Drömmen om att bli onkolog

Starta en egen eller läs och kommentera någon annans
Chloipsstogy
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 207
Blev medlem: sön 27 okt, 2019 16:35

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Chloipsstogy »

Rainbowgirl skrev: fre 16 okt, 2020 15:25
Chloipsstogy skrev: fre 16 okt, 2020 11:00 Du kämpar på så himla bra!! Jag tror det är viktigt att ta en paus när man känner att det är dags och inte pressa sig för långt (som jag gjorde), för det slår bara tillbaka sen!
Tack 💗
Kanske omotiverande att läsa om att det går sämre när jag faktiskt pluggar 😂
Håller med, speciellt när man pluggat i flera månader nonstop.
Känner du att det blivit bättre nu?
Förstår att du tänker så, men tror snarare det är tvärtom. Det blir så för alla ibland, att det går sämre fastän man pluggar, så det ger snarare igenkänning!
Nja, upp och ner. Jag har väldigt svårt att hålla uppe motivationen när man liksom inte vet NÄR man kommer få skriva :(
Användarvisningsbild
Aeowa
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 302
Blev medlem: tor 20 jul, 2017 13:17

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Aeowa »

Rainbowgirl skrev: tis 13 okt, 2020 17:15
Aeowa skrev: tis 13 okt, 2020 15:35
Rainbowgirl skrev: mån 12 okt, 2020 18:27

Egentligen inte, men måste åka tidigt på morgonen och hem sent pga trafiken. Man fastnar alltid i bilkö annars. Jag kör bil till jobbet nu, och det vinner mig ändå ca två timmar om dagen om jag inte fastnar i trafiken 😋
Alla dagar smälter samman till slut. Jag har funderat på det men känner mig stressad över det, tänk om det känns som om jag inte hinner med hobbyn eller att den tar tid ifrån annat? Men samtidigt så vet jag själv hur lång dagen helt plötsligt känns om jag gör något efter jobbet.
Hahaha 😂 I know, vet inte vad mitt problem är ärligt talat...

Juste 😯 tiden går så himla fort. Minns det som igår, var så himla nervös efteråt och kände att jag presterat dåligt. Väntan var ändå värst.

Skulle nog vilja bo i lägenhet men det hade även varit lite kul att bo i en större lägenhet/hus med andra människor, som rumskompisar. Om man trivs ihop, annars blir det lite jobbigt. Hur vill du bo?
Ibland brukar jag tänka mig att jag är i Linköping och läkarstudent. Blir alltid så himla glad haha och att vi typ bor nära varandra och kan plugga tillsammans 😂

Tack! 💗 Ska försöka komma iväg på torsdag. Så, nu har jag sagt det och kommer behöva gå dit.

Thank you ♥️ Jag hade det bra, ett år närmare 30 😂🥳
Det finns sina för- och nackdelar med att köra bil! Tycker det är smidigt men blir jobbigt med rusningstrafik samt parkering för min del. Men som att köra hem efter ett nattpass är det guld värt! Om du vinner hela två timmar är det lätt värt det. Vad gör du med all extra tid på jobb då?

Jag vet inte riktigt, lite kluven. Tror lägenhet just för min introvertas sidas skull men hade kanske varit nyttigt för mig med mer människor också. Känns lite surrealistiskt att tänka på eget boende haha.
Åh så mysig tanke! Man blir lite varm & pirrig i kroppen ändå haha 😂😂

Så bra, klappat och klart :D Hör av mig på torsdag angående det ;)

Härligt med optimism 😂 Men det är inte gammalt i jämförelse, du är ju fortfarande bara barnet :P
Antar att ni inte har någon personalparkering? Det har vi, vilket är smidigt, men nu är det alltid fullt runt 08:30 på morgon så gäller att vara tidig så man får en plats 😅
Väldigt skönt att åka bil, speciellt dagar då man är så himla trött - kan du hålla dig vaken efter nattpassen? :P
Om du syftar på de två timmarna jag vinner så sover jag bort en timme på morgonen och pluggar den andra... Superroligt sätt att använda de timmarna på :D 😂

Beror på, kan vara skönt att ha eget också så man får egentid. Vet inte om det känns ensamt eller inte, man kan alltid ha över kompisar/partner.
Känner samma sak, kan inte ens föreställa mig att bo ensam i en lägenhet. Men det är det fina i livet, man får göra saker man kanske inte alltid kan se sig själv göra :)

Fan, nu måste jag verkligen gå dit 😂

Hahaha försöker vara optimistisk 😂 true, ett litet barn på 24!
Halvt, man kan köpa månadsbiljett till parkeringshuset men du är inte garanterad en plats. För min del är det bara onödiga pengar då jag pendlar mycket mer än vad jag kör. Är lite svårt med plats på sjukhuset generellt 😅
Avskyr känslan av att cirkulera runt och leta en parkeringsplats när man är stressad för att slutligen hitta en där man måste fickparkera (!), min mardröm. Hade lätt velat ha det som er.
Efter ett nattpass är det bara att höja volymen och sjunga med haha, men det brukar vara rätt smidigt, det är rena rama autostradan hem då alla andra är påväg på andra hållet :) Är nog samma känsla som när man börjar tidigt rent trötthetsmässigt.
Mer nyttigt att lägga timmarna på det än att typ sitta på mobilen och scrolla någon dum socialk media :)
Så läskigt med ditt däck förresten! Hoppas du mår bra!!!

Precis, det blir vad man själv gör det till! :)
Vilket är så läskigt...jösses

Och du gick dit (på fredagen åtminstone) du är så grym! :D

Och angående ditt plugg spelar så många faktorer in, de fysiska som du själv berättar om med dålig aptit, alldeles för lite sömn men även de psykiska som stress och ångest. Du kommer inte prestera såsom du kan med allt det pågåendes i din kropp, det är verkligen inget konstigt. Du måste först och främst ta hand om dig själv innan du fokuserar på annat, din hälsa och ditt mående går före allt plugg i hela världen.
Whether you think you can or think you can't, you're right
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

