NOG

Hej!

Idag blev det lite NOG. Hann inte riktigt plugga idag, började vid halv tio, och känner att fokuset tryter nu så det får räcka.

NOG
6/6
4/6
4/6

Några misstag var väldigt korkade men men. En uppgift räknade jag till och med ut men svarade ändå fel

Idag försov jag mig... Vaknade och såg att klockan var 08:10 och tänkte WTF?!
Men sov i 8h och det var så skönt haha Något positivt kom ur det hela.
Den här veckan har varit tuff, mycket nytt för mig och känner att jag behöver landa lite i min nya roll. Vill göra bra ifrån mig men måste också lära mig att inte överanstränga mig.

Nu måste jag föna håret Orkar inte men frisören var noga med att poängtera att jag måste platta håret nu när jag klippt en lång lugg
Jag har väldigt tjockt och vågigt hår så jag vet själv att jag kommer se ut som ett troll om jag inte gör något åt håret men är egentligen för trött...

Övningsprov 2011

Hej!

Skulle ha gjort det verbala provpasset igår men i fredags tog min ångest över. Hade en grov ångest, brukar inte vara så här illa, så mådde riktigt dåligt då men även under en stor del av lördagen. Så bestämde mig för att inte plugga då. Den uppkom pga något som hänt, men jag känner nu i efterhand att det inte var värt att må så dåligt över det som orsakat den. Vill inte gå in på vad det var, men jag måste lära mig att kunna släppa saker och acceptera att jag ibland fattar konstiga beslut som jag sen ångrar. Det händer alla, jag kan inte straffa mig själv för sånt.
Vet inte om någon som läser också brukar få ångest över när ni gjort något ni tycker är fel. Jag har på senaste tiden börjat känna att jag blivit sämre och sämre på att fatta rätt beslut (vilket egentligen inte stämmer, men det är så det känns) och det gör mig ångestfylld och får mig att betvivla mig själv. Jag måste snap out of it för jag vet att det bara sitter i mitt huvud.

Nog om det tråkiga, gjorde nu äntligen det verbala provpasset! Hade inte lust att göra det men det kändes ändå lite kul (jag vet, jag måste vara galen som skriver det ) under provtidens gång.

Övningsprov 2011 VERB
ORD 7/10
LÄS 8/10
MEK 10/10
ELF 10/10

Tot: 35/40

Kände igen några MEK-uppgifter så tar det resultatet med en nypa salt, men är så himla glad över ELF!
På LÄS velade jag på en uppgift mellan det korrekta svaret och det jag sen valde som var inkorrekt. Brukar nu oftast ligga på 8/10. Vill egentligen ligga på minst 9-10/10 men antar att det bara gäller att öva, öva, öva.

Snart dags för ett gammalt prov kanske? Känns som om det var riktigt längesen. Är dock rädd för att minnas uppgifter så att resultatet blir missvisande. Tänkte att jag ska börja med provet jag skrev allra först, alltså 2011. Får se när det blir av.

Nästa vecka kommer vara aningen tuff på jobbet, so far so good though.

Känner att jag måste ta tag i min mentala hälsa och verkligen försöka berömma mig själv då och då. Fredagen förstörde mig verkligen, mådde så otroligt dåligt och jag börjar känna att jag inte kan ha det så här. Alla människor begår misstag, vi gör saker vi ångrar, säger saker vi inte menar, vi sårar andra, vi gör inte saker vi lovat - vi är människor. Jag måste förstå att jag tillhör den kategorin, jag har rätt att begå misstag precis som alla andra. Jag lär mig av mina misstag. Det som gör mest ont är att det känns som om jag blivit så konstig; jag begår misstag jag vet om att jag inte borde. Oftast i sociala sammanhang, jag känner att jag överanalyserar allting och gör fel saker.
Måste ta djupa andetag och försöka hitta tillbaka till mig själv.
Egentligen är jag samma person innerst inne. Jag måste bara slappna av och låta henne komma fram. Känner att jag ibland agerar klumpigt vilket är så olikt mig; är väldigt duktig på att vara graciös och bra i sociala sammanhang - men det känns som bortblåst just nu.


Hoppas ni får en fin kommande vecka
Snart kan man söka utbildning igen...

Hej fina

Jag är också en sån som för ångestpåslag eller stresspåslag vid minsta lilla så du är inte ensam. Det är väl mycket pågrund av mitt behov av perfektion och att alltid vara den duktige. Vet inte om det är samma för dig? Jag har väl blivit lite bättre på att hantera det nu i och med att jag varit med om så mycket. Har du funderat på att träffa någon psykolog eller terapeut för att bara få prata ut? det har hjälpt för mig i alla fall. Det är dyrt så det är ju absolut en lyx men om man har pengar för det så kan jag starkt rekommendera det.

Och riktigt fint resultat på det verbala övningsprovet

IskSi skrev: ↑sön 06 sep, 2020 21:43 Hej fina

Jag är också en sån som för ångestpåslag eller stresspåslag vid minsta lilla så du är inte ensam. Det är väl mycket pågrund av mitt behov av perfektion och att alltid vara den duktige. Vet inte om det är samma för dig? Jag har väl blivit lite bättre på att hantera det nu i och med att jag varit med om så mycket. Har du funderat på att träffa någon psykolog eller terapeut för att bara få prata ut? det har hjälpt för mig i alla fall. Det är dyrt så det är ju absolut en lyx men om man har pengar för det så kan jag starkt rekommendera det.

Och riktigt fint resultat på det verbala övningsprovet

Lite samma för mig, dock är det som värst när mitt agerande påverkar andra eller om någon kan se att jag gjort fel. Vet inte hur jag ska förklara det, små fel är fine men det är när jag känner att personen i fråga kanske ändrar uppfattning om mig eller om jag gör något som jag personligen tycker är korkat, då kan jag få ångest. De senaste gångerna nu har alltid handlat om att jag gjort/sagt något i ett socialt sammanhang, vilket är konstigt för mig för det är nytt att jag får ångest över det.
Har funderat på det, men är lite rädd för att gå till någon som inte är bra. Hur hittar man någon som man känner sig bekväm runt?
Tror egentligen att det kan vara bra att prata med någon om det, för då kan någon som vet hur man ska hantera det här hjälpa mig.
Har min rutin för när jag känner att ångesten kommer; brukar fokusera på två saker jag kan se, två saker jag kan känna och något jag kan känna lukten av. Det brukar oftast hjälpa men vill att känslan av att jag går bakåt i min sociala utveckling ska upphöra, för jag vet att det är nonsens egentligen.

Tack IskSi för att du tog dig tiden att skriva
Tack!
Läser du fortfarande Normala människor? Tänkte fråga dig om du tyckte om den och om du vet att det finns en serie på SVTplay?

Rainbowgirl skrev: ↑sön 30 aug, 2020 2:16

Aeowa skrev: ↑sön 30 aug, 2020 0:14

Rainbowgirl skrev: ↑tor 27 aug, 2020 21:18

Så mycket som man orkar/hinner är bra Jag läser mycket för att det är min hobby precis som du spelar fotboll Och du lägger ju ner mycket mer tid än mig på träning (som är så mycket bättre för kroppen än läsning...)

Så det bottnar i intresse. Ett tips, som jag själv använder mig av, är att tänka att jag är intresserad av ämnet trots att jag inte är det. Det brukar faktiskt funka hyfsat. Jag tänker att jag verkligen vill lära mig om det som står, att det är viktigt. Ibland är texterna så pass tråkiga att hjärnan stänger av, men det här funkar för mig.
Ett annat tips är att du helt enkelt läser texter du tycker är tråkiga och övar på att fokusera, ställ gärna frågor till dig själv under läsandets gång.
Men alla känner nog igenom sig i det du skriver, jag märker av samma sak.

