Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Starta en egen eller läs och kommentera någon annans
VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Här kommer en uppdatering från de senaste dagarna:

Onsdag 8/1 Vila
Torsdag 9/1 Vila

Fredag 10/1
VERB:
- ORD, repeterat de ord jag svarat fel på från ordlista 1-9
- Ett verbalt provpass + felanalys

VT -14 (55 min)
ORD 10/10
LÄS 9/10
MEK 10/10
ELF 6/10
35/40 1.9 :D

KVANT:
- XYZ 13/19 rätt

Reflektioner: HUR är det möjligt?! Jag har för tredje gången i mitt liv skrivit 1.9 på ett verbalt provpass. Inom tidsgränsen också! Jag som hade börjat tappat hoppet angående att inte klara av uppgifterna inom provtiden, nu kändes det genast bättre.

Lördag 11/1
XYZ 16/25 rätt

Söndag 12/1
XYZ 10/14 rätt

Reflektioner: Veckan har kantats av extra vila då jag känt att det behövts men även en hel del prokrastinering de dagar jag studerat. Bättring!

Totalt blev det 10 h studier denna vecka

Användarvisningsbild
Aristofanes
Stammis
Stammis
Inlägg: 296
Blev medlem: tor 15 nov, 2018 16:27

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av Aristofanes »

Grattis!!
På rätt väg.
Undan för undan lägger jag ut några videor på Youtube om mina hp-erfarenheter. Kolla gärna. Sökord Högskoleprovet Aristofanes.

VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Aristofanes skrev:
sön 12 jan, 2020 22:52
Grattis!!
På rätt väg.

Tack! :D

VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Idag har jag fått gjort:

KVANT:
- XYZ 11/15 rätt

VERB:
Resultat:
(Föregående veckas resultat inom parentes)
Ordlista 10 72% (72% rätt) :|
Ordlista 11 77% (71% rätt)
Ordlista 12 79% (73% rätt)

Totalt 3 h studier.

God natt!

VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Hej!
Här kommer en uppdatering och ett livstecken. Detta blir mer av ett öppet och känslosamt dagboksinlägg än en plugguppdatering.
Har haft det jobbigt med hjärntrötthet hela veckan och knappt kunnat pluggat något. Fått ihop 4,5 h och ids inte ens känna mig besviken över det.
Har haft mycket för mig under veckan som tagit energi där ibland träffat vänner. Svårt när vissa aktiviteter både ger och tar energi.
Jag vill kunna träffa vänner, gå promenader och dylikt utan att bli helt dränerad 😔
Har legat på soffan och upprepat för mig själv att det är okej att vila, att jag är duktig som vilar.

Vet inte hur förberedelserna inför högskoleprovet kommer att se ut framöver. Kanske är detta bara en tillfällig svacka eller så kommer jag att behöva lägga mig på en betydligt lägre nivå framöver, kanske rentav 1-2h/dag. Tanken känns helt olidlig. Att lägga så lite tid och knappt komma framåt alls. Visst, jag har inte bråttom att klara provet och livet skall vara hållbart. Jag skall orka med livet i stort med hushållssysslor, promenader, vänner och studier. Inte enbart studier. Och snart även arbetsträning.

Jag orkar inte med livet och allt vad det innebär, ännu. Det kommer, jag vet det men just nu känns det tungt.

Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Stammis
Stammis
Inlägg: 268
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av Rainbowgirl »

VicBos skrev:
sön 19 jan, 2020 20:31
Hej!
Här kommer en uppdatering och ett livstecken. Detta blir mer av ett öppet och känslosamt dagboksinlägg än en plugguppdatering.
Har haft det jobbigt med hjärntrötthet hela veckan och knappt kunnat pluggat något. Fått ihop 4,5 h och ids inte ens känna mig besviken över det.
Har haft mycket för mig under veckan som tagit energi där ibland träffat vänner. Svårt när vissa aktiviteter både ger och tar energi.
Jag vill kunna träffa vänner, gå promenader och dylikt utan att bli helt dränerad 😔
Har legat på soffan och upprepat för mig själv att det är okej att vila, att jag är duktig som vilar.

