att kämpa för en plats än att nöja sig och tänka tillbaka om några år och ångra sig. Har sett din pluggdagbok och jag är tvärsäker på att du en dag kommer in! Så himla kul att se alla de personer som vill in på psykologprogrammet (och övriga program såklart) - det verkar ju vara människor som är skapta för sin framtida yrkesroll! Du likaså!

Jag pendlar mellan Lund och KI, just nu är Lund satt som första val men det återstår att se om jag ändrar till KI innan sista anmälningsdag. Vart hoppas du på att komma in och hur kommer det sig att du är intresserad av psykologi?

Kämpa på!!

Hahaha! Jaa vi kommer klara det absolut! Och visst stämmer det att du gått socionom-programmet? Det har ju absolut varit min alternativa väg. Jag kommer in på socionomprogrammet med betygen, men det är ju inte det jag vill riktigt heller. Min mamma är psykoterapeut med socionom som grund och har ju gått många omvägar för att landa där hon är idag, och det har jag nog inte tålamodet för, därför har jag bestämt mig för att satsa helhjärtat på psykolog! Har alltid varit intresserad av psykologi, mycket genom min mamma. Har alltid läst tidningar/böcker osv som hon rekommenderat vilket spätt på intresset ännu mer! Började läsa psykologi direkt efter gymnasiet, men märkte att jag var för skoltrött trots att det var intressant, så nu har jag jobbat i några (fem) år hehe och äntligen redo för skolbänken! Jag vill allra helst komma in på KI jag med, men viktigast är Stockholm och närområdet då jag har allt viktigt i livet här, men kommer jag aldrig in i Stockholm så får jag helt enkelt flytta. Ger det några högskoleprov iallafall tänker jag

Lund verkar som en underbar stad, hoppas hoppas du kommer in snart, du är grym!!

Exakt, det stämmer! Eller jag läste bara första terminen men hann få intrycket att socionom är en fantastisk utbildning på alla sätt och vis, särskilt om man är intresserad av människor. Det är lärorikt, givande och otroligt viktigt så ångrar inte en sekund av min termin där! Men - precis som du - så är mitt intresset inom psykologin, vilket socionom inte riktigt ger på det sätt som jag brinner för. Vad är drömmen att få jobba med i framtiden? Socionom kan säkert hjälpa dig dit, jag gick i samma tankar som din mamma verkar ha gjort; plugga socionom och läsa vidare till psykoterapeut istället. Men som sagt, psykologin brinner jag extra för. Om inte annat tycker jag defintivt du kan ge socionom en chans i framtiden!

Vad härligt att du verkar vara så peppad! Vad har du jobbat med fram tills nu? Och låter ju så himla kul att du har kunnat dela det här intresset med din mamma, det spär ju, som du säger, på allt ännu mer!

Håller tummarna för att du kommer in på KI, vem vet? Kanske blir vi klasskamrater i höst?

Rainbowgirl skrev: ↑ons 14 apr, 2021 13:23 Heja heja!
Och sjukt bra resultat du skrev trots stressen!

Underbara du! Heja DIG!

DeniseStern skrev: ↑tor 15 apr, 2021 13:56

luce97 skrev: ↑tor 15 apr, 2021 8:26

DeniseStern skrev: ↑ons 14 apr, 2021 11:57

Åh, vet inte om det är kul att vi verkar lika eller om jag lider för din skull! Skämt åsido! Tror absolut att vi kommer klara det förr eller senare, och hellre ett år till av att kämpa för en plats än att nöja sig och tänka tillbaka om några år och ångra sig. Har sett din pluggdagbok och jag är tvärsäker på att du en dag kommer in! Så himla kul att se alla de personer som vill in på psykologprogrammet (och övriga program såklart) - det verkar ju vara människor som är skapta för sin framtida yrkesroll! Du likaså!

Jag pendlar mellan Lund och KI, just nu är Lund satt som första val men det återstår att se om jag ändrar till KI innan sista anmälningsdag. Vart hoppas du på att komma in och hur kommer det sig att du är intresserad av psykologi?

Kämpa på!!

Hahaha! Jaa vi kommer klara det absolut! Och visst stämmer det att du gått socionom-programmet? Det har ju absolut varit min alternativa väg. Jag kommer in på socionomprogrammet med betygen, men det är ju inte det jag vill riktigt heller. Min mamma är psykoterapeut med socionom som grund och har ju gått många omvägar för att landa där hon är idag, och det har jag nog inte tålamodet för, därför har jag bestämt mig för att satsa helhjärtat på psykolog! Har alltid varit intresserad av psykologi, mycket genom min mamma. Har alltid läst tidningar/böcker osv som hon rekommenderat vilket spätt på intresset ännu mer! Började läsa psykologi direkt efter gymnasiet, men märkte att jag var för skoltrött trots att det var intressant, så nu har jag jobbat i några (fem) år hehe och äntligen redo för skolbänken! Jag vill allra helst komma in på KI jag med, men viktigast är Stockholm och närområdet då jag har allt viktigt i livet här, men kommer jag aldrig in i Stockholm så får jag helt enkelt flytta. Ger det några högskoleprov iallafall tänker jag

Lund verkar som en underbar stad, hoppas hoppas du kommer in snart, du är grym!!

Exakt, det stämmer! Eller jag läste bara första terminen men hann få intrycket att socionom är en fantastisk utbildning på alla sätt och vis, särskilt om man är intresserad av människor. Det är lärorikt, givande och otroligt viktigt så ångrar inte en sekund av min termin där! Men - precis som du - så är mitt intresset inom psykologin, vilket socionom inte riktigt ger på det sätt som jag brinner för. Vad är drömmen att få jobba med i framtiden? Socionom kan säkert hjälpa dig dit, jag gick i samma tankar som din mamma verkar ha gjort; plugga socionom och läsa vidare till psykoterapeut istället. Men som sagt, psykologin brinner jag extra för. Om inte annat tycker jag defintivt du kan ge socionom en chans i framtiden!

Vad härligt att du verkar vara så peppad! Vad har du jobbat med fram tills nu? Och låter ju så himla kul att du har kunnat dela det här intresset med din mamma, det spär ju, som du säger, på allt ännu mer!

Håller tummarna för att du kommer in på KI, vem vet? Kanske blir vi klasskamrater i höst?

Jaa, det är säkert en toppen utbildning, och blir det socionom blir det nog bra också, men är inställd på att kämpa för psykologprogrammet ett tag till
Jag jobbar i förskoleklass, halvtid just nu! Ska jobba fram tillochmed juni och sen tänker jag satsa helhjärtat på HP-plugg mellan juli-oktober! Jag gjorde provet nu i mars och räknar med att få 1,3 ungefär, så tyvärr blir vi nog inte klasskamrater i höst.. men jag kämpar på och hoppas på våren! Ser ut o gå grymt bra för dig! Pluggar du endast till HP eller gör du något annat på sidan av?