Chloipsstogy skrev: lör 17 okt, 2020 12:03
Rainbowgirl skrev: fre 16 okt, 2020 15:25
Chloipsstogy skrev: fre 16 okt, 2020 11:00 Du kämpar på så himla bra!! Jag tror det är viktigt att ta en paus när man känner att det är dags och inte pressa sig för långt (som jag gjorde), för det slår bara tillbaka sen!
Tack 💗
Kanske omotiverande att läsa om att det går sämre när jag faktiskt pluggar 😂
Håller med, speciellt när man pluggat i flera månader nonstop.
Känner du att det blivit bättre nu?
Förstår att du tänker så, men tror snarare det är tvärtom. Det blir så för alla ibland, att det går sämre fastän man pluggar, så det ger snarare igenkänning!
Nja, upp och ner. Jag har väldigt svårt att hålla uppe motivationen när man liksom inte vet NÄR man kommer få skriva :(
Förstår det. Motivationen dalar verkligen när allting är så otydligt. Något som motiverat mig är att fortsätta plugga för att inte tappa det jag redan lärt mig. Det känns bättre att försöka hålla igång det så jag inte behöver kämpa mig upp igen om jag skulle ha pausat pluggandet. Blir mindre att ta igen för att man hållit igång det. Men det gäller också att hitta en balans så man inte tröttar ut sig själv.
Försök föreställa dig att du är en psykolog, hur din vardag ser ut och vilka patienter du har. Det brukar kicka igång motivationen.
Sen så är det flera månader kvar, om vi ens får skriva, så tid finns.
Hoppas oavsett att du mår bra och att du ger dig själv tid om det är det du behöver, var inte så hård mot dig själv 💗
Senast redigerad av 1 Rainbowgirl, redigerad totalt 0 gånger.
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

Aeowa skrev: lör 17 okt, 2020 12:34
Rainbowgirl skrev: tis 13 okt, 2020 17:15
Aeowa skrev: tis 13 okt, 2020 15:35

Det finns sina för- och nackdelar med att köra bil! Tycker det är smidigt men blir jobbigt med rusningstrafik samt parkering för min del. Men som att köra hem efter ett nattpass är det guld värt! Om du vinner hela två timmar är det lätt värt det. Vad gör du med all extra tid på jobb då?

Jag vet inte riktigt, lite kluven. Tror lägenhet just för min introvertas sidas skull men hade kanske varit nyttigt för mig med mer människor också. Känns lite surrealistiskt att tänka på eget boende haha.
Åh så mysig tanke! Man blir lite varm & pirrig i kroppen ändå haha 😂😂

Så bra, klappat och klart :D Hör av mig på torsdag angående det ;)

Härligt med optimism 😂 Men det är inte gammalt i jämförelse, du är ju fortfarande bara barnet :P
Antar att ni inte har någon personalparkering? Det har vi, vilket är smidigt, men nu är det alltid fullt runt 08:30 på morgon så gäller att vara tidig så man får en plats 😅
Väldigt skönt att åka bil, speciellt dagar då man är så himla trött - kan du hålla dig vaken efter nattpassen? :P
Om du syftar på de två timmarna jag vinner så sover jag bort en timme på morgonen och pluggar den andra... Superroligt sätt att använda de timmarna på :D 😂

Beror på, kan vara skönt att ha eget också så man får egentid. Vet inte om det känns ensamt eller inte, man kan alltid ha över kompisar/partner.
Känner samma sak, kan inte ens föreställa mig att bo ensam i en lägenhet. Men det är det fina i livet, man får göra saker man kanske inte alltid kan se sig själv göra :)

Fan, nu måste jag verkligen gå dit 😂

Hahaha försöker vara optimistisk 😂 true, ett litet barn på 24!
Halvt, man kan köpa månadsbiljett till parkeringshuset men du är inte garanterad en plats. För min del är det bara onödiga pengar då jag pendlar mycket mer än vad jag kör. Är lite svårt med plats på sjukhuset generellt 😅
Avskyr känslan av att cirkulera runt och leta en parkeringsplats när man är stressad för att slutligen hitta en där man måste fickparkera (!), min mardröm. Hade lätt velat ha det som er.
Efter ett nattpass är det bara att höja volymen och sjunga med haha, men det brukar vara rätt smidigt, det är rena rama autostradan hem då alla andra är påväg på andra hållet :) Är nog samma känsla som när man börjar tidigt rent trötthetsmässigt.
Mer nyttigt att lägga timmarna på det än att typ sitta på mobilen och scrolla någon dum socialk media :)
Så läskigt med ditt däck förresten! Hoppas du mår bra!!!

Precis, det blir vad man själv gör det till! :)
Vilket är så läskigt...jösses

Och du gick dit (på fredagen åtminstone) du är så grym! :D

Och angående ditt plugg spelar så många faktorer in, de fysiska som du själv berättar om med dålig aptit, alldeles för lite sömn men även de psykiska som stress och ångest. Du kommer inte prestera såsom du kan med allt det pågåendes i din kropp, det är verkligen inget konstigt. Du måste först och främst ta hand om dig själv innan du fokuserar på annat, din hälsa och ditt mående går före allt plugg i hela världen.
Konstigt system egentligen, månadsbiljett och så är man ändå inte garanterad en plats 😂
Ja, jobbigt när man inte hittar plats och håller med om fickparkering (bland det värsta som finns!).
Skönt med ingen trafik och hög musik 🎶 Gillar den kombon haha.

Sant, lite tid går nog åt till meningslöst scrollande men försöker att inte hålla på med mobilen alltför mycket.
Jag vet! Alltså det var så obehagligt, är liiite nojig nu när jag kör. Känner verkligen efter så att ingenting känns fel och är försiktig.

Tror man snabbt kommer in i det :)
Det låter nog läskigare än vad det är. Jag har bott ensam och jag minns att jag också tänkte att det skulle vara så mycket som förändrades jämfört med hemma men vande mig snabbt och det var till och med kul :)

Hahaha tänkte på dig i torsdags, att jag skulle behöva erkänna att jag inte gick till gymmet :P Så det fick bli fredagen istället. Blev axlar och kan idag typ inte röra armarna uppåt 😂

Jag förväntar mig alltid bra prestationer oavsett mitt mående, vilket inte är sunt. För som du säger så är det oftast svårt när man inte mår sitt bästa.
Har nått en punkt nu där ett högt HP-resultat är något slags bevis på att jag kan nå det jag vill. Måste kunna visa att tiden jag lagt ner inte är i onödan. Det är så mycket mer än bara ett prov för mig och det är det farliga, jag bryr mig alldeles för mycket om det. Det tär på mig när det går dåligt för att jag dedikerat ett år av mitt liv åt det här och alla vet att jag vill bli läkare. De har även sett mig misslyckas och jag vill visa dem att jag inte kommer misslyckas längre och att det här inte är något omöjligt påhitt jag inbillar mig ska hända. Tror jag tar det på för stort allvar och därför slår det så hårt när det går dåligt. Jag blundar för mitt mående ibland men ska ta tag i det för det är inte hållbart att må så här.
annini
Newbie-postare
Newbie-postare
Inlägg: 1
Blev medlem: sön 18 okt, 2020 13:08

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av annini »

Jag är 27 och vill verkligen bli läkare. Jag försöker börja plugga på hp men det tar så sjukt mycket emot, det känns så onödigt på något sätt (det är ju inte det jag vill lära mig!!) - men det är ju mitt enda sätt att komma in. Jag är rädd att försöka och ge allt men att det inte kommer gå. Känns skönt och inspirerande att läsa att det är andra där ute som kämpar.

