Rainbowgirl skrev: ↑tor 19 dec, 2019 11:10

Aeowa skrev: ↑tor 19 dec, 2019 10:17 Jag håller verkligen alla tummar och tår för att det kommer gå bra för dig nästa högskoleprov! Och häng inte upp dig på PIL mer, se det istället som en bedrift att du faktiskt tog dig dit och att det är en erfarenhet du kommer bära med dig hela livet. Försök se det som motivation att du ska visa de jävla intervjuarna att du är så mycket bättre än vad de fick för uppfattning om dig på 45 minuter. Det är omöjligt att lära känna en person på så kort tid och bedöma lämplighet. För du är grym och du kommer klara det!

Tack för de fina orden
Jag pendlar fram och tillbaka mellan att känna ”jag ska fan visa dem” till ”hur kunde inte du bara visat dem nu?”
Men tjänar inget på att grubbla över det för det är över och ingenting förändrar resultatet. Vet bara inte hur jag ska lyckas med min HP-höjning på 0,3-0,35. Känns lite som om jag kört fast. Tänker att om jag pluggar tillräckligt så kan jag fixa det, andra människor har ju klarat av det. Men sen finns den där lilla rösten i bakhuvudet som säger ”Och om du inte klarar det då? Ska du hålla på såhär i flera år till?”

Hur gick det för dig? Kom du in på något av universiteten du hade sökt?

0,3 är långt ifrån omöjligt även om jag förstår precis hur du känner. Jag skrev 1,5 (igen) nu på höstens HP, vilket var mitt totalt sjätte försök så blir rätt uppgiven eftersom jag är så fruktansvärt trött på skiten. Men det blir en inre stress när alla ens vänner pluggar och släktingarna alltid frågar när det är dags - jag bävar inför julfirandet och alla frågor. Ingenting är dock omöjligt, har man intresset och motivationen tror jag absolut det kommer gå! Ska bara orka prioritera plugget...

Har märkt att jag tusen gånger hellre pluggar matten än de verbala delarna även om jag kanske borde göra tvärtom då jag har ett sämre resultat där. Jag tror att man bara måste bestämma sig att okej, idag ska jag plugga på detta området och sedan sitta med pomodorometoden under ett visst antal timmar under dagen och sedan efter man är klar med dessa släpper man plugget helt.

Thrix90 skrev: ↑sön 22 dec, 2019 3:50

Rainbowgirl skrev: ↑sön 22 dec, 2019 1:10

Thrix90 skrev: ↑sön 22 dec, 2019 0:05 Jag hoppas det går vägen för dig och då får bli läkare. Sen tycker jag inte man ska känna sig "gammal" som 23åring. Jag börjar på läkarprogrammet VT20, och jag är 29! Du har ju hela livet framför dig.

Tack! Och grattis till antagningen!!
Det är sant, alla säger så till mig. Men jag tror att jag alltid har varit någon som vill till målet så snabbt som möjligt. Kan känna ångest ibland över att saker tar för lång tid. Nu har det gått ett år sedan jag började försöka komma in på läkarlinjen och jag är aningen rädd. Har massvis med vänner som försökt allt mellan 1-5 år, men ändå så känner jag någon slags rädsla för att tiden bara går och jag blir äldre och äldre.

Tack ska du ha! Jag har nog kämpat väldigt många år för denna plats! Vad har du för HP-resultat nu?
Ja, okej, den ångesten kan jag ändå förstå - men det är ju samtidigt viktigt att lära sig skynda långsamt. ^^

Då måste det kännas extra bra nu när du kommit in Känslan över att lyckas när man kämpat så länge för något måste vara galet skön.
Just nu har jag 1,35. Skrev det resultatet i våras, sänkte mig nu på senaste.
Jo, försöker att tänka att jag ska använda denna ”lediga” tid till att göra saker jag vill göra så den inte går till spillo.

