Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Starta en egen eller läs och kommentera någon annans
Användarvisningsbild
hypea
Moderator
Moderator
Inlägg: 639
Blev medlem: ons 09 nov, 2016 20:16

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav hypea » fre 14 jul, 2017 7:00

naehag skrev:
tor 13 jul, 2017 22:43
hypea skrev:
tor 13 jul, 2017 9:46
Dagen D. Om mindre än sex timmar vet vi. Om mindre än sex timmar är det dags att berätta för alla om den här hemligheten jag har burit på i nio månader. Min superhemliga, livsförändrande bebis.

Jag sitter och funderar på hur jag ska formulera mig. Hur jag ska förklara. Hur jag ska få alla att förstå att jag inte plötsligt blivit galen.

Kanske är jag galen. Jag vet att jag är livrädd. Tänk om jag inte fixar det här? 8O
Grattis och all lycka till dig!! Du får gärna uppdatera här någon gång om läkarprogrammet, och Uppsala som universitet! :mrgreen:
Tack! Det ska jag absolut göra! :)
She believed she could, so she did.

Användarvisningsbild
WhiteBeard
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: tor 27 apr, 2017 19:03

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav WhiteBeard » fre 14 jul, 2017 9:58

hypea skrev:
fre 14 jul, 2017 7:00
naehag skrev:
tor 13 jul, 2017 22:43
Grattis och all lycka till dig!! Du får gärna uppdatera här någon gång om läkarprogrammet, och Uppsala som universitet! :mrgreen:
Tack! Det ska jag absolut göra! :)
Jamen det MÅSTE du ju göra. :-)

Det blir jättebra.
Some people want it to happen, some wish it would happen, others make it happen.

Användarvisningsbild
hypea
Moderator
Moderator
Inlägg: 639
Blev medlem: ons 09 nov, 2016 20:16

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav hypea » lör 05 aug, 2017 18:50

Saker jag stör mig på: Folk som, efter att de fått reda på mitt hp-resultat, känner sig nödgade att säga "Ja själv fick jag 1.xx på högskoleprovet, men det var ju utan att plugga". Som om det vore bättre. Som om mina 2.0 vore mindre värda bara för att jag pluggade inför provet. Som om de också, LÄTT, hade satt 2.0 om de bara hade pluggat.

Jag avskyr det, får bita mig i tungan för att inte börja förklara hur det blir svårare för varje år att få 2.0, att det faktiskt aldrig har varit svårare eller krävt fler råpoäng än just det här året. Hur det förut, med det gamla provet, var en mycket större procentandel av provdeltagarna som fick höga poäng. Hur det var lättare när man kunde kompensera svagheter på en del genom att sätta alla poäng på en annan. Hur man nu faktiskt måste vara bra på allt för att få högsta poäng. Hur jag faktiskt dessutom hade genomgått en rätt stor operation två veckor innan provet och hade fullt upp med att hålla mig vaken och ÄNDÅ satte jag 2.0, trots att det aldrig tidigare varit så svårt eller krävt så många rätt.

Men detta är jantelagens Sverige, så jag säger inget, ler istället sockersött och säger "Ja men det är ju också riktigt bra!" - för det är det. Allt som är över medel är per definition bra!

Jag vet dock att jag själv haft samma tankesätt tidigare; tyckt att saker som man kan utan att behöva träna på dem, de är liksom lite mer värda. Att talang slår hårt arbete på fingrarna varje gång.

Jag hade fel. Idag vet jag bättre. Idag tänker jag precis tvärtom: Talang är ingen konst. Talang är bara tur. Att kämpa, strida, stånga sig blodig och verkligen lägga ner kropp och själ i att bli bättre på något, DET imponerar på mig idag. Envishet, kämpaglöd, hårt arbete och grit. Det är vägen till framgång.

https://www.forbes.com/sites/lisaquast/ ... 46977e7e45

Påminn mig om det här, om jag börjar vackla när studierna börjar om ett par veckor, när jag börjar inse att jag måste plugga massor för att lära mig saker och att det inte räcker att bara sitta med på föreläsningarna. Påminn mig om att det krävs arbete, men att inget är omöjligt. Massor med folk tar sig igenom läkarprogrammet hela tiden, och jag är inte dummare än dem. Jag måste bara lägga ner tillräckligt mycket arbete på det.

"You want fame? Well, fame costs.
And right here is where you start paying.
In sweat."


https://www.youtube.com/watch?v=vtgmnhRQir4
She believed she could, so she did.