Jag har annars ett ganska bra jobb inom kulturbranschen, men jag känner bara att jag aldrig kommer komma in i min fulla potential där. Men jag är också rädd att jag är masochist som bara vill lida och göra det svåraste (få 2.0 på hp och bli läkare) :PPPppPp
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

annini skrev: sön 18 okt, 2020 13:53 Jag är 27 och vill verkligen bli läkare. Jag försöker börja plugga på hp men det tar så sjukt mycket emot, det känns så onödigt på något sätt (det är ju inte det jag vill lära mig!!) - men det är ju mitt enda sätt att komma in. Jag är rädd att försöka och ge allt men att det inte kommer gå. Känns skönt och inspirerande att läsa att det är andra där ute som kämpar.

Jag har annars ett ganska bra jobb inom kulturbranschen, men jag känner bara att jag aldrig kommer komma in i min fulla potential där. Men jag är också rädd att jag är masochist som bara vill lida och göra det svåraste (få 2.0 på hp och bli läkare) :PPPppPp
Jag kände samma sak i början; att HP inte ens hade något att göra med det jag ville plugga men som du säger så är det den enda vägen och därför blir man tvungen att plugga.
Du måste försöka, hellre det än att ge upp redan innan du ens försökt :) Sen så har i princip alla som försökt kommit i mål förr eller senare, så du klarar det!

Det är rätt så vanligt att sadla om, många byter bana trots att de har stabila arbeten, och du är dessutom väldigt ung. Lyckligtvis behöver du inte 2,0 längre för att komma in på läkarprogrammet 💁🏻‍♀️ Tycker definitivt att du ska ge dig själv en chans iaf, om det här är vad du vill så ska du göra allt du kan för att lyckas.
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

DTK

Hej! :)

Idag blev det inte jättemycket plugg, kände mig så sjukt trött så blev lite serietittande istället...

Gjorde 2st DTK-pass och måste ändå säga att DTK börjar kännas bra! :)

DTK
12/12
9/12

Mitt fokus tröt lite på det andra passet. På en fråga hade jag kryssat i fel svar (trots att jag kommit fram till rätt svar), på en annan fråga hade jag svarat på minst antal lärare/studenter och inte studenter/lärare och slutligen fått fel på en uppgift om tider (hatar uppgifter om tid med ojämna klockslag).

Överlag börjar DTK kännas okej ändå, vet alltid hur jag ska lösa uppgifterna vilket inte alltid var fallet när jag började plugga inför HP. Måste bara se till att minska antalet slarvfel.

Kollade lite statistik idag för antagning; pendlar mellan att bry mig supermycket och att tänka att det får gå som det går. Jag försöker att intala mig själv att det troligen inte blir någon antagning till våren och att jag borde försöka glömma bort VT21 för tillfället och göra annat fram till 10 december men det är i princip omöjligt.
Tankarna surrar och jag försöker räkna ut mina chanser, för någon som ogillade matte i början på året så används matten nu väldigt flitigt :lol:
Egentligen så kan jag inte göra något som ändrar utgången, så det är bara att bita ihop och se vad som händer. Blir jag inte antagen så får jag plugga på inför vårens prov och se till att skriva tillräckligt bra för att bli antagen till hösten. Det har ju alltid varit planen sen jag fick veta att höstens prov skulle ställas in. Men hoppet är där och petar på mitt hjärta, fan vad jag hoppas att jag på något mirakulöst sätt blir antagen. Är så redo för att börja plugga, har känt så väldigt länge nu och är trött på att vara a good student och plugga matte, engelska och svenska - vill läsa biologi och lära mig anatomi och gå på intressanta föreläsningar.

Men men, som alltid kommer jag finnas här under vinterns dystra månader och plugga på. Jag tror att rädslan för att misslyckas får mig att fortsätta plugga, min eviga vän.

Vill även passa på att tacka er som kommenterar eller som läser och kommenterar tyst i huvudet. Ni får mig att kämpa på och jag är så tacksam över att ni finns där. När jag startade denna pluggdagbok så hade jag ingen aning om alla människor som skulle peppa mig, trösta mig när jag kände att plugget gick dåligt eller ge mig kloka råd när jag inte mådde mitt bästa. Är evigt tacksam för det, många gånger har det ni skrivit fått mig att skjuta bort tankarna om att jag inte kommer nå mitt mål. Dessutom blir jag väldigt glad av att se att människor ens skrivit något till mig.
HP-livet har varit tufft och stundtals har jag velat ge upp på mig själv för att jag inte kan se vägens ände, men jag har fått se så många lyckas och det ger mig hopp - kanske når jag vägens ände nästa år?
Hur som helst, tack till er för att ni peppar en regnbåge som ibland inte kan se livet från den ljusa sidan. Det betyder mycket för mig.
Användarvisningsbild
Aeowa
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 302
Blev medlem: tor 20 jul, 2017 13:17

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Aeowa »

Rainbowgirl skrev: lör 17 okt, 2020 21:08
Aeowa skrev: lör 17 okt, 2020 12:34
Rainbowgirl skrev: tis 13 okt, 2020 17:15

Antar att ni inte har någon personalparkering? Det har vi, vilket är smidigt, men nu är det alltid fullt runt 08:30 på morgon så gäller att vara tidig så man får en plats 😅
Väldigt skönt att åka bil, speciellt dagar då man är så himla trött - kan du hålla dig vaken efter nattpassen? :P
Om du syftar på de två timmarna jag vinner så sover jag bort en timme på morgonen och pluggar den andra... Superroligt sätt att använda de timmarna på :D 😂

Beror på, kan vara skönt att ha eget också så man får egentid. Vet inte om det känns ensamt eller inte, man kan alltid ha över kompisar/partner.
Känner samma sak, kan inte ens föreställa mig att bo ensam i en lägenhet. Men det är det fina i livet, man får göra saker man kanske inte alltid kan se sig själv göra :)

Fan, nu måste jag verkligen gå dit 😂

Hahaha försöker vara optimistisk 😂 true, ett litet barn på 24!
Halvt, man kan köpa månadsbiljett till parkeringshuset men du är inte garanterad en plats. För min del är det bara onödiga pengar då jag pendlar mycket mer än vad jag kör. Är lite svårt med plats på sjukhuset generellt 😅
Avskyr känslan av att cirkulera runt och leta en parkeringsplats när man är stressad för att slutligen hitta en där man måste fickparkera (!), min mardröm. Hade lätt velat ha det som er.
Efter ett nattpass är det bara att höja volymen och sjunga med haha, men det brukar vara rätt smidigt, det är rena rama autostradan hem då alla andra är påväg på andra hållet :) Är nog samma känsla som när man börjar tidigt rent trötthetsmässigt.
Mer nyttigt att lägga timmarna på det än att typ sitta på mobilen och scrolla någon dum socialk media :)
Så läskigt med ditt däck förresten! Hoppas du mår bra!!!