Press kan vara bra men i måttlig mängd. Jag tror att den finns där för att du vill det här så mycket. Man tenderar då att blåsa upp något till ”now or never” vilket kan vara aningen farligt men inte alls konstigt. Man får ju bara två tillfällen per år och det är jobbigt att behöva prestera så bra under just en dag. Jag är också en sån som blir väldigt, väldigt nervös och ibland förstör det mycket för mig *ehm* PIL *ehm*, men något jag börjat inse nu är att det handlar lite om hur mycket jag tror på mig själv. Vet inte om det är samma sak i ditt fall, men tror man att man fixar något så brukar man känna sig lite lugnare. För man vet om att man har det i sin hand.

Hahaha hur lång väntetid har ni?
Jag hittar inte ens själv ibland så förstår förvirringen Stockholm måste kännas som pandemonium för någon som inte bor här; människor överallt, bilar och cyklar.

Typ, 2-40 år äldre än mig två av dem är nästan i min ålder, skiljer 2 och 5 år mellan oss. Har du kollegor i din ålder?

Tror man måste kunna ha avstånd från sina drömmar. Jag blir smått besatt av att lyckas och ser inget annat. Gillar inte den egenskapen men jag är väldigt så om allt, jag måste komma fram dit jag vill och jag slappnar inte av förrän jag är där. Det gör att livet susar förbi mig och jag får panik ibland över att jag glömmer bort att ha kul och leva.

Jag ser framför mig den där memen med en gammal kvinna och en ung kvinna, och texten ”when your friend is one year older than you”.
Jag är gamlingen
Du är lillgammal though
Same goes for you

Skönt! Dina nattpass låter så brutala, förstår inte hur du orkar men det är starkt gjort! Antar att det inte kommer vara jobbigt att hålla sig vaken på akuten för dig sen när du är där under läkarprogrammets gång

Kom att tänka på en svensk bokserie, Engelforstriologin eller Cirkeln som den också är känd som. Det är kanske en mer ungdomlig bok med lite lättare språk, men det är en fantasytriologi som jag skulle rekommendera!

Tänker inte alltid så långt, fotbollen har nog bara blivit en vana i mitt liv som jag slutat reflektera över. Men vill fortfarande läsa mer! Såg att du varit på gymmet nu med, you go! Tror att det var bra för kropp & psyke

Har försökt att använda mig av den metoden och den fungerar - i viss utsträckning. Fake it til you make it bokstavligt talat. Däremot ska jag ta till mig det du skrev om att lära sig det som står, och utmana mig själv med lite "tråkigare" texter. Försöker läsa ledaren i tidningen om jag har möjlighet, men kanske ta det steget längre. Tack för tipsen!

I mitt fall handlar det en del om självförtroende under provets gång, att vara säker på att man kan och våga lita på att man gjort rätt. Har märkt att den förmågan har avtagit ju fler prov jag skrivit dels för att jag känner mer press, och dels för att jag vill för mycket och är rädd för att göra fel. Speciellt då minsta fel kan betyda otroligt mycket för det slutgiltiga resultatet. Mitt första prov hade jag världens självförtroende och kände att det var en enkel match, precis som det andra då jag höjde mig rejält från första. Vid det tredje provet kom första dippen då jag sänkte mig och nu har det bara gått så sakta framåt. Jag litar inte på min egen förmåga och är rädd att jag nått min högstanivå, att jag inte kommer kunna prestera bättre än såhär. Dumt tänkande, men tyvärr sanningen. Avskyr den känslan när man hör blodet pumpa i öronen och får världens handsvett av nervositet.

Mina bussar går en gång i timmen ungefär. Varannan på söndagar Så glad att jag slipper köra bil i Stockholm, hade fått en hjärtattack!

En salig blandning alltså! Har tre stycken kollegor (exklusive timmisar) som jag klassar som mina närmsta, en som är lika gammal som jag, en som är två år yngre och en som är fem år äldre. Resten är typ 25-35, så hyfsat ungt. Lägger dock aldrig någon vikt vid ålder. Är ensam tjej, men ser inget negativt i det.

Det är bra med drömmar i en hälsosam mängd, sedan är det stor skillnad på omöjliga och uppnåeliga drömmar. Hade kanske varit lite mer skeptisk om din dröm var att ta världsrekordet i fridyk på första försöket, medan att komma in på läkarprogrammet är fullt rimligt. Men absolut, även kunna ha en sund inställning och inte glömma bort allt runtomkring.

HAHA jag älskar den memen! Den är underbar!

Jag dricker en ohälosam mängd kaffe för att överleva. Folk frågar mig hur jag orkar gå omkring och fixa hela tiden, då de tycker att jag är överallt. Jag svarar ärligt; jag måste hålla mig vaken på något sätt! Du som nattuggla lär inte heller ha några problem

Har läst den serien! Tyckte jättemycket om den läste den när jag gick i åttan om jag minns rätt.

Haha det kan du nog få till Du verkar ha mycket att göra om dagarna (och nätterna) så det är inte så konstigt om du inte hinner läsa varenda dag. Men det är ett bra mål att sätta upp, mer läsning!
Japp! Tog mig dit till slut kändes jätteskönt efteråt trots att jag hade håll under hela löpturen.

Du måste jobba med pressen, den får inte förstöra för dig. Det är absolut okej att känna av press, men när den börjar interferera med din prestation och dina tankar så måste du försöka sätta stopp för den. Som du skrev till mig i ett tidigare inlägg så måste du ställa dig frågan ”Vad är det värsta som kan hända?”. Sedan, ”Har jag pluggat och vet om att jag kan det som förväntas av mig?” - svaret är förmodligen ja, vilket leder oss till ”Nu måste jag tro på mig själv, det är det lilla som skjuter mig framåt i mål”.
Självförtroende gör så himla mycket.
Jag sänkte mig också på mitt tredje prov men tänker inte låta det sätta tonen för vad som sker på kommande prov. Och det ska inte du heller göra!
Du har inte nått ditt högsta resultat än, jag kan se i dina inlägg att du har kunskapen och potentialen för att nå de högre resultaten. Men det första berget du måste bestiga är Självförtroendet. När du gjort det så kommer allting förändras, jag lovar. Du har det som krävs Aeowa, du måste bara tro på dig själv.

Omg Förstår varför du tycker tågen i Stockholm går ofta hahaha

Kul ändå med några stycken i nästan samma ålder Nej, åldern spelar egentligen inte så stor roll. Min närmsta ex-kollega var en man, men nu är vi bara kvinnor. Är den vanligt med att det är fler män än kvinnor som har ditt yrke?

Jag hade lätt klarat av världsrekordet i fridykning

För mig har det alltid verkat som något orimligt för att jag aldrig sett mig själv klara av HP. Kan ibland skratta lite åt minnet av mig själv för två år sen när jag insåg att jag tänkte satsa på något jag visste att jag inte skulle klara av. Ändå står jag här nu och har en chans vilket känns konstigt. Har liksom svårt för att ens förstå innebörden av det.

Jag avskyr kaffe, men det kanske blir min dagliga drog i framtiden
Jag lär nog tuppa av runt 2-3 tiden haha. Känns så sjukt att man måste vara klartänkt trots att man knappt sovit, ibland hänger liv på att man vet exakt vad som ska göras i just den stunden. Tänker mig då akuten, någon kommer in och det är livshotande - finns ingen tid för en trött hjärna då. Man måste vara alert hur man än mår.

Har inte hunnit läsa på evigheter nu, gör mig lite deppig faktiskt. Ska ta tag och läsa en halvtimme nu under kvällen!
Håll kan verkligen förstöra så mycket, starkt att du orkade ändå!

Tack för dina uppmuntrande ord, jag vet ju att det du skriver stämmer, men är nog alldeles för ödmjuk för mitt eget bästa ibland, att jag inte vågar inse min egen potential. Ska ha dina ord i åtanke när jag känner att jag dippar!

Tror det är mer en slump vilka som jobbar med mitt yrke, har ju en del timmisar som är kvinnor, men de jobbar ju inte i närheten så mycket som vi andra som är på heltid. Du är också på heltid väl?

Okej, ska inte uttala mig om saker jag inte vet du kanske är grym på fridykning!
Häftigt vad tid och envishet kan förändra saker och ting, du har ju ändå arbetat hårt för att nå dit du är just nu, så det har inte varit en ren slump.