Aeowa skrev: ↑sön 22 dec, 2019 9:53

Rainbowgirl skrev: ↑tor 19 dec, 2019 11:10

Aeowa skrev: ↑tor 19 dec, 2019 10:17 Jag håller verkligen alla tummar och tår för att det kommer gå bra för dig nästa högskoleprov! Och häng inte upp dig på PIL mer, se det istället som en bedrift att du faktiskt tog dig dit och att det är en erfarenhet du kommer bära med dig hela livet. Försök se det som motivation att du ska visa de jävla intervjuarna att du är så mycket bättre än vad de fick för uppfattning om dig på 45 minuter. Det är omöjligt att lära känna en person på så kort tid och bedöma lämplighet. För du är grym och du kommer klara det!

Tack för de fina orden
Jag pendlar fram och tillbaka mellan att känna ”jag ska fan visa dem” till ”hur kunde inte du bara visat dem nu?”
Men tjänar inget på att grubbla över det för det är över och ingenting förändrar resultatet. Vet bara inte hur jag ska lyckas med min HP-höjning på 0,3-0,35. Känns lite som om jag kört fast. Tänker att om jag pluggar tillräckligt så kan jag fixa det, andra människor har ju klarat av det. Men sen finns den där lilla rösten i bakhuvudet som säger ”Och om du inte klarar det då? Ska du hålla på såhär i flera år till?”

Hur gick det för dig? Kom du in på något av universiteten du hade sökt?

0,3 är långt ifrån omöjligt även om jag förstår precis hur du känner. Jag skrev 1,5 (igen) nu på höstens HP, vilket var mitt totalt sjätte försök så blir rätt uppgiven eftersom jag är så fruktansvärt trött på skiten. Men det blir en inre stress när alla ens vänner pluggar och släktingarna alltid frågar när det är dags - jag bävar inför julfirandet och alla frågor. Ingenting är dock omöjligt, har man intresset och motivationen tror jag absolut det kommer gå! Ska bara orka prioritera plugget...

Har märkt att jag tusen gånger hellre pluggar matten än de verbala delarna även om jag kanske borde göra tvärtom då jag har ett sämre resultat där. Jag tror att man bara måste bestämma sig att okej, idag ska jag plugga på detta området och sedan sitta med pomodorometoden under ett visst antal timmar under dagen och sedan efter man är klar med dessa släpper man plugget helt.

Förstår vad du menar. Det blir extra jobbigt när människor frågar en hur det går och man inte känner att det går framåt. Men jag tror att det ibland känns som om man kört fast trots att man inte har det, du kanske skriver mycket bättre nu till våren? Och glöm inte att ha kul och göra annat än att plugga. Man blir så fokuserad på plugget att man glömmer att leva och man har knappt energin till att plugga.

Japp. Verbala är över lag inte lika kul som den kvantitativa delen. Gillar du att läsa? Om ja, välj någon bok bara och läs (det är övning!). Om nej, välj en ljudbok att lyssna på, eller lyssna på poddar eller vad som helst egentligen. Jag har aldrig pluggat inför den verbala delen men gör det nu. Gör ord på Memrise och tänkte läsa några böcker. Man behöver inte plugga ihjäl sig om man känner att man inte orkar, hellre då att man gör något litet än inget alls. Vad det än skulle vara. Språk finns ju överallt; böcker, film, tidningar, musik etc.
Och jag tror du kommer skriva högre än 1,5 nu till våren, för har du kommit dit så är det inte många poäng upp till de högre resultaten! Du klarar det!!
Men glöm inte heller att göra något kul vid sidan av så du har orken till att plugga.

Rainbowgirl skrev: ↑sön 22 dec, 2019 10:38

Thrix90 skrev: ↑sön 22 dec, 2019 3:50

Rainbowgirl skrev: ↑sön 22 dec, 2019 1:10

Tack! Och grattis till antagningen!!
Det är sant, alla säger så till mig. Men jag tror att jag alltid har varit någon som vill till målet så snabbt som möjligt. Kan känna ångest ibland över att saker tar för lång tid. Nu har det gått ett år sedan jag började försöka komma in på läkarlinjen och jag är aningen rädd. Har massvis med vänner som försökt allt mellan 1-5 år, men ändå så känner jag någon slags rädsla för att tiden bara går och jag blir äldre och äldre.

