Dear diary,

ja det är jag igen...men den här gången känner jag att jag har kommit igång på riktigt och jag vill bara keep going. Jag ska fortsätta med att planera dag för dag och istället för att tänka "idag ska jag hinna med 30 XYZupg" så ska jag istället tänka "nu lägger jag ner 45 minuter på den här delen"- det sättet att planera lämpar sig för mig.

Mina största utmaningar kommer nog vara att inte vara rädd för att stötta på motgångar under resans gång och att inte vara rädd för att ta mig an något jag känner är svårt. Det är bara att resa på mig och fortsätta när jag stöter på motgångar. Carol Dweck som pratar i det här klippet har inspirerat mig så oerhört mycket. Jag känner igen mig så mycket. På gymnasiet kände jag dessvärre en stolthet när jag pluggade de allra sista dagarna till ett prov och ändå fick ett A, och det sättet att tänka och plugga har kommit att förstöra väldigt mycket för mig. Jag gick ut gymnasiet, natur, med 19.69 utan att riktigt anteckna något under genomgångarna (drömde mig alltid bort på lektionerna) och jag började alltid plugga till proven några dagar innan. När jag började plugga var det verkligen "okej det här är mellan F och A nu". Men det var såklart inte hållbart. Förstår inte varför jag utsatte mig för allt det under gymnasiet. Dumt för att jag har glömt allt nu.

Jag har nu kommit att tycka att det är så himla trevligt och lärorikt att plugga här, den stressen jag kände under gymnasiet tog verkligen det ifrån mig och att studera blev istället synonymt med att känna ångest. Men inte nu längre! Det får ta hur lång tid som helst för att uppnå min dröm. Jag är 22 år gammal idag och nu sätter jag igång på riktigt den här gången! Förövrigt lever jag väldigt sparsamt och jag får verkligen spara ihop pengar för att ha råd med VIP så jag ska försöka få valuta för pengarna om något.


Det här fick jag på förra högskoleprovet, hösten 2017:

XYZ 23/24
KVA 17/20
NOG 10/12
DTK 16/24

Kvantitativ del 66/80, normerad poäng 1.6

ORD 11/20
LÄS 17/20
MEK 10/20
ELF 10/20

Kvalitativ del 48/80, normerad poäng 1.0

Det totala resultatet: 1.3

Mitt mål är 1.65 då det krävdes 1.6 för att komma in på läkarprogrammet i Umeå nu senast.

Jag satsar på att få 1.3 på den kvalitativa delen och 2.0 på den kvantitativa delen. Tillsammans blir det precis 1.65.

Nu ska jag göra en kopp kaffe och fortsätta där jag slutade igår. Jag går igenom den kvantitativa kursen och just nu är jag på "förhållande multiplikation". Just den delen där de går igenom förhållanden måste vara min absoluta favoritdel. Dels för att förklaringarna där är så himla bra men också för att det är ett helt nytt sätt för mig att tänka och se på bråk.


Allt gott,

"IHope"


Red.// Måste vara rekord i antal redigerade gånger haha anledningarna var massa stavfel och way too much information ibland!! Och ursäkta min svenska. Skäms när jag läser alltså, tur för mig att det inte är skrivandet som testas. //

Tack för att du delade med dig av klippet, var riktigt bra! Jag har också samma mål: 1,65 och läkarprogrammet i Umeå Tror på dig, det var ett vasst resultat på KVA-delen!

Åh tack snälla!! Klippet såg jag först hos användaren "Hypea" och hennes pluggdagbok är en inspirationskälla i sig!

Lycka till du också:D

Har också inspirerats av "Hypea"s dagbok!
Tack

Det är bara att ta sig an uppgifterna alltså. Att sitta och försöka planera mina framtida studier ger mig bara ångest och att älta över allt jag hade kunnat göra hittills hjälper inte. Och framförallt: hellre göra något än att göra ingenting! Varje gång jag kommer på mig själv med att sitta och tänka på hur jag ska plugga utan att faktiskt plugga ska jag vara snabb med att påminna mig om att det leder ingen vart och bara återgå till själva pluggandet. Som nu. Återgå till pluggandet nu! Yes sir!!!

Jag har pluggat effektivt idag och jag mår typ bra just nu! Jag brukar få ångest när jag slösat bort mina dagar på att göra absolut ingenting vettigt.

Jag har en hemtenta i en kurs jag läser som ska lämnas in om en vecka men jag är förbered och det ska nog gå bra. Det är bara att fortsätta plugga alltså!

Godmorgon Cybervärld !