Oj, du ska bara veta hur mycket kaffekannor det går åt på akuten, det är helt sinnessjukt! Jag själv kanske dricker 3-4 koppar bara på jobb, det finns de som är uppe i runt 10. Så det är bara vänta och se vad för kaffeöde som väntar dig!
Ändå sitter sjuksköterskorna och tar powernaps runt 5 på morgonen haha, så länge det är lugnt såklart. Men ja, hade fått sjukt dåligt samvete om något gått snett på grund av att jag var trött.

Såg att du klippt lugg, vad är ens oddsen att jag också gjort det nu? Jag ångrar mig enormt dock, jag ser ut som tjejen från Fifty shades of Grey Förhoppningsvis passar du bättre i det än vad jag gör.

Stort, stort grattis till din nya position på jobbet! Du kommer klara det med bravur Pluggar du fortfarande tumörpatologin?

Till sist hoppas jag du mår bättre och känner att du kan överkomma din ångest. Som du säger gör vi alla fel ibland, och det är ingenting konstigt i det. Det viktigaste är att inte älta i det gamla, för gjort är gjort.
Det du ska fokusera på är om du kan göra något för att förändra situationen utan att du påverkas negativt av det, och går det inte att göra något åt saken - släpp det. Oftast är det tusen gånger värre i ens eget huvud än vad omgivningen ser på det. Du kommer alltid vara din värsta fiende om du låter saker ta över hela ditt sinne.
Du skriver själv att du lär dig av dina egna misstag, håll tag i det tänket för det stämmer verkligen. Jag betvivlar verkligen på att du har blivit "konstig", utan det är nog bara hjärnspöken. Men ju mer du intalar dig själv att du är det, desto större risk att du agerar på det just för att du övertänker. Folk tycker ju om dig för att du är du, försök aldrig passa in i en mall av vad du tror människor gillar. Det kommer aldrig vara värt din tid eller energi att behöva låtsas och spela en roll inför någon, de ska vilja prata och umgås med dig för att de gillar ditt genuina jag. Klavertramp händer alla, ibland säger man dumma saker och det finns inga misstag som "egentligen inte borde hända". Det finns alltid en chans för misstag, men försök se dem som en positiv erfarenhet där du lär dig hur du ska tackla det för framtiden.
Jag vet att du är en kämpe Rainbow, och du kommer att komma starkare ur detta än någonsin!

Aeowa skrev: ↑sön 06 sep, 2020 22:53

Rainbowgirl skrev: ↑sön 30 aug, 2020 2:16

Aeowa skrev: ↑sön 30 aug, 2020 0:14

Har inte hunnit läsa på evigheter nu, gör mig lite deppig faktiskt. Ska ta tag och läsa en halvtimme nu under kvällen!
Håll kan verkligen förstöra så mycket, starkt att du orkade ändå!

Tack för dina uppmuntrande ord, jag vet ju att det du skriver stämmer, men är nog alldeles för ödmjuk för mitt eget bästa ibland, att jag inte vågar inse min egen potential. Ska ha dina ord i åtanke när jag känner att jag dippar!

Tror det är mer en slump vilka som jobbar med mitt yrke, har ju en del timmisar som är kvinnor, men de jobbar ju inte i närheten så mycket som vi andra som är på heltid. Du är också på heltid väl?

Okej, ska inte uttala mig om saker jag inte vet du kanske är grym på fridykning!
Häftigt vad tid och envishet kan förändra saker och ting, du har ju ändå arbetat hårt för att nå dit du är just nu, så det har inte varit en ren slump.

Oj, du ska bara veta hur mycket kaffekannor det går åt på akuten, det är helt sinnessjukt! Jag själv kanske dricker 3-4 koppar bara på jobb, det finns de som är uppe i runt 10. Så det är bara vänta och se vad för kaffeöde som väntar dig!
Ändå sitter sjuksköterskorna och tar powernaps runt 5 på morgonen haha, så länge det är lugnt såklart. Men ja, hade fått sjukt dåligt samvete om något gått snett på grund av att jag var trött.

Såg att du klippt lugg, vad är ens oddsen att jag också gjort det nu? Jag ångrar mig enormt dock, jag ser ut som tjejen från Fifty shades of Grey Förhoppningsvis passar du bättre i det än vad jag gör.

Stort, stort grattis till din nya position på jobbet! Du kommer klara det med bravur Pluggar du fortfarande tumörpatologin?

Till sist hoppas jag du mår bättre och känner att du kan överkomma din ångest. Som du säger gör vi alla fel ibland, och det är ingenting konstigt i det. Det viktigaste är att inte älta i det gamla, för gjort är gjort.
Det du ska fokusera på är om du kan göra något för att förändra situationen utan att du påverkas negativt av det, och går det inte att göra något åt saken - släpp det. Oftast är det tusen gånger värre i ens eget huvud än vad omgivningen ser på det. Du kommer alltid vara din värsta fiende om du låter saker ta över hela ditt sinne.
Du skriver själv att du lär dig av dina egna misstag, håll tag i det tänket för det stämmer verkligen. Jag betvivlar verkligen på att du har blivit "konstig", utan det är nog bara hjärnspöken. Men ju mer du intalar dig själv att du är det, desto större risk att du agerar på det just för att du övertänker. Folk tycker ju om dig för att du är du, försök aldrig passa in i en mall av vad du tror människor gillar. Det kommer aldrig vara värt din tid eller energi att behöva låtsas och spela en roll inför någon, de ska vilja prata och umgås med dig för att de gillar ditt genuina jag. Klavertramp händer alla, ibland säger man dumma saker och det finns inga misstag som "egentligen inte borde hända". Det finns alltid en chans för misstag, men försök se dem som en positiv erfarenhet där du lär dig hur du ska tackla det för framtiden.
Jag vet att du är en kämpe Rainbow, och du kommer att komma starkare ur detta än någonsin!

Började undra var du höll hus Tänkte att du inte uppdaterat din pluggdagbok på länge och att du säkert jobbade jättemycket.

Vad läser du för bok just nu, är det fortfarande deckaren?

Ska påminna dig varje gång du glömmer! Du är jätteduktig och jag tror på dig.
Det är lätt trycka ner sig själv eller inte berömma sig själv nog, men så länge man är medveten om att man är hård mot sig själv så kan man aktivt försöka jobba mot att klara av att ge sig själv en klapp på axeln då och då.

Aha, I see Yes, jobbar också heltid.
På mitt jobb är vi bara kvinnor, tvärtemot hur det är på ditt jobb

Tror faktiskt jag skulle vara sjukt dålig på det
Ja, det känns lite coolt för hade aldrig trott att det skulle gå, speciellt inte efter PIL.

Jäklar! Hur klarar de av så mycket kaffe? Och du dricker också många koppar!
Förstår dock att man måste det för att orka. Ska bli spännande att se hur många koppar jag hamnar på Testade dricka en kopp förra året under dagen och kunde sen inte sova, var så uppe i varv.
Haha, de måste vara resistenta mot koffeinet efter så många koppar nästan varje dag

Skojar du?!
Hahaha det ser säkert jättebra ut Det är lite risky med lugg för man vet aldrig hur man kommer se ut. Och hon i fifty shades ser ju bra ut i sin lugg
Något positivt är att luggen växer ut snabbt, det var det jag intalade mig när jag bestämde mig för att klippa lugg
Jag klippte en lång "lugg" som slutar vid min läpp om jag drar ut den, men annars hamnar den strax nedanför ögonen. Brukar ha mittbena så att "luggen" inte faller i ansiktet utan åt sidorna. Var bara så trött på att håret hängde. Kul att du också experimenterade

Tack så mycket!
Japp, men funderar på att hoppa av för har ingen aning om hur jag ska hinna med alla seminarium och gruppdiskussioner. Tänkte att jag kunde plugga på allt kursmaterial, men i min egen takt.