Precis, det blir vad man själv gör det till! :)
Vilket är så läskigt...jösses

Och du gick dit (på fredagen åtminstone) du är så grym! :D

Och angående ditt plugg spelar så många faktorer in, de fysiska som du själv berättar om med dålig aptit, alldeles för lite sömn men även de psykiska som stress och ångest. Du kommer inte prestera såsom du kan med allt det pågåendes i din kropp, det är verkligen inget konstigt. Du måste först och främst ta hand om dig själv innan du fokuserar på annat, din hälsa och ditt mående går före allt plugg i hela världen.
Konstigt system egentligen, månadsbiljett och så är man ändå inte garanterad en plats 😂
Ja, jobbigt när man inte hittar plats och håller med om fickparkering (bland det värsta som finns!).
Skönt med ingen trafik och hög musik 🎶 Gillar den kombon haha.

Sant, lite tid går nog åt till meningslöst scrollande men försöker att inte hålla på med mobilen alltför mycket.
Jag vet! Alltså det var så obehagligt, är liiite nojig nu när jag kör. Känner verkligen efter så att ingenting känns fel och är försiktig.

Tror man snabbt kommer in i det :)
Det låter nog läskigare än vad det är. Jag har bott ensam och jag minns att jag också tänkte att det skulle vara så mycket som förändrades jämfört med hemma men vande mig snabbt och det var till och med kul :)

Hahaha tänkte på dig i torsdags, att jag skulle behöva erkänna att jag inte gick till gymmet :P Så det fick bli fredagen istället. Blev axlar och kan idag typ inte röra armarna uppåt 😂

Jag förväntar mig alltid bra prestationer oavsett mitt mående, vilket inte är sunt. För som du säger så är det oftast svårt när man inte mår sitt bästa.
Har nått en punkt nu där ett högt HP-resultat är något slags bevis på att jag kan nå det jag vill. Måste kunna visa att tiden jag lagt ner inte är i onödan. Det är så mycket mer än bara ett prov för mig och det är det farliga, jag bryr mig alldeles för mycket om det. Det tär på mig när det går dåligt för att jag dedikerat ett år av mitt liv åt det här och alla vet att jag vill bli läkare. De har även sett mig misslyckas och jag vill visa dem att jag inte kommer misslyckas längre och att det här inte är något omöjligt påhitt jag inbillar mig ska hända. Tror jag tar det på för stort allvar och därför slår det så hårt när det går dåligt. Jag blundar för mitt mående ibland men ska ta tag i det för det är inte hållbart att må så här.
Är sämst på fickparkering, ångest deluxe haha. På gatan där jag brukar parkera är det alltid så himla mycket studenter, känner mig så utstirrad.
Bästa kombon!

Försöker också, hyfsat åtminstone. Är inte så glad i att konstant hålla på med sociala medier, riktiga bovar.
Hur löste det sig?

Tror det är en jättebra mognadsfas oavsett, är positivt inställd. Var det inte märkligt att då flytta hem igen?

Fredagen gick lika bra :D Riktigt bra jobbat, stolt!

Det finns inte en enda människa som alltid kan prestera bra, även folk som ska vara de bästa inom sina områden har dagar där de inte åstadkommer saker på den nivån de vanligtvis är på. Det finns ingen supermänniska.
Du har lagt ner mycket tid, absolut, men samtidigt visas det också i dina resultat. Återigen bör du ta fram de resultat du skrev från början innan du började använda hp-guiden och jämföra med det du skriver idag - där har du de tydligaste bevisen på att ditt slit burit frukt. Jag tror, nej jag vet, att du kommer skriva bättre än vad du någonsin gjort förut just för att du arbetat så ihärdigt all denna tid. Ingenting kommer vara förgäves, det finns mycket saker som du kanske inte är medveten om att du lärt dig men som lagrats djupt inne i ditt minne och nu fungerar rent reflexmässigt när du pluggar.
Det kommer aldrig vara något omöjligt, men samtidigt måste du försöka skjuta all press utifrån åt sidan. Vad andra tycker och tänker är inte relevant i sammanhanget, speciellt inte om det är något som influerar dig destruktivt. Det du ska fokusera på är dig själv, och att du mår så bra som möjligt. Med en sund kropp & sinne kommer det bli lättare att plugga, och roligare i långa längden. Att sitta och känna att det inte står rätt till kommer försvåra omständigheterna rejält. Den enda personen du ska bevisa något för är dig själv. Oavsett om det går bra eller dåligt går det att se det värdefulla, erfarenheten. Du vet att du kan, men för att gå vidare måste du sätta dig själv i första rummet. Först då skulle jag vilja påstå att du lyckats, det är det allra första men viktigaste steget.
Whether you think you can or think you can't, you're right
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

Aeowa skrev: sön 18 okt, 2020 22:21
Rainbowgirl skrev: lör 17 okt, 2020 21:08
Aeowa skrev: lör 17 okt, 2020 12:34

Halvt, man kan köpa månadsbiljett till parkeringshuset men du är inte garanterad en plats. För min del är det bara onödiga pengar då jag pendlar mycket mer än vad jag kör. Är lite svårt med plats på sjukhuset generellt 😅
Avskyr känslan av att cirkulera runt och leta en parkeringsplats när man är stressad för att slutligen hitta en där man måste fickparkera (!), min mardröm. Hade lätt velat ha det som er.
Efter ett nattpass är det bara att höja volymen och sjunga med haha, men det brukar vara rätt smidigt, det är rena rama autostradan hem då alla andra är påväg på andra hållet :) Är nog samma känsla som när man börjar tidigt rent trötthetsmässigt.
Mer nyttigt att lägga timmarna på det än att typ sitta på mobilen och scrolla någon dum socialk media :)
Så läskigt med ditt däck förresten! Hoppas du mår bra!!!

Precis, det blir vad man själv gör det till! :)
Vilket är så läskigt...jösses

Och du gick dit (på fredagen åtminstone) du är så grym! :D

Och angående ditt plugg spelar så många faktorer in, de fysiska som du själv berättar om med dålig aptit, alldeles för lite sömn men även de psykiska som stress och ångest. Du kommer inte prestera såsom du kan med allt det pågåendes i din kropp, det är verkligen inget konstigt. Du måste först och främst ta hand om dig själv innan du fokuserar på annat, din hälsa och ditt mående går före allt plugg i hela världen.
Konstigt system egentligen, månadsbiljett och så är man ändå inte garanterad en plats 😂
Ja, jobbigt när man inte hittar plats och håller med om fickparkering (bland det värsta som finns!).
Skönt med ingen trafik och hög musik 🎶 Gillar den kombon haha.