Vet inte hur förberedelserna inför högskoleprovet kommer att se ut framöver. Kanske är detta bara en tillfällig svacka eller så kommer jag att behöva lägga mig på en betydligt lägre nivå framöver, kanske rentav 1-2h/dag. Tanken känns helt olidlig. Att lägga så lite tid och knappt komma framåt alls. Visst, jag har inte bråttom att klara provet och livet skall vara hållbart. Jag skall orka med livet i stort med hushållssysslor, promenader, vänner och studier. Inte enbart studier. Och snart även arbetsträning.

Jag orkar inte med livet och allt vad det innebär, ännu. Det kommer, jag vet det men just nu känns det tungt.
Hej!

Jag har kikat in här och läst då och då. Tycker att du är jätteduktig! Skulle aldrig kunna plugga ORD så som du gör.

Ville bara säga att för att prestera bra så måste man må bra. Det innebär att man måste ge sig själv tid till att vila och inte köra slut på sig själv. Känner du dig trött så vila, titta på någon serie eller gör annat som får dig att slappna av. När du sen känner att du laddat om batterierna ger du järnet igen.
Jag brukar få dåligt samvete efter jobbet när jag kommer hem och inte orkar plugga. Tänker på alla supermänniskor som har barn, jobb och plugg. Men sen så tänker jag också att orkar jag inte, så orkar jag bara inte. Ingen mening med att pressa sig till att plugga om hjärnan ändå inte hänger med. Man får se till att göra det de dagarna man har orken till det.

Så det gör inget att du går ner i antal pluggtimmar. Var bara väldigt fokuserad på det du gör när du pluggar så kommer det gå bra!

VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45
VicBos skrev:
sön 19 jan, 2020 20:31
Jag orkar inte med livet och allt vad det innebär, ännu. Det kommer, jag vet det men just nu känns det tungt.
Hej!

Jag har kikat in här och läst då och då. Tycker att du är jätteduktig! Skulle aldrig kunna plugga ORD så som du gör.

Ville bara säga att för att prestera bra så måste man må bra. Det innebär att man måste ge sig själv tid till att vila och inte köra slut på sig själv. Känner du dig trött så vila, titta på någon serie eller gör annat som får dig att slappna av. När du sen känner att du laddat om batterierna ger du järnet igen.
Jag brukar få dåligt samvete efter jobbet när jag kommer hem och inte orkar plugga. Tänker på alla supermänniskor som har barn, jobb och plugg. Men sen så tänker jag också att orkar jag inte, så orkar jag bara inte. Ingen mening med att pressa sig till att plugga om hjärnan ändå inte hänger med. Man får se till att göra det de dagarna man har orken till det.

Så det gör inget att du går ner i antal pluggtimmar. Var bara väldigt fokuserad på det du gör när du pluggar så kommer det gå bra!
Hej!
Kul att du kikar in och läser ibland, jag följer din pluggdagbok tillbaka :)

Nämen tack! ORD är väl det jag oftast orkar med som kräver minst mental ansträngning av mig därav blir det lättare av än de andra delarna. Att jag sedan sätter 80-90% rätt efter så kort tids repetition på Hp-guidens ordlistor gör såklart att det känns extra roligt. Kommer inte att nå mitt mål att sätta alla 24 ordlistor till 100% inför provet i april men kanske till 90%!
Har du själv fått in en bra rutin nu gällande ordplugget?

Helt klart har du rätt i sak. Har tagit tre veckor off och börjar äntligen känna mig litet mer på banan igen även om jag för närvarande befinner mig i en svacka med ökad trötthet. Kommer inte att köra järnet igen utan ta det litet lugnare för att få studierna hållbara på sikt. Det blev för många timmar studier och för få timmar lagda på vila, vänner och sömn.