Tack Aeowa
Jag överanalyserar typ allt jag gör och hakar upp mig på saker som jag egentligen inte kan göra något åt då de hör till det som redan hänt.
Du har rätt, ibland händer något och man ska då lära sig av det så att man inte gör om det igen. Och tänker man att man är konstig så blir man konstig till slut, vilket kanske är vad som har hänt mig. Ingen annan märker av att jag är konstig, så det sitter verkligen i mitt huvud.
Den senaste tiden har bara varit jobbig för mig eftersom jag analyserar allting trots att jag vet att det är som bäddat för en bägare som kommer rinna över. Tycker jag fattar fel beslut och att jag tappat bort mig själv lite, känner inte igen den jag ser framför mig. Är så full av osäkerhet och ängslan över att jag inte gör rätt - men vem avgör vad som är rätt och fel?


Hoppas att nästa vecka inte blir lika hektisk som denna och önskar dig ett stort grattis i förskott!

Rainbowgirl skrev: ↑sön 06 sep, 2020 22:08

IskSi skrev: ↑sön 06 sep, 2020 21:43 Hej fina

Jag är också en sån som för ångestpåslag eller stresspåslag vid minsta lilla så du är inte ensam. Det är väl mycket pågrund av mitt behov av perfektion och att alltid vara den duktige. Vet inte om det är samma för dig? Jag har väl blivit lite bättre på att hantera det nu i och med att jag varit med om så mycket. Har du funderat på att träffa någon psykolog eller terapeut för att bara få prata ut? det har hjälpt för mig i alla fall. Det är dyrt så det är ju absolut en lyx men om man har pengar för det så kan jag starkt rekommendera det.

Och riktigt fint resultat på det verbala övningsprovet

Lite samma för mig, dock är det som värst när mitt agerande påverkar andra eller om någon kan se att jag gjort fel. Vet inte hur jag ska förklara det, små fel är fine men det är när jag känner att personen i fråga kanske ändrar uppfattning om mig eller om jag gör något som jag personligen tycker är korkat, då kan jag få ångest. De senaste gångerna nu har alltid handlat om att jag gjort/sagt något i ett socialt sammanhang, vilket är konstigt för mig för det är nytt att jag får ångest över det.
Har funderat på det, men är lite rädd för att gå till någon som inte är bra. Hur hittar man någon som man känner sig bekväm runt?
Tror egentligen att det kan vara bra att prata med någon om det, för då kan någon som vet hur man ska hantera det här hjälpa mig.
Har min rutin för när jag känner att ångesten kommer; brukar fokusera på två saker jag kan se, två saker jag kan känna och något jag kan känna lukten av. Det brukar oftast hjälpa men vill att känslan av att jag går bakåt i min sociala utveckling ska upphöra, för jag vet att det är nonsens egentligen.

Tack IskSi för att du tog dig tiden att skriva
Tack!
Läser du fortfarande Normala människor? Tänkte fråga dig om du tyckte om den och om du vet att det finns en serie på SVTplay?

Jag googlade helt enkelt och hoppades på det bästa haha och har väl haft lite tur men man måste försöka helt enkelt. Jag har provat både psykolog och samtalsterapeut (eller vad det heter) och föredrar den senare då det är mer fritt utan någon behandling. Personligen vill jag bara prata ut och ha någon som lyssnar och någon som jag kan bolla några av mina billioner tankar med.

Känner igen mig i mycket det du säger... det är tufft men jag tror det hjälper att verkligen lära känna sig själv och få kunskap om hur man kan lugna sig själv och trösta sig själv när ångest uppstår. Det är också viktigt att försöka vara snäll mot sig själv och försöka inse att man är bara en människa och ingen "övernaturlig varelse" som alltid kommer att vara perfekt. Ibland kommer man klanta sig and that's life

Angående Normala människor...jag vet inte om jag bara hade för höga förväntningar eller om boken helt enkelt inte var för mig men jag älskade inte boken lika mycket som andra verkar ha gjort. Den var inte så dålig att jag inte kunde ta mig igenom den men den var inte heller så bra som den blivit framställd. Den levde helt enkelt inte upp till sitt rykte, enligt mig. De få recensioner som jag skumläste innan jag läste boken lyfta fram makten över en annan människas liv och hur den beskrivs så fängslande i boken men jag upplevde den biten (som är stor del av boken) som lite töntigt och utan något djup (kanske börjar jag bli gammal för sånt hehe blev 25 år i fredags) och slutet var meeh.

Jag vet att det finns en serie baserad på boken men visste inte att den fanns på SVT. Kanske kan ta en kik.

IskSi skrev: ↑mån 07 sep, 2020 20:28

Rainbowgirl skrev: ↑sön 06 sep, 2020 22:08

IskSi skrev: ↑sön 06 sep, 2020 21:43 Hej fina

Jag är också en sån som för ångestpåslag eller stresspåslag vid minsta lilla så du är inte ensam. Det är väl mycket pågrund av mitt behov av perfektion och att alltid vara den duktige. Vet inte om det är samma för dig? Jag har väl blivit lite bättre på att hantera det nu i och med att jag varit med om så mycket. Har du funderat på att träffa någon psykolog eller terapeut för att bara få prata ut? det har hjälpt för mig i alla fall. Det är dyrt så det är ju absolut en lyx men om man har pengar för det så kan jag starkt rekommendera det.

Och riktigt fint resultat på det verbala övningsprovet

Lite samma för mig, dock är det som värst när mitt agerande påverkar andra eller om någon kan se att jag gjort fel. Vet inte hur jag ska förklara det, små fel är fine men det är när jag känner att personen i fråga kanske ändrar uppfattning om mig eller om jag gör något som jag personligen tycker är korkat, då kan jag få ångest. De senaste gångerna nu har alltid handlat om att jag gjort/sagt något i ett socialt sammanhang, vilket är konstigt för mig för det är nytt att jag får ångest över det.
Har funderat på det, men är lite rädd för att gå till någon som inte är bra. Hur hittar man någon som man känner sig bekväm runt?
Tror egentligen att det kan vara bra att prata med någon om det, för då kan någon som vet hur man ska hantera det här hjälpa mig.
Har min rutin för när jag känner att ångesten kommer; brukar fokusera på två saker jag kan se, två saker jag kan känna och något jag kan känna lukten av. Det brukar oftast hjälpa men vill att känslan av att jag går bakåt i min sociala utveckling ska upphöra, för jag vet att det är nonsens egentligen.

Tack IskSi för att du tog dig tiden att skriva
Tack!
Läser du fortfarande Normala människor? Tänkte fråga dig om du tyckte om den och om du vet att det finns en serie på SVTplay?

Jag googlade helt enkelt och hoppades på det bästa haha och har väl haft lite tur men man måste försöka helt enkelt. Jag har provat både psykolog och samtalsterapeut (eller vad det heter) och föredrar den senare då det är mer fritt utan någon behandling. Personligen vill jag bara prata ut och ha någon som lyssnar och någon som jag kan bolla några av mina billioner tankar med.

Känner igen mig i mycket det du säger... det är tufft men jag tror det hjälper att verkligen lära känna sig själv och få kunskap om hur man kan lugna sig själv och trösta sig själv när ångest uppstår. Det är också viktigt att försöka vara snäll mot sig själv och försöka inse att man är bara en människa och ingen "övernaturlig varelse" som alltid kommer att vara perfekt. Ibland kommer man klanta sig and that's life

Angående Normala människor...jag vet inte om jag bara hade för höga förväntningar eller om boken helt enkelt inte var för mig men jag älskade inte boken lika mycket som andra verkar ha gjort. Den var inte så dålig att jag inte kunde ta mig igenom den men den var inte heller så bra som den blivit framställd. Den levde helt enkelt inte upp till sitt rykte, enligt mig. De få recensioner som jag skumläste innan jag läste boken lyfta fram makten över en annan människas liv och hur den beskrivs så fängslande i boken men jag upplevde den biten (som är stor del av boken) som lite töntigt och utan något djup (kanske börjar jag bli gammal för sånt hehe blev 25 år i fredags) och slutet var meeh.