Sant, lite tid går nog åt till meningslöst scrollande men försöker att inte hålla på med mobilen alltför mycket.
Jag vet! Alltså det var så obehagligt, är liiite nojig nu när jag kör. Känner verkligen efter så att ingenting känns fel och är försiktig.

Tror man snabbt kommer in i det :)
Det låter nog läskigare än vad det är. Jag har bott ensam och jag minns att jag också tänkte att det skulle vara så mycket som förändrades jämfört med hemma men vande mig snabbt och det var till och med kul :)

Hahaha tänkte på dig i torsdags, att jag skulle behöva erkänna att jag inte gick till gymmet :P Så det fick bli fredagen istället. Blev axlar och kan idag typ inte röra armarna uppåt 😂

Jag förväntar mig alltid bra prestationer oavsett mitt mående, vilket inte är sunt. För som du säger så är det oftast svårt när man inte mår sitt bästa.
Har nått en punkt nu där ett högt HP-resultat är något slags bevis på att jag kan nå det jag vill. Måste kunna visa att tiden jag lagt ner inte är i onödan. Det är så mycket mer än bara ett prov för mig och det är det farliga, jag bryr mig alldeles för mycket om det. Det tär på mig när det går dåligt för att jag dedikerat ett år av mitt liv åt det här och alla vet att jag vill bli läkare. De har även sett mig misslyckas och jag vill visa dem att jag inte kommer misslyckas längre och att det här inte är något omöjligt påhitt jag inbillar mig ska hända. Tror jag tar det på för stort allvar och därför slår det så hårt när det går dåligt. Jag blundar för mitt mående ibland men ska ta tag i det för det är inte hållbart att må så här.
Är sämst på fickparkering, ångest deluxe haha. På gatan där jag brukar parkera är det alltid så himla mycket studenter, känner mig så utstirrad.
Bästa kombon!

Försöker också, hyfsat åtminstone. Är inte så glad i att konstant hålla på med sociala medier, riktiga bovar.
Hur löste det sig?

Tror det är en jättebra mognadsfas oavsett, är positivt inställd. Var det inte märkligt att då flytta hem igen?

Fredagen gick lika bra :D Riktigt bra jobbat, stolt!

Det finns inte en enda människa som alltid kan prestera bra, även folk som ska vara de bästa inom sina områden har dagar där de inte åstadkommer saker på den nivån de vanligtvis är på. Det finns ingen supermänniska.
Du har lagt ner mycket tid, absolut, men samtidigt visas det också i dina resultat. Återigen bör du ta fram de resultat du skrev från början innan du började använda hp-guiden och jämföra med det du skriver idag - där har du de tydligaste bevisen på att ditt slit burit frukt. Jag tror, nej jag vet, att du kommer skriva bättre än vad du någonsin gjort förut just för att du arbetat så ihärdigt all denna tid. Ingenting kommer vara förgäves, det finns mycket saker som du kanske inte är medveten om att du lärt dig men som lagrats djupt inne i ditt minne och nu fungerar rent reflexmässigt när du pluggar.
Det kommer aldrig vara något omöjligt, men samtidigt måste du försöka skjuta all press utifrån åt sidan. Vad andra tycker och tänker är inte relevant i sammanhanget, speciellt inte om det är något som influerar dig destruktivt. Det du ska fokusera på är dig själv, och att du mår så bra som möjligt. Med en sund kropp & sinne kommer det bli lättare att plugga, och roligare i långa längden. Att sitta och känna att det inte står rätt till kommer försvåra omständigheterna rejält. Den enda personen du ska bevisa något för är dig själv. Oavsett om det går bra eller dåligt går det att se det värdefulla, erfarenheten. Du vet att du kan, men för att gå vidare måste du sätta dig själv i första rummet. Först då skulle jag vilja påstå att du lyckats, det är det allra första men viktigaste steget.
Jag är inte heller bra på det, tror jag fickparkerat totalt tre gånger i mitt liv 😂
Fy, det där är ändå det värsta - när man ska ha åskådare och så kan man till slut inte ens parkera längre pga nervositet 😂

Bytte ut det däcket och körde hem sen. Nu känns det okej men det var rätt obehagligt då.

Definitiv!
Jo, det kändes jättekonstigt i början för hade min egen rutin men nu har mycket bytts ut igen och jag har fallit tillbaka till mitt jag innan utflyttningen haha 😂 Saknar dock att bo ensam, det blev mycket mer att man umgicks med vänner och gjorde saker för att man behövde söka sig till det sociala. När man bor hemma finns det sociala där och jag kan känna att jag tappar lite att konstant göra saker, är mer hemma då.

Hahaha tack 😌😌

Du är verkligen klok, och du har rätt i det du säger. Jag ska nog gå igenom alla resultaten och sammanställa dem i en tabell för att kunna se hur det gått.
Jag har bara så lätt för att se mig själv ur andras perspektiv, jag kan ibland se hur de liksom undrar varför jag inte bara ger upp eftersom det gått två år. Sen så bryr jag mig inte om att det gått två år men kan störa mig på att de inte tror att jag kan klara det. Vill visa att de har fel. Det är slöseri på energi för vem bryr sig vad någon tycker?
Jag har lugnat ner mig lite de senaste dagarna, ibland känns saker och ting jättejobbigt och ibland okej. Jag är inte längre osäker på vad jag kan åstadkomma, nu handlar det mer om när jag åstadkommer det. Men har insett under detta år att jag inte alltid mår så bra, att det ibland är lite för mycket som tynger mig och att HP har blivit någon slags tillflykt, men när HP går dåligt så blir det också något som tynger mig och inte en plats att ”fly” till.
Har inte gjort något kul på hela året och det börjas kännas av nu, känner hur sliten och trött jag är. Har ingen energi kvar åt något, egentligen skulle det här året vara det år då jag gjorde roliga saker men det har blivit helt tvärtom 😅
Hur som helst, tack för peppen! Jag ska ta till mig allt du skrivit och verkligen försöka stänga ute vad alla andra tycker och tänker och fokusera på mig själv istället. Mår man i grunden inte jättebra så kan man inte heller prestera superbra, det hänger ihop. Och det är viktigt att inte köra slut på sig själv, att man istället tar hand om sig själv och kanske pausar allting annat för att se till att man kommer på fötter igen.
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

MEK

Hej! :)

Idag stod MEK på schemat och jag har nu gjort alla övningsuppgifter som finns 8O
Känns konstigt för tycker jag behöver träna ännu mer haha. Har några kvar i min uppgiftsgrupp så ska göra dem men det var bara 27st. Får låta det gå en tid och sen göra alla igen.