Tack ska du ha! Jag har nog kämpat väldigt många år för denna plats! Vad har du för HP-resultat nu?
Ja, okej, den ångesten kan jag ändå förstå - men det är ju samtidigt viktigt att lära sig skynda långsamt. ^^

Då måste det kännas extra bra nu när du kommit in Känslan över att lyckas när man kämpat så länge för något måste vara galet skön.
Just nu har jag 1,35. Skrev det resultatet i våras, sänkte mig nu på senaste.
Jo, försöker att tänka att jag ska använda denna ”lediga” tid till att göra saker jag vill göra så den inte går till spillo.

Ja, det känns jätteskönt, till och med lite overkligt fortfarande .
Jag förstår, och det är rätt smart. Fortsätt med det! Jag håller alla tummar på superbra resultat nästa prov!
Något speciellt universitet du vill in på?

Thrix90 skrev: ↑sön 22 dec, 2019 14:59

Rainbowgirl skrev: ↑sön 22 dec, 2019 10:38

Thrix90 skrev: ↑sön 22 dec, 2019 3:50

Tack ska du ha! Jag har nog kämpat väldigt många år för denna plats! Vad har du för HP-resultat nu?
Ja, okej, den ångesten kan jag ändå förstå - men det är ju samtidigt viktigt att lära sig skynda långsamt. ^^

Då måste det kännas extra bra nu när du kommit in Känslan över att lyckas när man kämpat så länge för något måste vara galet skön.
Just nu har jag 1,35. Skrev det resultatet i våras, sänkte mig nu på senaste.
Jo, försöker att tänka att jag ska använda denna ”lediga” tid till att göra saker jag vill göra så den inte går till spillo.

Ja, det känns jätteskönt, till och med lite overkligt fortfarande .
Jag förstår, och det är rätt smart. Fortsätt med det! Jag håller alla tummar på superbra resultat nästa prov!
Något speciellt universitet du vill in på?

Förstår det! Bask in the glory Njut av att du gjorde det!
Tack!
Alltså jag har pluggat på KI tidigare, tycker om universitet men undrar om det kanske inte hade varit lite kul att flytta till en ny stad och ett nytt universitet? Tycker dock att det är svårt att veta vilket universitet man ska välja (om inte KI), för studenter på universiteten har så olika åsikter och det är svårt att veta var man själv passar in.
Vilket universitet valde du och hur tänkte du när du valde?

Haha man tackar!
Jag förstår. Har aldrig pluggat på KI, men tänker att alla Universitet som har läkarprogram har ju tillräckligt hög standard för att kunna examinera läkare. Känner att vill du göra något nytt, flytta och prova!

Jag valde Umeå, eftersom jag redan bor här och har studentlägenhet och sådant... Då är jag ju också gammal, så känner inte att jag behöver flänga runt i Sverige mer

Thrix90 skrev: ↑sön 22 dec, 2019 21:36 Haha man tackar!
Jag förstår. Har aldrig pluggat på KI, men tänker att alla Universitet som har läkarprogram har ju tillräckligt hög standard för att kunna examinera läkare. Känner att vill du göra något nytt, flytta och prova!

Jag valde Umeå, eftersom jag redan bor här och har studentlägenhet och sådant... Då är jag ju också gammal, så känner inte att jag behöver flänga runt i Sverige mer

Ja, definitivt. Tror mer att det är en fråga om man trivs i staden men också att undervisningen skiljer sig mellan universiteten. Många säger att det är mycket PBL i Linköping exempelvis, och vet man om att det inte är något man tycker om så kanske man inte ska söka till LU.
Hahaha så gammal är du inte men det är så klart skönt att ha boendet fixat så man inte behöver stressa över det.