Jag vet att det finns en serie baserad på boken men visste inte att den fanns på SVT. Kanske kan ta en kik.

Haha kanske så jag får göra då Har märkt att jag skjuter på det, typ tänker att det är jobbigt att leta efter någon att kontakta och sen ska man gå dit etc.
Brukar psykologer vilja att man genomgår någon slags behandling?
Okej, det låter bra med en terapeut som ändå lyssnar på en och som kommer med konkreta råd.

Helt rätt det du säger. Oftast är det bra att klanta sig; dels får man anekdoter i bagaget men framförallt allt så lär man sig av det som hänt och att skratta åt ens misstag.
Jag tror att jag gått runt länge nu och varit olycklig. Det här året har verkligen varit en flopp då jag inte gjort någonting som fått mig att må bra. Känner att jag bara kämpat i uppförsbacke utan någon belöning så egentligen förstår jag varför jag bryter ihop av minsta lilla. Jag är trött. Men ska kämpa på, det kommer bättre tider.

Det där är så lätt hänt när en bok är överhypad. Jag tyckte framförallt prosan var bra, Rooney skriver på ett udda sätt men tyckte om hennes sätt att skriva på. Det var så ärligt och väldigt humant.
Jag tänkte aldrig riktigt på makten över en annan människas liv, trots att det typ är det den handlar om
Såg det mer som att de hade ett starkt band till varandra, och de behövde varandra för att våga utvecklas och förändras men det var bara för en kort stund. De försökte kämpa emot tiden men de hade växt ifrån varandra. Lite som en vänskap; man har så många minnen med en vän, men man börjar sakta känns att man växt ifrån varandra. Trots det försöker man ses och håller kvar vid vänskapen tills den en dag försvinner för att man inte kan vinna mot tiden. Not sure that made sense
Tyckte också slutet var meh! Och grattis i efterskott! Du är INTE gammal! Alla på jobbet säger att är man 20-25 så är man ett barn

Serien var riktigt, riktigt bra. Tycker skådisarna var fantastiska.

Rainbowgirl skrev: ↑sön 06 sep, 2020 23:47

Aeowa skrev: ↑sön 06 sep, 2020 22:53

Rainbowgirl skrev: ↑sön 30 aug, 2020 2:16

Har inte hunnit läsa på evigheter nu, gör mig lite deppig faktiskt. Ska ta tag och läsa en halvtimme nu under kvällen!
Håll kan verkligen förstöra så mycket, starkt att du orkade ändå!

Tack för dina uppmuntrande ord, jag vet ju att det du skriver stämmer, men är nog alldeles för ödmjuk för mitt eget bästa ibland, att jag inte vågar inse min egen potential. Ska ha dina ord i åtanke när jag känner att jag dippar!

Tror det är mer en slump vilka som jobbar med mitt yrke, har ju en del timmisar som är kvinnor, men de jobbar ju inte i närheten så mycket som vi andra som är på heltid. Du är också på heltid väl?

Okej, ska inte uttala mig om saker jag inte vet du kanske är grym på fridykning!
Häftigt vad tid och envishet kan förändra saker och ting, du har ju ändå arbetat hårt för att nå dit du är just nu, så det har inte varit en ren slump.

Oj, du ska bara veta hur mycket kaffekannor det går åt på akuten, det är helt sinnessjukt! Jag själv kanske dricker 3-4 koppar bara på jobb, det finns de som är uppe i runt 10. Så det är bara vänta och se vad för kaffeöde som väntar dig!
Ändå sitter sjuksköterskorna och tar powernaps runt 5 på morgonen haha, så länge det är lugnt såklart. Men ja, hade fått sjukt dåligt samvete om något gått snett på grund av att jag var trött.

Såg att du klippt lugg, vad är ens oddsen att jag också gjort det nu? Jag ångrar mig enormt dock, jag ser ut som tjejen från Fifty shades of Grey Förhoppningsvis passar du bättre i det än vad jag gör.

Stort, stort grattis till din nya position på jobbet! Du kommer klara det med bravur Pluggar du fortfarande tumörpatologin?

Till sist hoppas jag du mår bättre och känner att du kan överkomma din ångest. Som du säger gör vi alla fel ibland, och det är ingenting konstigt i det. Det viktigaste är att inte älta i det gamla, för gjort är gjort.
Det du ska fokusera på är om du kan göra något för att förändra situationen utan att du påverkas negativt av det, och går det inte att göra något åt saken - släpp det. Oftast är det tusen gånger värre i ens eget huvud än vad omgivningen ser på det. Du kommer alltid vara din värsta fiende om du låter saker ta över hela ditt sinne.
Du skriver själv att du lär dig av dina egna misstag, håll tag i det tänket för det stämmer verkligen. Jag betvivlar verkligen på att du har blivit "konstig", utan det är nog bara hjärnspöken. Men ju mer du intalar dig själv att du är det, desto större risk att du agerar på det just för att du övertänker. Folk tycker ju om dig för att du är du, försök aldrig passa in i en mall av vad du tror människor gillar. Det kommer aldrig vara värt din tid eller energi att behöva låtsas och spela en roll inför någon, de ska vilja prata och umgås med dig för att de gillar ditt genuina jag. Klavertramp händer alla, ibland säger man dumma saker och det finns inga misstag som "egentligen inte borde hända". Det finns alltid en chans för misstag, men försök se dem som en positiv erfarenhet där du lär dig hur du ska tackla det för framtiden.
Jag vet att du är en kämpe Rainbow, och du kommer att komma starkare ur detta än någonsin!

Började undra var du höll hus Tänkte att du inte uppdaterat din pluggdagbok på länge och att du säkert jobbade jättemycket.

Vad läser du för bok just nu, är det fortfarande deckaren?

Ska påminna dig varje gång du glömmer! Du är jätteduktig och jag tror på dig.
Det är lätt trycka ner sig själv eller inte berömma sig själv nog, men så länge man är medveten om att man är hård mot sig själv så kan man aktivt försöka jobba mot att klara av att ge sig själv en klapp på axeln då och då.

Aha, I see Yes, jobbar också heltid.
På mitt jobb är vi bara kvinnor, tvärtemot hur det är på ditt jobb

Tror faktiskt jag skulle vara sjukt dålig på det
Ja, det känns lite coolt för hade aldrig trott att det skulle gå, speciellt inte efter PIL.

Jäklar! Hur klarar de av så mycket kaffe? Och du dricker också många koppar!
Förstår dock att man måste det för att orka. Ska bli spännande att se hur många koppar jag hamnar på Testade dricka en kopp förra året under dagen och kunde sen inte sova, var så uppe i varv.
Haha, de måste vara resistenta mot koffeinet efter så många koppar nästan varje dag

Skojar du?!
Hahaha det ser säkert jättebra ut Det är lite risky med lugg för man vet aldrig hur man kommer se ut. Och hon i fifty shades ser ju bra ut i sin lugg
Något positivt är att luggen växer ut snabbt, det var det jag intalade mig när jag bestämde mig för att klippa lugg
Jag klippte en lång "lugg" som slutar vid min läpp om jag drar ut den, men annars hamnar den strax nedanför ögonen. Brukar ha mittbena så att "luggen" inte faller i ansiktet utan åt sidorna. Var bara så trött på att håret hängde. Kul att du också experimenterade

Tack så mycket!
Japp, men funderar på att hoppa av för har ingen aning om hur jag ska hinna med alla seminarium och gruppdiskussioner. Tänkte att jag kunde plugga på allt kursmaterial, men i min egen takt.

Tack Aeowa
Jag överanalyserar typ allt jag gör och hakar upp mig på saker som jag egentligen inte kan göra något åt då de hör till det som redan hänt.
Du har rätt, ibland händer något och man ska då lära sig av det så att man inte gör om det igen. Och tänker man att man är konstig så blir man konstig till slut, vilket kanske är vad som har hänt mig. Ingen annan märker av att jag är konstig, så det sitter verkligen i mitt huvud.
Den senaste tiden har bara varit jobbig för mig eftersom jag analyserar allting trots att jag vet att det är som bäddat för en bägare som kommer rinna över. Tycker jag fattar fel beslut och att jag tappat bort mig själv lite, känner inte igen den jag ser framför mig. Är så full av osäkerhet och ängslan över att jag inte gör rätt - men vem avgör vad som är rätt och fel?