MEK
5/10
8/10
8/10
8/10

Jag har alltid haft svårt för MEK just för att mitt ordförråd inte är det bästa men också för att jag ibland kan ha svårt att bedöma om meningen är negativ eller positiv. Precis som LÄS kan det ibland kännas som en örfil eftersom jag läser och skriver mycket men jag glömmer också lätt bort att allt det sker på engelska.
Jag måste bli ännu bättre på att analysera meningarna efter små ledtrådar som kan ge ett hum om vilket eller vilka ord som saknas.

Denna vecka ska jag försöka få ELF och XYZ gjort.

Här är det nu kallt och jag funderar på hur jag ska gå i ide utan att någon märker.
Har inget bra svar än men återkommer när jag vet ;)

Vi hörs på torsdag! :) Hoppas att ni tar hand om er och att ni mår bra.
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

XYZ

Den här dagen har varit stressig, känner mig helt slut. Som vanligt sov jag inte tillräckligt i natt och ville verkligen inte kliva upp på morgonen. Denna veckas sömn har varit katastrofal, förstår inte hur svårt det ska vara att gå och lägga sig 22:00 :?

Idag gjorde jag XYZ eftersom jag inte kände att jag var i någon form för ELF, hade nog somnat om jag tvingats läsa texter - vilket kanske hade fått mig att sova över 8h :lol:

XYZ
11/12
12/12
12/12
11/12

Ett slarvfel på sista passet, men överlag är jag nöjd :)
XYZ har blivit en av mina favoritdelar (får man ens ha favoritdelar på HP?) eftersom jag har lätt för denna del men även tycker den är rolig. Gillar att vissa uppgifter ser kluriga ut men har enkla lösningar.

Jag har accepterat att det inte blir en antagning i vår så försöker att inte ens tänka på antagningen överhuvudtaget eftersom mina chanser i princip är 0. Det har gjort vardagen lite gråare men jag måste vara realistisk.

Nu måste jag gå och lägga mig! :mrgreen:
Liolenio
Newbie-postare
Newbie-postare
Inlägg: 14
Blev medlem: tis 21 jul, 2020 20:02

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Liolenio »

Rainbowgirl skrev: tor 22 okt, 2020 22:19 XYZ

Den här dagen har varit stressig, känner mig helt slut. Som vanligt sov jag inte tillräckligt i natt och ville verkligen inte kliva upp på morgonen. Denna veckas sömn har varit katastrofal, förstår inte hur svårt det ska vara att gå och lägga sig 22:00 :?

Idag gjorde jag XYZ eftersom jag inte kände att jag var i någon form för ELF, hade nog somnat om jag tvingats läsa texter - vilket kanske hade fått mig att sova över 8h :lol:

XYZ
11/12
12/12
12/12
11/12

Ett slarvfel på sista passet, men överlag är jag nöjd :)
XYZ har blivit en av mina favoritdelar (får man ens ha favoritdelar på HP?) eftersom jag har lätt för denna del men även tycker den är rolig. Gillar att vissa uppgifter ser kluriga ut men har enkla lösningar.

Jag har accepterat att det inte blir en antagning i vår så försöker att inte ens tänka på antagningen överhuvudtaget eftersom mina chanser i princip är 0. Det har gjort vardagen lite gråare men jag måste vara realistisk.

Nu måste jag gå och lägga mig! :mrgreen:

Är en tyst följare av din dagbok och tror vi är i liknande sitsar: vi har pluggat sen 2019, det är precis så att man inte kommer in och oavsett hur corona påverkar gränser så lär det inte ändras (har 1,4) osv. Ska också söka läkare. Är rädd för att det blir stort tryck/konkurrens på PIL i vår och att 1,4 inte räcker för att få kallelse, om det nu blir av. Att hp ställdes in för en själv denna höst var liksom droppen. Har varit så himla skönt att på pricken relatera till alla dina steg på vägen. <3

Mitt sätt att göra dagarna mindre gråa är att hacka upp tidslinjen fram till att man kommer in nästa höst i etapper. (som man får höra så mycket att man kanske ska göra men det hjälper ju faktiskt.) Någongång i november (15:e va?) kommer besked om när vårprovet/en är. I januari någonstans öppnar anmälan om provet sker i april, det i sig är ju kul att tänka på när man varit så provberövad haha. Att få anmäla sig! I april är provet förmodligen. Parallellt sker PIL där någonstans. Under sommaren när vi har kommit in - för det är ingen tvekan om att du gör det - så kommer man bara vara taggad på att börja. Man kommer gå runt på moln, och den tiden kommer inte spela någon roll när man vet att man är antagen. Suktar liksom efter att under sommaren kolla på kurslitteratur och upptaktsschemat, it’s baaad. :lol:

Känner att det hjälper att veta att saker löpande kommer hända. Har varit lätt att tänka på den ”långa” sträckan tid fram tills nästa höst som en grå händelselös klump med tid, men så är det ju de facto inte. Snart kommer takten bli högre och mer intressant när man förbereder sig för hp och pil igen.

Vilka tankestrategier har du för att råda bot på de gråa dagarna?
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

Liolenio skrev: fre 23 okt, 2020 10:32
Rainbowgirl skrev: tor 22 okt, 2020 22:19 XYZ

Den här dagen har varit stressig, känner mig helt slut. Som vanligt sov jag inte tillräckligt i natt och ville verkligen inte kliva upp på morgonen. Denna veckas sömn har varit katastrofal, förstår inte hur svårt det ska vara att gå och lägga sig 22:00 :?

Idag gjorde jag XYZ eftersom jag inte kände att jag var i någon form för ELF, hade nog somnat om jag tvingats läsa texter - vilket kanske hade fått mig att sova över 8h :lol:

XYZ
11/12
12/12
12/12
11/12

Ett slarvfel på sista passet, men överlag är jag nöjd :)
XYZ har blivit en av mina favoritdelar (får man ens ha favoritdelar på HP?) eftersom jag har lätt för denna del men även tycker den är rolig. Gillar att vissa uppgifter ser kluriga ut men har enkla lösningar.

Jag har accepterat att det inte blir en antagning i vår så försöker att inte ens tänka på antagningen överhuvudtaget eftersom mina chanser i princip är 0. Det har gjort vardagen lite gråare men jag måste vara realistisk.