Tror att jag kommer välja det jag får. Skriver jag 1,55 på vårens HP blir det Umeå. Går PIL bra blir det KI. Har aldrig egentligen tänkt att jag kommer ha ett val, utan att det kommer finnas ett universitet som jag blir antagen till och det blir därmed där jag pluggar. Känns som om något sjukt ska hända för att jag ska skriva 1,6+. Egentligen känns 1,55 långt borta också, men ska kämpa på.

Rainbowgirl skrev: ↑sön 22 dec, 2019 22:37

Thrix90 skrev: ↑sön 22 dec, 2019 21:36 Haha man tackar!
Jag förstår. Har aldrig pluggat på KI, men tänker att alla Universitet som har läkarprogram har ju tillräckligt hög standard för att kunna examinera läkare. Känner att vill du göra något nytt, flytta och prova!

Jag valde Umeå, eftersom jag redan bor här och har studentlägenhet och sådant... Då är jag ju också gammal, så känner inte att jag behöver flänga runt i Sverige mer

Ja, definitivt. Tror mer att det är en fråga om man trivs i staden men också att undervisningen skiljer sig mellan universiteten. Många säger att det är mycket PBL i Linköping exempelvis, och vet man om att det inte är något man tycker om så kanske man inte ska söka till LU.
Hahaha så gammal är du inte men det är så klart skönt att ha boendet fixat så man inte behöver stressa över det.

Tror att jag kommer välja det jag får. Skriver jag 1,55 på vårens HP blir det Umeå. Går PIL bra blir det KI. Har aldrig egentligen tänkt att jag kommer ha ett val, utan att det kommer finnas ett universitet som jag blir antagen till och det blir därmed där jag pluggar. Känns som om något sjukt ska hända för att jag ska skriva 1,6+. Egentligen känns 1,55 långt borta också, men ska kämpa på.

Så är det givetvis. Lär ju finnas fördelar med samtliga Universitet Hm, det är sant.
Haha, är ju lastgammal jämfört med dig

Jamen dåså, då hoppas jag och håller tummarna. Klart du ska komma in.

Absolut. Man kanske hamnar rätt ändå.
Haha sant

Tack! Och lycka till med studierna

KVANT och VERB

Hej och hopp!

Igår lade jag upp en liten plan som jag ska försöka följa tills det är dags för vårens prov.
Ska använda mig av "Den kompletta guiden till Högskoleprovet". Tänker plöja igenom hela boken och verkligen gå igenom allting som står, borde lära mig någonting nytt. Tror att det här kan leda till någonting bra! Börjar känna mig riktigt revanschsugen och min hoppfulla och optimistiska sida börjar väckas till liv
Komiskt nog handlar kapitel 1 om NOG-delen. Tycker att NOG och KVA är mina svaga sidor inom matten. Så de måste jag jobba mest med. Kanske ska mina två delmål vara just att jag höjer mig rejält i NOG och KVA? Vill nog skriva minst 10/12 på NOG och 18/20 på KVA.

Har lagt upp en liten plan för hur det kommande året ska se ut (läs: hur jag vill att det ser ut), vet att man inte ska göra så, men det hjälper mig att kämpa. Den där bilden jag har i huvudet ska bli verklighet. Men måste också lära mig att inte bli alltför besviken när jag inte uppnår de resultaten jag vill. Och att leva lite, allting handlar inte om en utbildning. Allt har sin tid.

NOG

God jul!