Du kan inte jämföra dig med någon annan, Rainbowgirl, behöver du vila efter jobbet så gör det. Lyssna på kroppen, pressa den inte.
Och vad är det som säger att dessa "supermänniskor" mår bra och inte kommer att drabbas av psykisk ohälsa pga sitt leverne? Vi ser oftast bara en liten del av en persons liv, oftast dess prestationer men vi läser sällan om hur trötta de är, ångesten som river i deras bröst, sömnproblemen eller på vilket sätt de återhämtar sig för att balansera upp en hektisk livsstil.

När jag själv är "mitt uppe i det" har jag svårt att se klart på saker och ting. Klart att det inte är något nederlag att studera 2 timmar om dagen istället för 5. Jag behöver jobba på att vara snäll mot mig själv och kräva mindre av mig (jag är för bövelen sjukskriven!). Det kommer att ta längre tid att lära mig saker men det är långt viktigare att jag mår bra under denna resa än att pressa mig för hårt. Jag skriver att jag inte har bråttom att nå mitt mål så varför hamnar jag ändå i en prestationsloop? Det här med att prestera, det sitter så DJUPT i mig.
Hade dåligt samvete under den första veckan jag vilade från studierna men kunde sedan äntligen släppa det. Släppte allt! Tänkte inte på HP, gick inte in på forumet och läste utan fokuserade på annat för att komma i balans igen. Det gjorde gott kan jag säga. Hann få litet perspektiv och känna att 2 h/dag visst duger gott.

Blev verkligen jätteglad över att du tog dig tiden och skrev detta, precis vad jag behövde läsa <3 Du verkar vara en fin människa.

Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Stammis
Stammis
Inlägg: 268
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av Rainbowgirl »

VicBos skrev:
lör 15 feb, 2020 14:10
Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45
VicBos skrev:
sön 19 jan, 2020 20:31
Jag orkar inte med livet och allt vad det innebär, ännu. Det kommer, jag vet det men just nu känns det tungt.
Hej!

Jag har kikat in här och läst då och då. Tycker att du är jätteduktig! Skulle aldrig kunna plugga ORD så som du gör.

Ville bara säga att för att prestera bra så måste man må bra. Det innebär att man måste ge sig själv tid till att vila och inte köra slut på sig själv. Känner du dig trött så vila, titta på någon serie eller gör annat som får dig att slappna av. När du sen känner att du laddat om batterierna ger du järnet igen.
Jag brukar få dåligt samvete efter jobbet när jag kommer hem och inte orkar plugga. Tänker på alla supermänniskor som har barn, jobb och plugg. Men sen så tänker jag också att orkar jag inte, så orkar jag bara inte. Ingen mening med att pressa sig till att plugga om hjärnan ändå inte hänger med. Man får se till att göra det de dagarna man har orken till det.

Så det gör inget att du går ner i antal pluggtimmar. Var bara väldigt fokuserad på det du gör när du pluggar så kommer det gå bra!
Hej!
Kul att du kikar in och läser ibland, jag följer din pluggdagbok tillbaka :)

Nämen tack! ORD är väl det jag oftast orkar med som kräver minst mental ansträngning av mig därav blir det lättare av än de andra delarna. Att jag sedan sätter 80-90% rätt efter så kort tids repetition på Hp-guidens ordlistor gör såklart att det känns extra roligt. Kommer inte att nå mitt mål att sätta alla 24 ordlistor till 100% inför provet i april men kanske till 90%!
Har du själv fått in en bra rutin nu gällande ordplugget?

Helt klart har du rätt i sak. Har tagit tre veckor off och börjar äntligen känna mig litet mer på banan igen även om jag för närvarande befinner mig i en svacka med ökad trötthet. Kommer inte att köra järnet igen utan ta det litet lugnare för att få studierna hållbara på sikt. Det blev för många timmar studier och för få timmar lagda på vila, vänner och sömn.