Jag slötittade igår på tv och det var ett program där de pratade om ett väldigt fattigt område i USA där just hälsan var i fokus. Där fick man följa en familj där sonen, knappt 16 år, hade typ tappat alla sina tänder till följd av sin livsstil( borsta aldrig tänderna som barn, bara socker o.s.v.) och hade levt med mycket tandvärk under en väldigt lång tid. Men han var ändå skojfrisk, typ lekte med sina småsyskon och ja verkade vara en väldigt fin kille trots den stora smärtan! Men då var det en tandläkare som jobbade ideellt och körde runt i sin husvagn, med allt han behöver, i socioekonomiskt utsatta områden och hjälpte människor helt gratis. Han hjälpte den här killen och mina tårar kunde inte sluta rinna. Det är så viktigt det han gör att jag saknar ord. Läkare utan gränser och andra organisationer som jobbar för en mer human värld och ser till att människor får en ärlig chans till livet är stora inspirationskällor. Världen blir så vacker när jag vet att det finns så fina människor här. Det trasiga i världen känns hanterbart då, som att det går att fixa.

Men till själva plugget!! Jag börja få väldigt bra på engelska nu och det känns väldigt läskigt:o Jag läser visserligen en kurs helt på engelska(politik i världen) sen snart en termin tillbaka och läser gamla hptexter då och då men att det skulle ha en sån effekt! Men många gånger känns det som att jag egentligen inte fattar texten helt men när jag kommer till själva frågorna så kan jag enkelt se vilka alternativ som inte stämmer. Vad gäller svensk läsförståelse...ja jag fick 17/20 på förra högskoleprovet men det var för att jag drog ut över tiden så att jag knappt hann läsa de engelska texterna. Vill bara få detta högskoleprovet gjort så att jag kan "ta min tid" när jag pluggar till nästa. Nu känns det som att jag bara stressar mig igenom vissa saker.

Aja pluggapluggaplugga nu!!!

Ska hålla mig till kortare inlägg i framtiden haha! Det tog orimligt mycket tid att skriva det här och detta är ju ingen blogg Men det är kul att skriva av sig alltså!!!!!

Men gud, det där programmet Vet du vad det hette?

Lycka till och kör hårt nu sista! ^^

Blir också emotionell när jag tittar på såna program själv såg jag ett avsnitt av serien Vice som hette "Beating Blindness" där de bland annat visade en välgörenhetsklinik i Etiopien där de behandlade grå starr. De opererade typ 200 personer om dagen och att se hur glada patienterna blev över att kunna SE efter att ha varit blinda i årtionden.. Motiverad blev jag!

Vi har samma mål, jag hejar på dig!!! Lycka till

Tack snälla ni:D<3! Jag vet tyvärr inte vad det var för program!

Tack för att du dela med dig Montytjejen:D Det är så mäktigt med medicin alltså! har förresten följt dig ett tag och hejat på dig länge!!! Beundrar ditt inre driv! Lycka till du också

Ihope skrev: ↑ons 28 mar, 2018 16:03 Tack för att du dela med dig Montytjejen:D Det är så mäktigt med medicin alltså! har förresten följt dig ett tag och hejat på dig länge!!! Beundrar ditt inre driv! Lycka till du också

Så glad att höra! Tack nu kör vi!!

Känner mig mer levande och nöjd med mig själv än vad jag gjort på länge. Pluggat hela dan och känner mig hoppfull, typ pirrig...börjar känna att det här kan faktiskt bli verklighet och då vågar jag inte fantisera/drömma om det utan vill bara kötta! Visst ska jag kunna hålla mig kvar på den här banan ett halvår till. Det är jag mot jag nu!


Kramkramkram världen!!!

Pluggat hela dan idag också:)!! Har dessutom en uppsats jag måste skriva om Kina och dess roll i världen- "Kommer Kina ta över?" är frågan typ....måste såklart backa upp arbetet med massa fakta och teorier men med ett kommande hp-prov satsar jag bara på att bli godkänd så kommer bli ett jättepinsamt arbete med massa tyckande och känslor utan något konkret. Skäms redan...men det är bara att svälja min stolthet alltså och tänka att jag behöver dessa 7.5 hp...

Mina dagar känns meningsfulla igen nu när jag kommit igång med plugget:D Vet att jag tjatar mycket om detta men min främsta anledning till all denna ångest jag burit på är för att jag den här terminen tackade nej till juristprogrammet i Uppsala (jag var typ den sista reserven) för att verkligen satsa på högskoleprovet och komma in på läkarprogrammet- men så pluggade jag ingenting istället. Har redan skällt ut mig rejält för den här bortkastade terminen och jag är trött på att vara trött på mig. Nu har jag i alla fall rest på mig och äntligen kommit igång på riktigt. Ifall jag ska komma in på något så ska det vara för att jag verkligen vill. Så ångrar inte att jag tackade nej och platsen har kanske gått till någon som drömt om att bli advokat hela sitt liv, eller nåt. Dessutom läser jag nu en kurs inom politik och insett att samhällsvetenskap är inget för mig. Det är mycket intressant och så men det är inte där jag hör hemma^^. Skrivit "snart där" överallt på mig för att påminna mig själv om att bara fortsätta framåt så når jag mitt mål snart:D