Användarvisningsbild
Tirrith
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 287
Blev medlem: ons 09 okt, 2013 0:59

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav Tirrith » lör 05 aug, 2017 21:24

Grattis! Har varit så inspirerande och motiverande att följa dig på din resa mot 2.0 :D Du kommer fixa läkarprogrammet galant! Stort lycka till!
She believed she could so she did.

Användarvisningsbild
Superwoman1
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 307
Blev medlem: ons 13 maj, 2015 16:59

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav Superwoman1 » sön 06 aug, 2017 8:39

Jag förstår vad du menar, det är provocerande, sånt där får man höra överallt i livet. Jag kan ta upp hur många exempel som helst, folk som har sagt hur dem hade middagsbjudningar dagen efter en förlossning och skryter om att dem inte bekymras av någonting här i livet och bara klarar allt jättebra utan att lyfta ett finger, alltid "jag ansträngde mig inte ens och gjorde allt det här"

Jag blir lite smått "fascinerad" (över idiotin) men sedan ledsen för dem personerna, det måste vara jobbigt och tröttsamt att verbalt försäkra sig om att alla vet hur bra man är utan ansträngning. I guess they cant work in silence and let the success talk :wink:
Dessutom respektlöst. Hur mycket mer imponerande är det inte när man stöter på en ödmjuk människa? Det är mitt motto.

Jag blev provocerad förut, men nu tänker jag bara att "så får man vara om man vill" vem är jag att döma? Den personen kan inte vara så stark i sin självkänsla, och det är ju synd. Det är smärta nog.

Så nästa gång någon säger "jag fick 1,99 ( :lol: ) på högskoleprovet även fast jag skippade första provpasset" så översätt det till "Jag är så besviken på att jag inte fick 2,0 som du, och det tär på min självkänsla, så jag måste gå runt och säga detta till alla som faktiskt fick 2,0 för att få mig att känna mig bättre"
Och det kan man väl vara snäll och bjuda på? Du har ju det bästa resultatet :)
Jobbiga personer som jag stöter på brukar jag tänka "nu träffade jag denna skitprovocerande personen i 5 minuter, tänk att hen lever med sig själv HELA TIDEN.. :( "

Grattis igen och jag tycker är du är OTROLIGT grym, jag har nämt dig många gånger i konversationer "det var en tjej på hp guiden som bara fick 7 fel på hela provet" och då får jag höra "va?! skämtar du? shit!"
The best way to predict your future is to create it.

Användarvisningsbild
hypea
Moderator
Moderator
Inlägg: 639
Blev medlem: ons 09 nov, 2016 20:16

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav hypea » sön 06 aug, 2017 9:58

Superwoman1 skrev:
sön 06 aug, 2017 8:39

Grattis igen och jag tycker är du är OTROLIGT grym, jag har nämt dig många gånger i konversationer "det var en tjej på hp guiden som bara fick 7 fel på hela provet" och då får jag höra "va?! skämtar du? shit!"
Haha vad roligt :lol:

Jag vet att jag läste en diskussion en gång, om huruvida det är en större prestation att springa maraton på 2 eller 5 timmar. Instinktivt svarar nog de flesta att det är världsrekordlöparna som är mest imponerande, men när man börjar tänka efter kräver det väldigt mycket mer envishet och slit för att springa i många, många timmar även om man springer sakta. Det händer dessutom en hel del intressanta saker i både kroppen och huvudet efter ungefär 3 timmar, när alla energi- och vätskedepåer i kroppen är slut och man dessutom (som långsamlöpare) inser att det fortfarande är ett par timmar kvar till mål...
Så, vem kämpar hårdast, gör den största bedriften och är mest förtjänt av den där medaljen efteråt?

Mitt budskap är till alla som kämpar med högskoleprovet gång efter gång. Ni är fantastiska! Jag är själv otroligt mycket mer imponerad av er, än av mig själv eller dem som får bra resultat utan att ens anstränga sig. Vilka krigare det finns på den här sidan!

När jag hade kämpat mig igenom mitt första maraton på 5.01 var jag fysiskt helt slut, men mentalt kände jag mig absolut oövervinnerlig. Jag ville vråla "I'M KING OF THE WOOOOORLD" och kände att verkligen ingenting är omöjligt. Kunde jag springa ett helt jäkla maraton, då kan jag göra precis vad som helst. För mig, med mina förutsättningar, var det en större bedrift än 2.0 på hp. För andra, som har andra utgångslägen, kanske en mara inte är nånting medan hp är den stora utmaningen. Vi är alla olika.

