Har länge funderat på om jag borde starta en pluggdagbok eller inte.
I bästa fall ger den mig den extra motivationen som behövs de dagar när det går trögt och i värsta fall blir den ett extra ok som bara hänger över mig. Efter mycket velande har jag nu bestämt mig för att det blir en dagbok. Dels för att jag har skrivit HP ett par ggr innan (bästa resultatet fick jag i våras (1,55), vill komma in på läkarlinjen i Linköping och behöver 1,6 men satsar på 1,65-1,7 för att vara säker), och jag känner att jag borde gör en förändring för att motivera mig i mina studier, samt att jag tänker att det kan vara bra att ha något att gå tillbaka till de dagar motivationen tryter och man känner att inget händer för att se att det faktiskt har hänt saker. Kan jag sedan motivera någon annan med småbarn eller egentligen vem som helst som befinner sig mitt i livet är det ett stort plus!
Varför läkare? Ja, det har inte varit självklart. När jag var yngre ville jag absolut inte jobba med människor utan ville bli veterinär (människor bara gnäller), men genom olika arbeten har jag kommit i kontakt med utsatta människor och hela tiden känt att jag vill göra mer. Målet är att antingen jobba på akuten eller som barnläkare.
Varför barn mitt i studiedrömmarna då? Jo, jag har alltid velat ha barn innan jag fyller 30 och skulle jag börja plugga vill jag dessutom jobba ett par år efter så jag känner mig bekväm i yrket innan man ska hem på föräldraledighet.
Jag har som sagt skrivit HP ett par ggr innan. Första gången var på gymnasiet, hade ett par kompisar som skulle skriva så jag hakade på. Hade aldrig sett ett prov innan. Gick ju som det gick, främst pga tiden. För ungefär 2,5 år sedan började läkardrömmarna titta fram, köpte ngn bok som jag gick igenom lite halvhjärtat och skrev två prov. Höjde mig ordentligt mellan proven trots knappa studier och började känna att det här skulle kunna gå. Gjorde ett riktigt ryck men höjde mig förra hösten bara från 1,35-1,4. Tappade all motivation! Hade lagt ner så mycket tid och det gav inte mer. Skrev i våras och hade pluggat lite halvhjärtat, dels pga bristande motivation och dels pga graviditet. Skrev 1,55. Hade dock samma poäng på både kvant och verb som i höstas, helt sjukt, så där ser man vad normeringen kan göra.
Hade precis kommit igång med plugget efter förlossningen när jag åkte på en sepsis och diverse komplikationer och allt fallerade. När det var dags för HP gick jag fortfarande på antibiotika men bestämde mig ändå för att gå dit, det är alltid en erfarenhet rikare. Resultatet blev som det blev av förståeliga själ. Mitt största problem är TIDEN! det märktes framförallt i höstas när jag inte haft möjlighet att träna. Hann ju ingenting. För övrigt har jag lättare för verb än kvant. So this is me. Långt första inlägg men nu vet ni vem jag är och vad jag har för mål. Läs om ni känner för det och vill ni komma med inputs är det supertrevligt!
Gick och la mig med honom vid åtta och tänkte sova en timme men både han och jag däckade och vaknade inte förrän halv 11! Han brukar inte vara grinig men då hade han definitvt vaknat på fel sida, hade dessutom tvättid så när sambon kom hem kände jag mig helt död. Har dock hunnit mer än vad jag räknat med den här veckan så det känns ändå bra. Ska försöka få ngr timmar med LÄS och ORD idag också. Sen blir det nog lite julledigt en vecka men tanken är att jag åtminstone ska försöka läsa en sv och en eng artikel om dagen 