Hoppas att nästa vecka inte blir lika hektisk som denna och önskar dig ett stort grattis i förskott!

Fortfarande deckaren, har inte hunnit läsa Vad läser du just nu, för misstänker att du är färdig sen länge med HP?

Tack så mycket Rainbow

Ni är ju dock mycket, mycket mindre än vad vad vi är totalmässigt så det kanske inte är så märkligt! Kollar man dock på akuten som helhet är det en definitiv majoritet som är kvinnor. Det är inte alls speciellt vanligt med manliga undersköterskor i förhållande till de kvinnliga. Dumt tycker jag, men det är ju en aktivt val man gör.

Det är något man vänjer sig vid, när jag började dricka kaffe blev jag hyper av en enda kopp medan jag knappt känner någon effekt nu. Kan också bero på att jag missbrukar lite energidrycker också... Ramla inte i fällan att dricka massa koppar kaffe, abstinensen är för jävlig!!

Knäppt då jag aldrig klippt mitt hår annorlunda på säkert minst 12 år men just nu bestämde jag mig Har också valt att ha min lugg på sidorna, men den är lite för kort för att det ska se någorlunda bra ut tyvärr Men hade samma inställning som du, det är ju bara hår som växer ut till slut! Mitt hår var så tråkigt så behövde testa lite nytt, friskt vågat hälften vunnet!

Du känner bäst själv vad du klarar av, speciellt nu när du har mer på jobb. Och som du sa kan du ju utnyttja kursmaterialet på egen hand, kursen i sig kommer ju inte vara liv eller död utan bara en kul extragrej!

Försök bara fortsätta vara dig själv och gör det du mår bra av. Våga stanna upp ibland och reflektera över vad du själv tänker och gör, är dina tankar realistiska eller bara något ditt huvud brusar upp? Många tankar är bara tankar i slutändan och kommer inte bli något så länge du inte gör verklighet av dem. Många beslut man gör behöver inte tas i sekunden heller, du får lov att tänka igenom saker för att kunna känna att det inte var något förhastat som du sedan ångrar. Avslutningsvis är det som du säger, vem bestämmer vad som är rätt eller fel? Ingen, bara samhällsnormer. Och en norm är inte något som är bestämt.

Tack ska du ha, än så länge är det sådär men förhoppningsvis kan det bara bli bättre!

Aeowa skrev: ↑tis 08 sep, 2020 11:26

Rainbowgirl skrev: ↑sön 06 sep, 2020 23:47

Aeowa skrev: ↑sön 06 sep, 2020 22:53

Fortfarande deckaren, har inte hunnit läsa Vad läser du just nu, för misstänker att du är färdig sen länge med HP?

Tack så mycket Rainbow

Ni är ju dock mycket, mycket mindre än vad vad vi är totalmässigt så det kanske inte är så märkligt! Kollar man dock på akuten som helhet är det en definitiv majoritet som är kvinnor. Det är inte alls speciellt vanligt med manliga undersköterskor i förhållande till de kvinnliga. Dumt tycker jag, men det är ju en aktivt val man gör.

Det är något man vänjer sig vid, när jag började dricka kaffe blev jag hyper av en enda kopp medan jag knappt känner någon effekt nu. Kan också bero på att jag missbrukar lite energidrycker också... Ramla inte i fällan att dricka massa koppar kaffe, abstinensen är för jävlig!!

Knäppt då jag aldrig klippt mitt hår annorlunda på säkert minst 12 år men just nu bestämde jag mig Har också valt att ha min lugg på sidorna, men den är lite för kort för att det ska se någorlunda bra ut tyvärr Men hade samma inställning som du, det är ju bara hår som växer ut till slut! Mitt hår var så tråkigt så behövde testa lite nytt, friskt vågat hälften vunnet!

Du känner bäst själv vad du klarar av, speciellt nu när du har mer på jobb. Och som du sa kan du ju utnyttja kursmaterialet på egen hand, kursen i sig kommer ju inte vara liv eller död utan bara en kul extragrej!

Försök bara fortsätta vara dig själv och gör det du mår bra av. Våga stanna upp ibland och reflektera över vad du själv tänker och gör, är dina tankar realistiska eller bara något ditt huvud brusar upp? Många tankar är bara tankar i slutändan och kommer inte bli något så länge du inte gör verklighet av dem. Många beslut man gör behöver inte tas i sekunden heller, du får lov att tänka igenom saker för att kunna känna att det inte var något förhastat som du sedan ångrar. Avslutningsvis är det som du säger, vem bestämmer vad som är rätt eller fel? Ingen, bara samhällsnormer. Och en norm är inte något som är bestämt.

Tack ska du ha, än så länge är det sådär men förhoppningsvis kan det bara bli bättre!

Yup, färdig med HP sjukt bra serie! Är sugen på att läsa Percy Jackson.
Läser Skin in the game men har inte kommit så långt, knappt hunnit läsa heller.

Hur många är ni?
Kan tänka mig att majoriteten är kvinnor, sitter så djupt rotat i samhället att kvinnor ska jobba med omvårdnad. Det är så klart dumt att det är så, men det känns som om det långsamt förändras.

Men Aeowa! Du måste vara som en duracellkanin haha
Oroa dig inte, kommer hålla mig borta så länge som jag bara kan Jag dricker coca cola när jag behöver energi, känns ganska så ovuxet men det funkar

Hahaha försök få den att smälta in med resten av håret om möjligt eller få till mycket volym i den så du kan styla den lite.

Precis, tror jag måste ta det lite lugnt och tänka efter. Kanske ska börja skriva ner saker som gått bra/dåligt under veckan och skriva varför de gått bra/dåligt. Har hjälpt mig förut.

Håller tummarna!
Snart fredag! Intalar mig själv det vid början av veckan

XYZ, KVA och NOG

Hej!

Idag blev det lite plugg! Det började bra men dalade lite i slutet. Helt okej (tvingade mig själv att skriva det där ), ska försöka vara positiv

XYZ
11/12
12/12

Hade glömt bort att jag omvandlat längderna från mm till cm. Svarsalternativen var i mm och jag valde så klart ett svar som var 10 gånger mindre än det egentliga svaret.

KVA
10/10
6/10

Fastnade på en uppgift och blev sen väldigt stressad. Tänkte riktigt konstigt på de talen jag fått fel på. När jag gick igenom uppgifterna så förstod jag vad för fel jag gjort. Till exempel så hade jag insett rätt svar om jag inte tagit tre heltal i följd utan tre olika tal, eller om jag tänkt att x = 0,5 och inte bara 1, 2, 3 etc. Får finslipa på att alltid tänka brett.
Det här är fler fel än vad jag brukar få men försöker tänka att det ändå är bra att jag gör fel nu så att jag lär mig av dem. Hellre fel nu än på provdagen.

NOG
5/6
4/6

Tänkte att jag kunde räkna ut en vikt men fick i I reda på vad en fjärdedel av färgen och burken vägde. Jag tänkte att jag kunde ta det talet gånger 4 men det kan man så klart inte för burken kommer då vara 4 gånger tyngre än vad den egentligen är. Glömde helt bort att burkens vikt ingick...
Missade att jag fått samma information i I som i II på en uppgift och läste inte texten ordentligt på en annan uppgift.

Blev lite thrown off by 6/10 på KVA. Kände mig inte besviken riktigt men kände att jag inte borde fastnat och att jag borde presterat bättre. Men det är onödigt att tänka så för nu är det gjort och det enda jag kan göra är att lära mig av mina misstag och göra bättre ifrån mig nästa gång.

Det är väldigt stressigt på jobbet då många är sjuka och jag verkligen har stretchat ut alla positioner så långt det går. Nu är en till sjuk och jag måste få ihop schemat till imorgon. Men hade en plan B, så får sätta igång den bara. Är lite all over the place, får aldrig någon tid till att varva ner. Sover ingenting heller så humöret är inte på topp haha...