Så ge inte upp, och bli inte nedslagna om ni inte lyckas på första försöket. Det betyder inte att ni är dåliga eller ens sämre än någon annan, det betyder att ni är helt jäkla grymma som kämpar och slåss för att nå era drömmar!
https://www.youtube.com/watch?v=aRcAvsZgjXA
She believed she could, so she did.

Användarvisningsbild
Superwoman1
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 307
Blev medlem: ons 13 maj, 2015 16:59

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav Superwoman1 » sön 06 aug, 2017 10:15

hypea skrev:
sön 06 aug, 2017 9:58
Superwoman1 skrev:
sön 06 aug, 2017 8:39

Grattis igen och jag tycker är du är OTROLIGT grym, jag har nämt dig många gånger i konversationer "det var en tjej på hp guiden som bara fick 7 fel på hela provet" och då får jag höra "va?! skämtar du? shit!"
Haha vad roligt :lol:

Jag vet att jag läste en diskussion en gång, om huruvida det är en större prestation att springa mar
Så ge inte upp, och bli inte nedslagna om ni inte lyckas på första försöket. Det betyder inte att ni är dåliga eller ens sämre än någon annan, det betyder att ni är helt jäkla grymma som kämpar och slåss för att nå era drömmar!
https://www.youtube.com/watch?v=aRcAvsZgjXA
Åh vad roligt!, jag brukar lyssna på den låten ibland när jag pluggar :) ska göra mitt 5:e prov nu, så tack för dina ord Hypea!
The best way to predict your future is to create it.

Användarvisningsbild
Emmy88
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 613
Blev medlem: tis 20 dec, 2016 10:49

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav Emmy88 » mån 07 aug, 2017 0:12

hypea skrev:
sön 06 aug, 2017 9:58
Mitt budskap är till alla som kämpar med högskoleprovet gång efter gång. Ni är fantastiska! Jag är själv otroligt mycket mer imponerad av er, än av mig själv eller dem som får bra resultat utan att ens anstränga sig. Vilka krigare det finns på den här sidan!

När jag hade kämpat mig igenom mitt första maraton på 5.01 var jag fysiskt helt slut, men mentalt kände jag mig absolut oövervinnerlig. Jag ville vråla "I'M KING OF THE WOOOOORLD" och kände att verkligen ingenting är omöjligt. Kunde jag springa ett helt jäkla maraton, då kan jag göra precis vad som helst. För mig, med mina förutsättningar, var det en större bedrift än 2.0 på hp. För andra, som har andra utgångslägen, kanske en mara inte är nånting medan hp är den stora utmaningen. Vi är alla olika.

Så ge inte upp, och bli inte nedslagna om ni inte lyckas på första försöket. Det betyder inte att ni är dåliga eller ens sämre än någon annan, det betyder att ni är helt jäkla grymma som kämpar och slåss för att nå era drömmar!
https://www.youtube.com/watch?v=aRcAvsZgjXA
Tack så mycket att du fortsätter att skriva här och peppa oss - dina ord är enormt motiverande!! :)

Jag har pratat med många vänner och i familjen om dig, de säger "Wow!" - så imponerande att du har kämpat så otroligt hårt för drömmen trots heltidsjobb och operation och lyckats!! Du är stark och kommer att klara läkarprogrammet galant trots att det ska vara tufft. Men utmanande och tufft ska det vara annars är det inte intressant!! :) :D

Annars är det sant det du säger. Av en kund på study buddy har jag hört om en tjej som hade talang, fick A på alla ämnen på gymnasiet trots att hon spelade datorspel för det mesta av studietiden. Hon började på läkarprogrammet bara för att testa hur det var - efter 1 termin på KI orkade hon inte längre, hoppade av och började på spelutveckling i en annan ort. :lol: :lol: Själv tycker jag att det är viktigt att kunna vara ihärdig och envis och kämpa många timmar om dagen för att nå sitt mål för att börjar man med en medicinsk karriär så kommer denna ihärdighet krävas under hela studie- och yrkeslivet. :wink: :!:

Användarvisningsbild
WhiteBeard
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 232
Blev medlem: tor 27 apr, 2017 19:03

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav WhiteBeard » mån 07 aug, 2017 12:04

hypea skrev:
lör 05 aug, 2017 18:50
Jag vet dock att jag själv haft samma tankesätt tidigare; tyckt att saker som man kan utan att behöva träna på dem, de är liksom lite mer värda. Att talang slår hårt arbete på fingrarna varje gång.