Igår pluggade jag ingenting då det var julfirande, men idag fortsatte jag med NOG-kapitlet. Gjorde 8 NOG uppgifter här på HPG och det gick riktigt dåligt så känner mig inte alls på topp just nu. Det roliga är att när jag sen ser vad svaret är så förstår jag vad jag gjort för fel och kan räkna på uppgiften, men HP funkar ju tyvärr inte på det sättet (!). Vet inte om jag mentalt blockerar mig själv genom att tänka "OMG det är NOG! Jag är urusel på den delen".
Har iaf bestämt mig för att inte göra fler uppgifter utan enbart plugga kapitlen i boken. Blir så besviken när uppgifterna går så dåligt och så känns allt omöjligt. Så ska plugga på i boken och testa mig själv när jag är färdig med hela kapitlet.
Det lustiga med mig är att jag kan ha riktigt bra dagar då jag får alla rätt men också riktigt dåliga dagar då jag får alla fel. Har alltid varit en "all or nothing" person, i nästan allt i mitt liv. Just nu har jag en "nothing" period pågåendes, allting går åt skogen. Får 1/4 på NOG uppgifterna vilket är helt värdelöst. I våras hade jag steppat upp mitt NOG game rejält, låg på 9-11/12 när jag gjorde de kvantitativa delarna. Nu är allt som bortblåst...

Ska kämpa på med mitt plugg nu, men ville kika in och säga att det går riktigt dåligt
Förhoppningsvis vänder det snart!

NOG

Halloj!

Inte skrivit på några dagar men har faktiskt pluggat varje dag!
Har även vänt på dygnet... så går upp runt 12 varje dag. Känns inte jättebra, men ska försöka vända tillbaka igen

NOG uppgifterna börjar gå bra för mig. Får alla rätt på övningsuppgifterna vilket känns bra. Har också upptäckt att det sätt som boken tar upp inte funkar för mig, blir bara förvirrad, så kör på mitt eget sätt och det verkar funka!
Har gjort 60 ord, så inte många men det häftiga är att jag inte glömt ord som jag gått igenom för 2-3 veckor sen. Känns väldigt bra. Trodde inte jag skulle komma ihåg någonting i princip.

Ska nog köra på i samma tempo, tycker det har funkat. Kommande vecka ska jag också göra ett prov för att se hur jag ligger till just nu. Det är även så jag kommer att mäta om förbättring har skett medan jag pluggar.

Känns inte som om det är ett nytt år snart. Jag känner mig lite dekadent och väldigt vilse i mitt liv. Har ett mål så klart, men vet inte om jag är nära eller långt ifrån. Det har tagit på mina krafter, och jag är lite rädd för att nu när jag verkligen pluggar till HP så kommer det kännas riktig förkrossande om det inte går bra. Tidigare har jag pluggat men inte alls som nu, så då har jag inte haft några förväntningar. Men nu förväntar jag mig en höjning som leder till att jag kommer in på läkarprogrammet till hösten.
Hur gör ni med förväntningarna? Och hur tar ni det när det inte går som tänkt?

Önskar er ett gott nytt år om jag inte skriver något de kommande dagarna.

KVANT provpass

Idag gjorde jag ett provpass för att se lite hur jag ligger till. Blev följande resultat:

XYZ 9/12
KVA 8/10
NOG 6/6 (!!)
DTK 7/12

Okej, först och främst NOG GICK BRA!!! Jag verkar ha gjort framsteg!! Känns jättebra
1 slarvfel på XYZ, missförstod frågan. 1 uppgift var aningen skum, velade mellan det rätta svaret och ett fel svar och valde så klart den som var fel. Man skulle svara på vilket påstående som var korrekt och då velade jag mellan 13/0 = 0 och (-1)^-29 = -1.
Tyckte att båda dem var korrekta men valde 13/0 = 0 (detta var dock fel...). Vet inte om de här vill att man tänker att man inte kan dela något med 0? Men allt delat med 0 blir ju 0...
Det tredje felet var ett misstag pga okunskap.
EDIT: fattar nu hur jag ska tänka kring division med 0. Det går inte, man får tänka error på miniräknaren. Jag har alltid bara tänkt att det blir ingenting men 0 är ju fortfarande nånting.