Nu måste jag gå och lägga mig! :mrgreen:

Är en tyst följare av din dagbok och tror vi är i liknande sitsar: vi har pluggat sen 2019, det är precis så att man inte kommer in och oavsett hur corona påverkar gränser så lär det inte ändras (har 1,4) osv. Ska också söka läkare. Är rädd för att det blir stort tryck/konkurrens på PIL i vår och att 1,4 inte räcker för att få kallelse, om det nu blir av. Att hp ställdes in för en själv denna höst var liksom droppen. Har varit så himla skönt att på pricken relatera till alla dina steg på vägen. <3

Mitt sätt att göra dagarna mindre gråa är att hacka upp tidslinjen fram till att man kommer in nästa höst i etapper. (som man får höra så mycket att man kanske ska göra men det hjälper ju faktiskt.) Någongång i november (15:e va?) kommer besked om när vårprovet/en är. I januari någonstans öppnar anmälan om provet sker i april, det i sig är ju kul att tänka på när man varit så provberövad haha. Att få anmäla sig! I april är provet förmodligen. Parallellt sker PIL där någonstans. Under sommaren när vi har kommit in - för det är ingen tvekan om att du gör det - så kommer man bara vara taggad på att börja. Man kommer gå runt på moln, och den tiden kommer inte spela någon roll när man vet att man är antagen. Suktar liksom efter att under sommaren kolla på kurslitteratur och upptaktsschemat, it’s baaad. :lol:

Känner att det hjälper att veta att saker löpande kommer hända. Har varit lätt att tänka på den ”långa” sträckan tid fram tills nästa höst som en grå händelselös klump med tid, men så är det ju de facto inte. Snart kommer takten bli högre och mer intressant när man förbereder sig för hp och pil igen.

Vilka tankestrategier har du för att råda bot på de gråa dagarna?
Vi är definitivt i samma båt :) (smiley känns kanske fel i sammanhanget haha)
Jag antar att det kommer vara ett högre söktryck på våren inför PIL, men kom ihåg att man använder resultatet man redan har för att bli antagen till det - alltså vi som nu har ett resultat och de som skriver nu i höst söker inför VT21 (vårens prov gäller inte inför VT21 PIL utan HT21 PIL). Det kanske kan vara lite lugnande iaf. Är det helst KI du vill in på?
Jag vet! Så frustrerande när de gick ut med att det var inställt, önskade så innerligt att jag kunde bojkotta HP. Det har verkligen känts som ett skämt det hela, de kunde ha sett till så att alla fick skriva.
Det gläder mig att du kunnat relatera till det jag skrivit om, på samma sätt känns det skönt för mig att veta att det finns andra i precis samma sits som mig. Det får en att känna sig mindre ensam, trots att det också är tråkigt att andra känner samma hjälplöshet och förtvivlan.

Du har faktiskt helt rätt :P När jag läste det du skrivit så kändes det helt plötsligt inte lika långt kvar. Det är väl mer allt som hänt sen sist man skrev provet som får det att kännas som en evighet kvar till nästa prov. Men egentligen så är det inte många månader kvar nu och tiden går väldigt fort, så april är här snart.
Jag vågar ibland inte tro på att jag fixar det nu till våren, för tänk om jag inte gör det? Skulle bli så besviken på mig själv...
Hur har plugget gått för dig? :)
Man kommer vara så himla glad när man blir antagen och som du säger så kommer tiden inte spela någon roll.
Hahaha :lol: Vet vad du menar haha för jag längtar också efter samma sak :lol:

Jag brukar föreställa mig hur det kommer kännas när jag blir antagen; alla känslor jag kommer uppleva och glädjen. Sen föreställer jag mig också hur det kommer kännas att vara student, campus och olika föreläsningar etc. Det har hjälpt mig mycket, att liksom föreställa mig det jag jobbar för. Sen drivs jag av min envishet och vilja, jag ger mig aldrig förrän jag fått det jag vill :P Så mycket sitter i mitt huvud också. Ibland kan jag tvivla på mig själv men försöker att tänka att jag kommer gå i mål någon gång.
Liolenio
Newbie-postare
Newbie-postare
Inlägg: 14
Blev medlem: tis 21 jul, 2020 20:02

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Liolenio »

Rainbowgirl skrev: fre 23 okt, 2020 20:35
Liolenio skrev: fre 23 okt, 2020 10:32
Rainbowgirl skrev: tor 22 okt, 2020 22:19 XYZ

Den här dagen har varit stressig, känner mig helt slut. Som vanligt sov jag inte tillräckligt i natt och ville verkligen inte kliva upp på morgonen. Denna veckas sömn har varit katastrofal, förstår inte hur svårt det ska vara att gå och lägga sig 22:00 :?

Idag gjorde jag XYZ eftersom jag inte kände att jag var i någon form för ELF, hade nog somnat om jag tvingats läsa texter - vilket kanske hade fått mig att sova över 8h :lol:

XYZ
11/12
12/12
12/12
11/12

Ett slarvfel på sista passet, men överlag är jag nöjd :)
XYZ har blivit en av mina favoritdelar (får man ens ha favoritdelar på HP?) eftersom jag har lätt för denna del men även tycker den är rolig. Gillar att vissa uppgifter ser kluriga ut men har enkla lösningar.

Jag har accepterat att det inte blir en antagning i vår så försöker att inte ens tänka på antagningen överhuvudtaget eftersom mina chanser i princip är 0. Det har gjort vardagen lite gråare men jag måste vara realistisk.

Nu måste jag gå och lägga mig! :mrgreen:

Är en tyst följare av din dagbok och tror vi är i liknande sitsar: vi har pluggat sen 2019, det är precis så att man inte kommer in och oavsett hur corona påverkar gränser så lär det inte ändras (har 1,4) osv. Ska också söka läkare. Är rädd för att det blir stort tryck/konkurrens på PIL i vår och att 1,4 inte räcker för att få kallelse, om det nu blir av. Att hp ställdes in för en själv denna höst var liksom droppen. Har varit så himla skönt att på pricken relatera till alla dina steg på vägen. <3

Mitt sätt att göra dagarna mindre gråa är att hacka upp tidslinjen fram till att man kommer in nästa höst i etapper. (som man får höra så mycket att man kanske ska göra men det hjälper ju faktiskt.) Någongång i november (15:e va?) kommer besked om när vårprovet/en är. I januari någonstans öppnar anmälan om provet sker i april, det i sig är ju kul att tänka på när man varit så provberövad haha. Att få anmäla sig! I april är provet förmodligen. Parallellt sker PIL där någonstans. Under sommaren när vi har kommit in - för det är ingen tvekan om att du gör det - så kommer man bara vara taggad på att börja. Man kommer gå runt på moln, och den tiden kommer inte spela någon roll när man vet att man är antagen. Suktar liksom efter att under sommaren kolla på kurslitteratur och upptaktsschemat, it’s baaad. :lol:

Känner att det hjälper att veta att saker löpande kommer hända. Har varit lätt att tänka på den ”långa” sträckan tid fram tills nästa höst som en grå händelselös klump med tid, men så är det ju de facto inte. Snart kommer takten bli högre och mer intressant när man förbereder sig för hp och pil igen.