Jag hade fel. Idag vet jag bättre. Idag tänker jag precis tvärtom: Talang är ingen konst. Talang är bara tur. Att kämpa, strida, stånga sig blodig och verkligen lägga ner kropp och själ i att bli bättre på något, DET imponerar på mig idag. Envishet, kämpaglöd, hårt arbete och grit. Det är vägen till framgång.

Jag blev väldigt inspirerad av en video du postade tidigare, där Carol Dweck berättade om sina studier kring "the growth mindset".

Det var mycket som föll på plats när jag hörde henne beskriva hur man kunde se en enorm positiv förändring hos de elever som hade en tro på sin egen utvecklingsförmåga, snarare än en tro på medfödd talang.

Skillnaden mellan att ge en elev beröm p.g.a. att de kämpat sig fram till ett resultat genom hårt arbete och slit, och att ge en elev beröm för att de uppnått ett resultat genom "begåvning", utan avsevärd ansträngning.

Att begåvning i det långa loppet snarare handlar om en förmåga att ställa in siktet på det vi vill uppnå, göra en plan för hur vi ska uppnå det, och inte ge oss förrän vi är där.

Att inte se negativt på motgångar, utan se det som en utvecklingspotential.

Att inte känna oss dumma om vi måste arbeta hårt för att lösa en uppgift som är lite svårare än vi är vana vid. Det är det hårda arbetet som ger resultat, inte om vi bara löser uppgifter som är precis tillräckligt lätta för oss.

Vi är alla här för att vi har en tro på vår egen förmåga att ta vår framtid i våra egna händer, och en vilja att inte ge oss förrän vi uppnått våra mål. Bry dig inte om vad andra säger, du vet bättre än så.

Om några veckor påbörjar du din drömutbildning! Njut av känslan och tillfredsställelsen av att ha uppnått det enbart genom eget hårt arbete, självmotivation och tro på att du kan bara du vill!
Some people want it to happen, some wish it would happen, others make it happen.

Användarvisningsbild
Superwoman1
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 307
Blev medlem: ons 13 maj, 2015 16:59

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav Superwoman1 » mån 07 aug, 2017 17:25

https://www.youtube.com/watch?v=XgUF5WalyDk

Jag har lyssnat på henne hela dagen, detta är ju sååå intressant, tack för att du tipsade om henne,
i länken som jag har klistrat in här, pratar hon om JUST det problemet som du tog upp :)
Spola till ca 20 min/20 min 30 sekunder.
The best way to predict your future is to create it.

Användarvisningsbild
hypea
Moderator
Moderator
Inlägg: 639
Blev medlem: ons 09 nov, 2016 20:16

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav hypea » mån 07 aug, 2017 21:22

Superwoman1 skrev:
mån 07 aug, 2017 17:25
https://www.youtube.com/watch?v=XgUF5WalyDk

Jag har lyssnat på henne hela dagen, detta är ju sååå intressant, tack för att du tipsade om henne,
i länken som jag har klistrat in här, pratar hon om JUST det problemet som du tog upp :)
Spola till ca 20 min/20 min 30 sekunder.
ÅÅååååååhhh!!! När hon pratar om duck syndrome, och hur it comes out of this fixed mindset belief that you're only smart if you don't have to apply effort.
PRECIS SÅ! Precis det har jag sagt massor med gånger, när folk har sagt att jag ju måste vara jättesmart eftersom jag fick hoppa över en klass i skolan.
"Ptja, jag var smart som liten!" har jag svarat. "Sen vet jag inte vad som hände!", och så har vi skrattat. Men grejen är ju att någonstans har jag trott att det är precis så, eftersom jag kunde glida igenom hela grundskolan helt utan att anstränga mig och ändå få toppbetyg, men sen på gymnasiet funkade det inte längre utan då blev jag tvungen att börja anstränga mig (vilket jag såklart inte orkade eller visste hur) och då var jag väl inte smart längre då. :roll:

TACK för den länken! <3
She believed she could, so she did.