Vi hörs igen på torsdag

Rainbowgirl skrev: ↑tis 08 sep, 2020 12:59

Aeowa skrev: ↑tis 08 sep, 2020 11:26

Rainbowgirl skrev: ↑sön 06 sep, 2020 23:47

Fortfarande deckaren, har inte hunnit läsa Vad läser du just nu, för misstänker att du är färdig sen länge med HP?

Tack så mycket Rainbow

Ni är ju dock mycket, mycket mindre än vad vad vi är totalmässigt så det kanske inte är så märkligt! Kollar man dock på akuten som helhet är det en definitiv majoritet som är kvinnor. Det är inte alls speciellt vanligt med manliga undersköterskor i förhållande till de kvinnliga. Dumt tycker jag, men det är ju en aktivt val man gör.

Det är något man vänjer sig vid, när jag började dricka kaffe blev jag hyper av en enda kopp medan jag knappt känner någon effekt nu. Kan också bero på att jag missbrukar lite energidrycker också... Ramla inte i fällan att dricka massa koppar kaffe, abstinensen är för jävlig!!

Knäppt då jag aldrig klippt mitt hår annorlunda på säkert minst 12 år men just nu bestämde jag mig Har också valt att ha min lugg på sidorna, men den är lite för kort för att det ska se någorlunda bra ut tyvärr Men hade samma inställning som du, det är ju bara hår som växer ut till slut! Mitt hår var så tråkigt så behövde testa lite nytt, friskt vågat hälften vunnet!

Du känner bäst själv vad du klarar av, speciellt nu när du har mer på jobb. Och som du sa kan du ju utnyttja kursmaterialet på egen hand, kursen i sig kommer ju inte vara liv eller död utan bara en kul extragrej!

Försök bara fortsätta vara dig själv och gör det du mår bra av. Våga stanna upp ibland och reflektera över vad du själv tänker och gör, är dina tankar realistiska eller bara något ditt huvud brusar upp? Många tankar är bara tankar i slutändan och kommer inte bli något så länge du inte gör verklighet av dem. Många beslut man gör behöver inte tas i sekunden heller, du får lov att tänka igenom saker för att kunna känna att det inte var något förhastat som du sedan ångrar. Avslutningsvis är det som du säger, vem bestämmer vad som är rätt eller fel? Ingen, bara samhällsnormer. Och en norm är inte något som är bestämt.

Tack ska du ha, än så länge är det sådär men förhoppningsvis kan det bara bli bättre!

Yup, färdig med HP sjukt bra serie! Är sugen på att läsa Percy Jackson.
Läser Skin in the game men har inte kommit så långt, knappt hunnit läsa heller.

Hur många är ni?
Kan tänka mig att majoriteten är kvinnor, sitter så djupt rotat i samhället att kvinnor ska jobba med omvårdnad. Det är så klart dumt att det är så, men det känns som om det långsamt förändras.

Men Aeowa! Du måste vara som en duracellkanin haha
Oroa dig inte, kommer hålla mig borta så länge som jag bara kan Jag dricker coca cola när jag behöver energi, känns ganska så ovuxet men det funkar

Hahaha försök få den att smälta in med resten av håret om möjligt eller få till mycket volym i den så du kan styla den lite.

Precis, tror jag måste ta det lite lugnt och tänka efter. Kanske ska börja skriva ner saker som gått bra/dåligt under veckan och skriva varför de gått bra/dåligt. Har hjälpt mig förut.

Håller tummarna!
Snart fredag! Intalar mig själv det vid början av veckan

Där ser du, tur du gav den en chans Juste, den sa du att du skulle läsa. Håll mig gärna uppdaterad om vad du tycker!

Oj...Vi är upp emot 200 anställda så en hel del!
Alla ska få arbeta med vad de vill oavsett normer, känns som att samhället blir mer och mer öppet för det idag med. Bara att en sån sak som att en del jag mött tycker det är lite jobbigt med termen "sköterska" för att det har en feminin klang är tråkigt. Har en på mitt jobb som har en egenkomponerad skylt där det står sjukskötare istället.

Ibland är det så tyvärr, sedan tar batteriet slut och jag slocknar
Coca cola är så underskattat! Känner dock verkligen ingen koffeinkick av det, gör du det?

Jag försökte det igår, sen behövde jag gå utomhus på väg till jobbet i regn och blåst... Det var 9h på jobb som häxa!

Tycker jag låter som en utmärkt idé, ger dig lite perspektiv på saker och ting, speciellt om du vet att det fungerar. Läste lite i din och IskSis konversation, och känner du att du behöver prata med någon så gör det! Det är ju bara på dina egna villkor, du får själv välja vem du vill prata med, hur ofta och vad du vill samtalen ska leda till.

Lätt och säga när man är ledig helgen, själv blir det jobb för hela slanten! Men helgen brukar vara lugnare så jag tror det blir bra Hoppas du mår bra!

Aeowa skrev: ↑ons 09 sep, 2020 10:38

Rainbowgirl skrev: ↑tis 08 sep, 2020 12:59

Aeowa skrev: ↑tis 08 sep, 2020 11:26

Fortfarande deckaren, har inte hunnit läsa Vad läser du just nu, för misstänker att du är färdig sen länge med HP?

Tack så mycket Rainbow

Ni är ju dock mycket, mycket mindre än vad vad vi är totalmässigt så det kanske inte är så märkligt! Kollar man dock på akuten som helhet är det en definitiv majoritet som är kvinnor. Det är inte alls speciellt vanligt med manliga undersköterskor i förhållande till de kvinnliga. Dumt tycker jag, men det är ju en aktivt val man gör.

Det är något man vänjer sig vid, när jag började dricka kaffe blev jag hyper av en enda kopp medan jag knappt känner någon effekt nu. Kan också bero på att jag missbrukar lite energidrycker också... Ramla inte i fällan att dricka massa koppar kaffe, abstinensen är för jävlig!!

Knäppt då jag aldrig klippt mitt hår annorlunda på säkert minst 12 år men just nu bestämde jag mig Har också valt att ha min lugg på sidorna, men den är lite för kort för att det ska se någorlunda bra ut tyvärr Men hade samma inställning som du, det är ju bara hår som växer ut till slut! Mitt hår var så tråkigt så behövde testa lite nytt, friskt vågat hälften vunnet!

Du känner bäst själv vad du klarar av, speciellt nu när du har mer på jobb. Och som du sa kan du ju utnyttja kursmaterialet på egen hand, kursen i sig kommer ju inte vara liv eller död utan bara en kul extragrej!

Försök bara fortsätta vara dig själv och gör det du mår bra av. Våga stanna upp ibland och reflektera över vad du själv tänker och gör, är dina tankar realistiska eller bara något ditt huvud brusar upp? Många tankar är bara tankar i slutändan och kommer inte bli något så länge du inte gör verklighet av dem. Många beslut man gör behöver inte tas i sekunden heller, du får lov att tänka igenom saker för att kunna känna att det inte var något förhastat som du sedan ångrar. Avslutningsvis är det som du säger, vem bestämmer vad som är rätt eller fel? Ingen, bara samhällsnormer. Och en norm är inte något som är bestämt.

Tack ska du ha, än så länge är det sådär men förhoppningsvis kan det bara bli bättre!

Yup, färdig med HP sjukt bra serie! Är sugen på att läsa Percy Jackson.
Läser Skin in the game men har inte kommit så långt, knappt hunnit läsa heller.

Hur många är ni?
Kan tänka mig att majoriteten är kvinnor, sitter så djupt rotat i samhället att kvinnor ska jobba med omvårdnad. Det är så klart dumt att det är så, men det känns som om det långsamt förändras.

Men Aeowa! Du måste vara som en duracellkanin haha
Oroa dig inte, kommer hålla mig borta så länge som jag bara kan Jag dricker coca cola när jag behöver energi, känns ganska så ovuxet men det funkar

Hahaha försök få den att smälta in med resten av håret om möjligt eller få till mycket volym i den så du kan styla den lite.