Vilka tankestrategier har du för att råda bot på de gråa dagarna?
Vi är definitivt i samma båt :) (smiley känns kanske fel i sammanhanget haha)
Jag antar att det kommer vara ett högre söktryck på våren inför PIL, men kom ihåg att man använder resultatet man redan har för att bli antagen till det - alltså vi som nu har ett resultat och de som skriver nu i höst söker inför VT21 (vårens prov gäller inte inför VT21 PIL utan HT21 PIL). Det kanske kan vara lite lugnande iaf. Är det helst KI du vill in på?
Jag vet! Så frustrerande när de gick ut med att det var inställt, önskade så innerligt att jag kunde bojkotta HP. Det har verkligen känts som ett skämt det hela, de kunde ha sett till så att alla fick skriva.
Det gläder mig att du kunnat relatera till det jag skrivit om, på samma sätt känns det skönt för mig att veta att det finns andra i precis samma sits som mig. Det får en att känna sig mindre ensam, trots att det också är tråkigt att andra känner samma hjälplöshet och förtvivlan.

Du har faktiskt helt rätt :P När jag läste det du skrivit så kändes det helt plötsligt inte lika långt kvar. Det är väl mer allt som hänt sen sist man skrev provet som får det att kännas som en evighet kvar till nästa prov. Men egentligen så är det inte många månader kvar nu och tiden går väldigt fort, så april är här snart.
Jag vågar ibland inte tro på att jag fixar det nu till våren, för tänk om jag inte gör det? Skulle bli så besviken på mig själv...
Hur har plugget gått för dig? :)
Man kommer vara så himla glad när man blir antagen och som du säger så kommer tiden inte spela någon roll.
Hahaha :lol: Vet vad du menar haha för jag längtar också efter samma sak :lol:

Jag brukar föreställa mig hur det kommer kännas när jag blir antagen; alla känslor jag kommer uppleva och glädjen. Sen föreställer jag mig också hur det kommer kännas att vara student, campus och olika föreläsningar etc. Det har hjälpt mig mycket, att liksom föreställa mig det jag jobbar för. Sen drivs jag av min envishet och vilja, jag ger mig aldrig förrän jag fått det jag vill :P Så mycket sitter i mitt huvud också. Ibland kan jag tvivla på mig själv men försöker att tänka att jag kommer gå i mål någon gång.
Ja, KI är nog det jag hoppas på. :) Pluggar ssk på KI atm och stortrivs här!

Hpguiden har verkligen varit bra på det sättet, inte bara att få se att andra känner på samma sätt som man gör utan också faktiskt t.o.m. är i nästintill samma situation. :) Ja samma här, det är när man ser saker i retrospektiv som man blir som mest nedstämd egentligen. Men det finns väl en viss lättnad att hitta i att acceptera att det nu är utanför ens händer.

Skulle också bli sjukt besviken över att inte klara det, ser man till de faktiska kunskaperna för provet vi har nu så är det nog inte de som saknas (och isf är det massor av tid kvar till i vår att finslipa) utan det skulle vara nerver som påverkar oss nu. Och kanske knäpp normering, som ju är utanför ens kontroll och därför något man inte i onödan borde oroa sig över. (Är väl heller inte så troligt att den blir helt wack.) Tror också därför att forumet kan vara ett pluggverktyg i sig på det sättet? Att få känna ett sammanhang och ranta av sig, för att få bort udden på nerverna.

Just nu har jag varvat ner rejält med plugget, var kanske 3 veckor sen jag gjorde ett helt prov. Men planerar att återuppta det och göra ett per vecka/varannan vecka typ. För att sedan långsamt trappa upp det vid årsskiftet. Senaste provet jag gjorde för tre veckor sen var med ett mellanrum på två veckor från det dessförinnan, och det satt lika bra som när jag övade hp var och varannan dag. Att få in luft mellan repetitionerna har inte påverkat särskilt negativt när man övat så länge upplever jag. Började dessutom minnas uppgifter haha, så jag var nog också tvungen att göra så om proven ska bli brukbara för repetition längre fram. :lol: Vill heller inte bli av med provskrivarflowet man får, så bli nog någon repetition nu inom någon vecka.

För kvant gillar jag Aristofanes videor. Systematiserar hans knep/genvägar för uppgifter på ett så koncist sätt, på ett sätt som mattelärare på YT som inte gör provet regelbundet inte gör. Då det är snabbhet och säkerhet man behöver nu, och inte att veta vad en kvadreringsregel är. Och så liknar hans röst Olof Thunbergs/Bamse vilket tröstar lite att lyssna på om ens hjärna har fått kortslutning. :lol: Hoppas på några fler uppladdningar framöver, får kika på vad han skrivit här på forumet. Och för LÄS (som jag hatat) har detta:

https://www.familyeducation.com/school/ ... principles

Varit min go-to strategi. Rekommenderar om du inte redan läst!

Funderar på om memrise-övning är värt det eller ej också? Nu när man har så bra tidsmarginal inför i vår. Fattar att bäst ju är att få ord i sitt sammanhang i text, men kommer aldrig upp i de mängderna genom att göra korsord och läsa DN. Bara för att få ord att åtminstone bli bekanta istället för att förbli okända liksom.

Åhh ja, vad skulle man göra utan ens envishet. :lol:
Min favvofantasi atm är att bara att känna hur ens lugn landar post-antagning och alla vanliga vardagar därefter. :) Att bara känna: där. Så. Nu är man inne. Och att njuta sommaren ut med den goa känslan i magen. För att sen vara . redo. på att börja. Att se kursstarten närma sig dag för dag. Ahhhh.
Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Bronspostare
Bronspostare
Inlägg: 768
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Drömmen om att bli onkolog

Inlägg av Rainbowgirl »

ELF

Hej!

Ville snabbt kika in här och skriva att jag gjort ELF idag och det gick riktigt bra :)
Har en hektisk dag idag, mycket att hinna med och saker att göra men knapert med tid.

ELF
The cop in the head 6/6
The Love Letters 6/6
Seesawing on Syphilis 5/5
Shut up and let the lady teach 6/6 (lucktext)

Alla rätt :D Känns skönt då jag haft problem med läsförståelsen. Nu vet jag att engelskan brukar vara lättare än svenskans texter och att jag är bättre i engelska än svenska men ändå.
Velade mellan vissa svar men litade på magkänslan och försökte hitta stöd i texten för de svar jag velade mellan.

Nu måste jag gå!
Skriv svar