Användarvisningsbild
Superwoman1
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 307
Blev medlem: ons 13 maj, 2015 16:59

Re: Från 1.4 till 2.0 på 20 år

Inläggav Superwoman1 » tis 08 aug, 2017 9:33

hypea skrev:
mån 07 aug, 2017 21:22
Superwoman1 skrev:
mån 07 aug, 2017 17:25
https://www.youtube.com/watch?v=XgUF5WalyDk

Jag har lyssnat på henne hela dagen, detta är ju sååå intressant, tack för att du tipsade om henne,
i länken som jag har klistrat in här, pratar hon om JUST det problemet som du tog upp :)
Spola till ca 20 min/20 min 30 sekunder.
ÅÅååååååhhh!!! När hon pratar om duck syndrome, och hur it comes out of this fixed mindset belief that you're only smart if you don't have to apply effort.
PRECIS SÅ! Precis det har jag sagt massor med gånger, när folk har sagt att jag ju måste vara jättesmart eftersom jag fick hoppa över en klass i skolan.
"Ptja, jag var smart som liten!" har jag svarat. "Sen vet jag inte vad som hände!", och så har vi skrattat. Men grejen är ju att någonstans har jag trott att det är precis så, eftersom jag kunde glida igenom hela grundskolan helt utan att anstränga mig och ändå få toppbetyg, men sen på gymnasiet funkade det inte längre utan då blev jag tvungen att börja anstränga mig (vilket jag såklart inte orkade eller visste hur) och då var jag väl inte smart längre då. :roll:

TACK för den länken! <3
mm precis, och det är ju inte ditt fel. :)
Grymt att du kom över denna forskning,man kan sätta fingret på många misstag omgivningen gjorde under ens uppväxt!
Bra att det inte är permanent! ( #growthmindset :lol: )
The best way to predict your future is to create it.

llumiavatar
Newbie-postare
Newbie-postare
Inlägg: 9
Blev medlem: sön 22 okt, 2017 7:55

Re: Från 1.4 till >1.85 på 20 år

Inläggav llumiavatar » tor 26 okt, 2017 10:27

hypea skrev:
sön 18 dec, 2016 13:04
JAG ÄR SÅ JÄVLA BRA. :mrgreen:

HP hösten 2016, utskrivet på papper, skrivet på tid med god marginal (typ halva tiden kvar på verbala delarna, tio minuter kvar på respektive kvantitativ del), första gången någonsin som jag faktiskt gör ett prov på "rätt sätt", dvs i provpass med (liten) rast emellan, så som man gör på riktigt.

Resultat: verb 77/80, kvant 75/80, normerat resultat 2.0. Folks, jag har inte pluggat sedan 2001. 8-)
DU ÄR SÅ JÄÄÄÄÄRNSPIKARS STARK!!!
(Nej, dotter 7 år, Järnspikar är faktiskt ingen svordom! :mrgreen: )

Du är min absolut största inspiration i forumet. Gick ut gymnasiet 2008. Ingenting är omöjligt.

Användarvisningsbild
hypea
Moderator
Moderator
Inlägg: 639
Blev medlem: ons 09 nov, 2016 20:16

Re: Från 1.4 till >1.85 på 20 år

Inläggav hypea » tor 26 okt, 2017 19:05

llumiavatar skrev:
tor 26 okt, 2017 10:27
hypea skrev:
sön 18 dec, 2016 13:04
JAG ÄR SÅ JÄVLA BRA. :mrgreen:

HP hösten 2016, utskrivet på papper, skrivet på tid med god marginal (typ halva tiden kvar på verbala delarna, tio minuter kvar på respektive kvantitativ del), första gången någonsin som jag faktiskt gör ett prov på "rätt sätt", dvs i provpass med (liten) rast emellan, så som man gör på riktigt.

Resultat: verb 77/80, kvant 75/80, normerat resultat 2.0. Folks, jag har inte pluggat sedan 2001. 8-)
DU ÄR SÅ JÄÄÄÄÄRNSPIKARS STARK!!!
(Nej, dotter 7 år, Järnspikar är faktiskt ingen svordom! :mrgreen: )

Du är min absolut största inspiration i forumet. Gick ut gymnasiet 2008. Ingenting är omöjligt.
Åh vad glad jag blir, tack för dina ord! :) Nej, det är verkligen så. Ingenting är omöjligt, det är bara olika svårt! :D Kollade just in din pluggdagbok och känner igen mig en hel del i tankeflödet :lol: Jag har väl en sådär tio år upp på dig (nyss fyllda 38, sonen är 17 :roll: ) men jag kan lova dig att det är absolut ingen nackdel att vara lite äldre på läkarprogrammet. Tvärtom, inte minst när man kommer ut och får möta patienter!
Jag håller tummarna för dig!
She believed she could, so she did.


cron
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
VÄLSK
utländsk, främmande; fransk (eller) italiensk; välska seder
Nästa prov

14/4 - 2018 kl 8:10
140 dagar 15 timmar och 20 minuter kvar att förbereda sig på.

Sista anmälningsdag:
1/2 - 2018 kl 23:59

Utvalda forumtrådar