Precis, tror jag måste ta det lite lugnt och tänka efter. Kanske ska börja skriva ner saker som gått bra/dåligt under veckan och skriva varför de gått bra/dåligt. Har hjälpt mig förut.

Håller tummarna!
Snart fredag! Intalar mig själv det vid början av veckan

Där ser du, tur du gav den en chans Juste, den sa du att du skulle läsa. Håll mig gärna uppdaterad om vad du tycker!

Oj...Vi är upp emot 200 anställda så en hel del!
Alla ska få arbeta med vad de vill oavsett normer, känns som att samhället blir mer och mer öppet för det idag med. Bara att en sån sak som att en del jag mött tycker det är lite jobbigt med termen "sköterska" för att det har en feminin klang är tråkigt. Har en på mitt jobb som har en egenkomponerad skylt där det står sjukskötare istället.

Ibland är det så tyvärr, sedan tar batteriet slut och jag slocknar
Coca cola är så underskattat! Känner dock verkligen ingen koffeinkick av det, gör du det?

Jag försökte det igår, sen behövde jag gå utomhus på väg till jobbet i regn och blåst... Det var 9h på jobb som häxa!

Tycker jag låter som en utmärkt idé, ger dig lite perspektiv på saker och ting, speciellt om du vet att det fungerar. Läste lite i din och IskSis konversation, och känner du att du behöver prata med någon så gör det! Det är ju bara på dina egna villkor, du får själv välja vem du vill prata med, hur ofta och vad du vill samtalen ska leda till.

Lätt och säga när man är ledig helgen, själv blir det jobb för hela slanten! Men helgen brukar vara lugnare så jag tror det blir bra Hoppas du mår bra!

I know!
Will do, får se hur lång tid det tar att läsa ut den.

Det var många!
Aa, tror man börjar komma ifrån könsrollerna lite men de hänger kvar i vissa kretsar. Trist att man inte bara kan acceptera att det heter sköterska och att man inte behöver vara kvinna för att kalla sig det.

Haha men det är inte så konstigt man får en kick och sen en dipp
Inte en stor kick men blir lite, lite piggare. Dock så är det inte långvarigt så blir trött fort efteråt igen.

Hahahaha den är inte rolig En snäll häxa
Har du platt eller lockigt hår? Man är typ körd om man har lockigt och det regnar/blåser ute.

Ska testa göra det i helgen och se hur det känns.
Har dragit mig för att göra det i några år nu, tänker att det bara är jobbigt och så har jag inte tagit tag i det. Oftast hinner jag må bra och så glömmer jag bort det tills det dippar igen, jag kontemplerar återigen om jag inte ska försöka boka en tid men så mår jag bättre och glömmer bort det och sådär håller det på. Egentligen tror jag att det hade varit bra men känner mig lite rädd, tänk om jag mår sämre när jag verkligen lägger fram allting på bordet? Eller om jag inte klickar med terapeuten/psykologen?

Hehehe sant Jobbar du natt?
Jag mår bra
Hoppas också att du mår bra!

Hej!

Skulle ha pluggat idag (hur många såna inledningar har jag inte skrivit här? ) men är för trött. Har pluggat biologi med min lillasyster i två timmar inför hennes prov och är så himla trött. Har massa saker jag måste hinna med innan jag lägger mig så skjuter på pluggandet till imorgon efter jobbet
Lovar att plugga
Tänkte att det var dags för lite ELF och vill göra lite KVA och NOG också, men ELF är viktigast att hinna med.

ELF

Hola!

Var aningen optimistisk igår när jag började rabbla upp KVA och NOG efter ELF
Blev bara ELF haha...

Vi hade mycket på jobbet idag, kändes som om varenda läkare bestämt sig för att skicka prover vid just 15:00. Hämtade upp min lillasyster efter jobbet och så åkte vi och handlade godis och annat dåligt för tänderna, kom hem och åt och kände mig slut - men jag pluggade ändå

ELF
Jude the Obscure 4/4
Old Masters 2/4 Vad hände här? På en fråga velade jag mellan rätt och fel svar.
Bolivia 3/4
The rights of Nature 5/6
Quilts 3/4 Visste att jag säkert svarat fel på just den frågan.

Jag var inte på topp idag, många av mina fel kändes klumpiga (vissa handlade bara om att jag helt enkelt svarat fel för att jag inte visste bättre) och när jag såg det rätta svaret så kändes det självklart att det var korrekt svar.
Sist jag gjorde ELF fick jag 20/20 och idag blev det 17/22, så känns som om jag presterat undermåligt.

Har varit så himla stressad över blanketten som ska fyllas i som komplement till tjänstgöringsintyget för HPSU. De vill att man beskriver sina arbetsuppgifter utförligt på fyra rader?! Hur är det ens rimligt...
Har panik, vilket säkert är helt i onödan då jag ändå inte kommer bli antagen. Har varit här så många gånger att jag borde förstå själv vad resultatet är.

Jag saknar att vara kreativ, har inte skrivit på länge för att jag inte kan producera något. Har skrivtorka men önskar att den bara kunde släppa.
Har i flera veckor nu haft en bild i mitt huvud, den bringar mig ett lugn; jag, sittandes vid ett skrivbord som står mot ett fönster som står på glänt. Fönstret vetter ut mot en grön äng där berg skymtas i fjärran. Det är sommar och jag bär en lös, röd klänning. Mitt hår har lockat sig i nacken på grund av värmen. En fläkt surrar i bakgrunden och jag hör skratt utomhus. Mina dagar består av bad i havet, cykelturer längs med ängar, sena nätter ute med människor jag precis träffat och ett hav av böcker att läsa och reflektera över. Jag försöker skriva på min egen bok.

Jag har sen jag var 7 år gammal velat publicera en bok, det är fortfarande en dröm. Och jag känner att jag återkommer till denna bild, den gör mig väldigt lugn, när jag blir ängslig över framtiden.
På något sätt så vet jag att jag en dag kommer göra något likt den bilden, jag hoppas det i alla fall, och det gör mig glad.
Jag längtar tills jag kan andas igen och inte känna tyngden av att komma in på läkarprogrammet. Jag är trött på att bära den tyngden; när jag känner att jag förlorar greppet så föreställer jag mig hur det kommer kännas när jag blir antagen. Jag kommer förmodligen ha svårt att begripa det, jag kommer gråta, skratta och vara stolt över mig själv. Jag kommer ringa min familj och skrika "jag blev antagen!" i telefon och jag kommer le hela dagen och jag kommer känna mig oövervinnlig i några dagar innan jag landar på jorden igen. Det motiverar mig.

Nu har jag hamnat i sidospår som vanligt haha.
Det har gått 9 månader sen jag började plugga inför HP, och jag vill komma in på läkarprogrammet mer än någonsin. Är så redo för det här kapitlet i mitt liv, ni anar inte.
Ska försöka sova bättre och uppdatera med mer peppande inlägg.
Jag är en väldigt djup person och gillar att dela med mig av mina tankar, vet inte om det är kul att läsa om dem men jag gör det för att visa att jag också har det jobbigt med mina hjärnspöken. Jag är van vid att kämpa för det jag vill ha, och jag vägrar ge upp förrän jag lyckats, men vägen mot målet kan vara full av tvivel och rädsla för att misslyckas. Är hård mot mig själv för att jag alltid varit så, ända sen jag var barn.
Om någon som läser är likadan, så vill jag bara säga att det går att kämpa emot. Man måste ge sig själv en chans att få försöka. Ingen klarar något på första försöket (fine, finns vissa but let's not consider them right now haha) och det finns ingen tidsgräns på när något måste vara infriat.
Jag minns när jag tänkte "Vill komma in före jag är 25-26 år". Men det kommer inte hända. Jag kommer vara 25-26 år gammal när jag kommer in och det är okej. För det finns ingen tidsgräns, hur många år det än tar. Huvudsaken är att man kommer i mål.

Okej, enough with the babbling.
Önskar er alla en trevlig helg!