DTK gick jättedåligt. Tror att det beror på två saker. 1. Jag gör proven på datorn och DTK är inte alltid lätt att göra på datorn, ex om man ska mäta avstånd etc (jag gör inte detta med linjal utan måttar).
2. Jag gör en överslagsräkning och tänker "det är något av dessa två svar" och väljer sedan det felaktiga svaret. Gjorde detta på minst 3 uppgifter. Måste bli bättre på att avgöra vad som är korrekt. Ska jobba mer med det.

Fick 30/40 på detta provpass. Brukar ligga på det så egentligen har jag överlag inte förbättrat mig. Hade DTK gått bra hade jag höjt mig, så får jobba på DTK. Måste också få alla rätt på XYZ. Tycker de är lättast av alla delar men ibland slarvar jag och det kostar poäng.

Gott nytt år allihop! Hoppas 2020 blir det sista året som vi skriver HP.

KVANT provpass

Haalloj!

Gjorde ännu ett provpass idag och det gick i princip åt skogen, så känns lagom kul just nu. Gjorde en felanalys och som vanligt hade det blivit tokigt i mina avrundningar, suck. Räknade om och insåg hur jag skulle göra, så förhoppningsvis kan jag det nu.
Slarvade jättemycket på XYZ, var pinsamt på vissa uppgifter.
Men gick igenom allting och jag tror ändå på att man lär sig av sina misstag, trots att det känns tungt ibland.

Jag hoppas innerligt att vårens HP blir mitt sista. Hatar allt som har med HP att göra. Vill bara komma in och inte känna den här pressen längre. De senaste dagarna har varit riktigt jobbiga; har rannsakat mig själv och försökt att jobba med rädslan jag känner inför att misslyckas.
Jag är någon som alltid fått slita för allting i mitt liv, och oftast får jag det jag vill. Men på vägen mot mina mål tvivlar jag på mig själv, och det är väldigt jobbigt att stå emot rösten som säger "du kommer aldrig bli någonting" eller "vad får dig att tro att du kommer lyckas?". Nu när jag är äldre har jag lärt mig kontrollera dessa känslor, men de dyker så klart upp ibland ändå. Speciellt vid tider då det inte ser så ljust ut för min del - exempelvis just nu. Jag kämpar mycket med att ge mig själv tid; att det är okej om jag inte kommer in till hösten. Våren funkar väl lika bra?
Men samtidigt känner jag att jag vill börja NU. Vill inte vänta till VT21, HT20 vill jag in. Men då måste HP gå bra, för PIL känns som rena rama lotteriet så vågar inte hoppas på det, och hur vet jag om HP kommer gå bra? Det vet jag inte. Som ni ser är det inte en rolig miljö i mitt huvud just nu. Det har gått 1,5 år sedan min examen och jag känner mig så vilsen. Mina kompisar har snart läst färdigt sina masterutbildningar - vad har jag gjort? Känner mig lite som en tickande bomb, men att jag snarare kommer att implodera än explodera.

Hej!

Jag har haft liknande erfarenhet som du, försökt komma in i KI med pil VT20 men misslyckades eländigt, jag hatar absolut tanken på chanser, och det enda sättet att erbjuda högre grad av säkerhet är HP, hittills har jag skrivit VT19, HT19 och den högsta poängen är 1,45 (0,9 / 2,0 verb / kva). Jag har mött frustration och ångest under min strävan efter läkareyrke, men jag kunde rationalisera det med Jordan Petersons föreläsningar. För att kunna behärska ditt yrke måste du vara stresstolerant, smart, med högre grad av samvete, och dessa faktorer utvärderas under intervjuer och alla tester vi har gjort. Jag har övertygat mig själv om att jag inte är kvalificerad ännu men dessa förberedelser för HP skärper min karaktär även om jag redan misslyckats två gånger. Mitt misslyckande ger mig mer frustrationstolerans och ökar mina chanser att slutföra utbildningen när jag äntligen kommer in.

Jag hoppas att detta också hjälper dig.