Du kan inte jämföra dig med någon annan, Rainbowgirl, behöver du vila efter jobbet så gör det. Lyssna på kroppen, pressa den inte.
Och vad är det som säger att dessa "supermänniskor" mår bra och inte kommer att drabbas av psykisk ohälsa pga sitt leverne? Vi ser oftast bara en liten del av en persons liv, oftast dess prestationer men vi läser sällan om hur trötta de är, ångesten som river i deras bröst, sömnproblemen eller på vilket sätt de återhämtar sig för att balansera upp en hektisk livsstil.

När jag själv är "mitt uppe i det" har jag svårt att se klart på saker och ting. Klart att det inte är något nederlag att studera 2 timmar om dagen istället för 5. Jag behöver jobba på att vara snäll mot mig själv och kräva mindre av mig (jag är för bövelen sjukskriven!). Det kommer att ta längre tid att lära mig saker men det är långt viktigare att jag mår bra under denna resa än att pressa mig för hårt. Jag skriver att jag inte har bråttom att nå mitt mål så varför hamnar jag ändå i en prestationsloop? Det här med att prestera, det sitter så DJUPT i mig.
Hade dåligt samvete under den första veckan jag vilade från studierna men kunde sedan äntligen släppa det. Släppte allt! Tänkte inte på HP, gick inte in på forumet och läste utan fokuserade på annat för att komma i balans igen. Det gjorde gott kan jag säga. Hann få litet perspektiv och känna att 2 h/dag visst duger gott.

Blev verkligen jätteglad över att du tog dig tiden och skrev detta, precis vad jag behövde läsa <3 Du verkar vara en fin människa.
Wow! Tänker mig att om du klarar av att få 80-90% rätt så borde du mer eller mindre ha runt 20/20 på provet. Jag har som svårast för ord och mek, men övar ord på Memrise och läser artiklar. Gjorde precis två verbala provpass och fick totalt 17/20. Det bästa jag någonsin fått på ord så verkar som om Memrise hjälpt :)

Låter klokt. Hitta en balans, så att du känner att du inte blir alltför trött av pluggandet i sig. Pratade just med en vän om att så länge man gör något litet, några ord eller räkneuppgifter, så lär man sig något nytt.

Jag vet. Är tyvärr en sån där som pressar mig själv hårt, men har blivit bättre på att vara snäll mot mig själv. Är jag trött så ger jag mig själv ledigt, som till exempel igår. Gick bara igenom några ord och sen tog jag det lugnt. Sant, tror många ger skenet av att må bra när de kanske inte gör det men samtidigt så finns det människor som orkar med hektiska scheman - långt ifrån alla klarar av det, men de finns därute. Tror bara att man måste se på sig själv och lista ut hur mycket man klarar av och sen inte pressa sig själv alltför hårt.

Prestationsloopen är så galet vanlig. Tror det handlar om att vi lever i ett samhälle som bygger på att vi presterar. Och presterar vi inte så mår vi dåligt för det känns som om man misslyckats. Det är ju inte sant egentligen, men har själv svårt för att berömma mig själv om jag inte presterar så som jag vill. Ibland kanske det till och med har gått bra men då fokuserar jag bara på det negativa, vilket är vanligt. Ironiskt nog presterar man bättre när man inte har några förväntningar på sig.
Skönt att du kunde släppa allt! Och duktigt, för det är inte lätt alls. Eloge till dig :) Och skönt att höra att du mår bättre, för det är ändå det viktigaste - att må bra.

Aw, tack för de fina orden!
Du kommer nå dit du vill, försök bara att inte ha för bråttom och glöm inte att berömma dig själv på vägen till målet.

VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45

Wow! Tänker mig att om du klarar av att få 80-90% rätt så borde du mer eller mindre ha runt 20/20 på provet. Jag har som svårast för ord och mek, men övar ord på Memrise och läser artiklar. Gjorde precis två verbala provpass och fick totalt 17/20. Det bästa jag någonsin fått på ord så verkar som om Memrise hjälpt :)
Vore riktigt skönt att sätta 20/20 på ORD efter all den tid jag lagt ned, med litet tur kommer jag att fixa det.
17/20 är jättebra ju, fortsätt nöta! Med ett stort ordförråd blir MEK betydligt lättare.


Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45

Låter klokt. Hitta en balans, så att du känner att du inte blir alltför trött av pluggandet i sig. Pratade just med en vän om att så länge man gör något litet, några ord eller räkneuppgifter, så lär man sig något nytt.

Jobbar på den där balansen varje dag. Så svårt.
Helt rätt inställning! Det du gör, hur litet det än må verka, är bättre än att inte göra någonting alls. Försöker peppa mig själv med det när det gäller allt. Den korta promenaden jag går i lugnt tempo är bättre än träningen som aldrig blir av. Även lugn träning räknas.


Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45
Jag vet. Är tyvärr en sån där som pressar mig själv hårt, men har blivit bättre på att vara snäll mot mig själv. Är jag trött så ger jag mig själv ledigt, som till exempel igår. Gick bara igenom några ord och sen tog jag det lugnt. Sant, tror många ger skenet av att må bra när de kanske inte gör det men samtidigt så finns det människor som orkar med hektiska scheman - långt ifrån alla klarar av det, men de finns därute. Tror bara att man måste se på sig själv och lista ut hur mycket man klarar av och sen inte pressa sig själv alltför hårt.


Det är bra att du är medveten om det och nu kan jobba på den biten. Helt rätt att ge dig själv ledigt och vila när du behöver. Att sitta och pressa när huvudet är helt mosigt ger ingenting ändå. Beröm dig själv när du vilar <3
Ja, visst finns dem men de är nog få. Alla är vi olika.

Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45

Prestationsloopen är så galet vanlig. Tror det handlar om att vi lever i ett samhälle som bygger på att vi presterar. Och presterar vi inte så mår vi dåligt för det känns som om man misslyckats. Det är ju inte sant egentligen, men har själv svårt för att berömma mig själv om jag inte presterar så som jag vill. Ibland kanske det till och med har gått bra men då fokuserar jag bara på det negativa, vilket är vanligt. Ironiskt nog presterar man bättre när man inte har några förväntningar på sig.
Skönt att du kunde släppa allt! Och duktigt, för det är inte lätt alls. Eloge till dig :) Och skönt att höra att du mår bättre, för det är ändå det viktigaste - att må bra.

Det krävs en del av en själv för att jobba emot alla tankar som kommer i och med detta prestationssamhälle. Det sitter hos många av oss djupt att prestera, bocka av, fortsätta framåt utan att knappt stanna upp och fira framstegen, fokusera på det som gått mindre bra, prestera annars är du ingenting värd osv.
Oj, vad jag har kämpat med mig själv när det gäller detta, tvingats stått ut med jobbiga känslor när jag gått emot normen.

Tack för pepp! Känns skönt att avrunda veckan med vetskapen om att jag kommer att nå dit jag vill. Känns mäktigt att bara skriva den meningen!
Skall fundera ut några delmål och belöningar för att få det hela att kännas lättare. Nu känns vägen lång och övermäktig utan ett enda delmål på vägen, bara ett enda stort slutmål - att skriva 1.7

Har du satt upp delmål och belöningar? :)

Användarvisningsbild
Aristofanes
Stammis
Stammis
Inlägg: 296
Blev medlem: tor 15 nov, 2018 16:27

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av Aristofanes »

Hej, kul att se att du kämpar på.
Är det ORD du sliter med nu?
jag tittar oftast på TV via någon play-tjänst. Då har jag också windows igång, och det är bara ett klick till svenska.se. Helst går jag in i SAOB-delen, och läser på om ordens ursprung i etymologin. det är roligt och det känns inte som om jag pluggar, men genom att följa ordens ursprung lär jag mig förutom svenska också engelska och romanska språk.
Som sagt, kul att du kämpar på.
Undan för undan lägger jag ut några videor på Youtube om mina hp-erfarenheter. Kolla gärna. Sökord Högskoleprovet Aristofanes.

VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Aristofanes skrev:
sön 16 feb, 2020 20:07
Hej, kul att se att du kämpar på.
Är det ORD du sliter med nu?
jag tittar oftast på TV via någon play-tjänst. Då har jag också windows igång, och det är bara ett klick till svenska.se. Helst går jag in i SAOB-delen, och läser på om ordens ursprung i etymologin. det är roligt och det känns inte som om jag pluggar, men genom att följa ordens ursprung lär jag mig förutom svenska också engelska och romanska språk.
Som sagt, kul att du kämpar på.
Hej Aristofanes!

Kul att du kommenterar. Här kämpas det på igen efter en välbehövlig paus. Har repeterat ett par ordlistor och mattegrunder under den gångna veckan.
Läste att du uppdaterat din Youtubekanal med nya klipp, har inte kommit så långt ännu men skall absolut kika in.

Har den senaste tiden lyssnat på en utav Stephen King´s senaste böcker "Institutet" och stött på ett par "svåra" ord som jag kunnat tack vare flitigt studerande vilket kändes kul.

Vad bra att du lär dig på ett sätt som inte känns som studier, det lär väl ändå vara det bästa :D

Användarvisningsbild
Rainbowgirl
Stammis
Stammis
Inlägg: 268
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av Rainbowgirl »

VicBos skrev:
sön 16 feb, 2020 18:39
Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45

Wow! Tänker mig att om du klarar av att få 80-90% rätt så borde du mer eller mindre ha runt 20/20 på provet. Jag har som svårast för ord och mek, men övar ord på Memrise och läser artiklar. Gjorde precis två verbala provpass och fick totalt 17/20. Det bästa jag någonsin fått på ord så verkar som om Memrise hjälpt :)
Vore riktigt skönt att sätta 20/20 på ORD efter all den tid jag lagt ned, med litet tur kommer jag att fixa det.
17/20 är jättebra ju, fortsätt nöta! Med ett stort ordförråd blir MEK betydligt lättare.


Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45

Låter klokt. Hitta en balans, så att du känner att du inte blir alltför trött av pluggandet i sig. Pratade just med en vän om att så länge man gör något litet, några ord eller räkneuppgifter, så lär man sig något nytt.

Jobbar på den där balansen varje dag. Så svårt.
Helt rätt inställning! Det du gör, hur litet det än må verka, är bättre än att inte göra någonting alls. Försöker peppa mig själv med det när det gäller allt. Den korta promenaden jag går i lugnt tempo är bättre än träningen som aldrig blir av. Även lugn träning räknas.


Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45
Jag vet. Är tyvärr en sån där som pressar mig själv hårt, men har blivit bättre på att vara snäll mot mig själv. Är jag trött så ger jag mig själv ledigt, som till exempel igår. Gick bara igenom några ord och sen tog jag det lugnt. Sant, tror många ger skenet av att må bra när de kanske inte gör det men samtidigt så finns det människor som orkar med hektiska scheman - långt ifrån alla klarar av det, men de finns därute. Tror bara att man måste se på sig själv och lista ut hur mycket man klarar av och sen inte pressa sig själv alltför hårt.


Det är bra att du är medveten om det och nu kan jobba på den biten. Helt rätt att ge dig själv ledigt och vila när du behöver. Att sitta och pressa när huvudet är helt mosigt ger ingenting ändå. Beröm dig själv när du vilar <3
Ja, visst finns dem men de är nog få. Alla är vi olika.

Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45

Prestationsloopen är så galet vanlig. Tror det handlar om att vi lever i ett samhälle som bygger på att vi presterar. Och presterar vi inte så mår vi dåligt för det känns som om man misslyckats. Det är ju inte sant egentligen, men har själv svårt för att berömma mig själv om jag inte presterar så som jag vill. Ibland kanske det till och med har gått bra men då fokuserar jag bara på det negativa, vilket är vanligt. Ironiskt nog presterar man bättre när man inte har några förväntningar på sig.
Skönt att du kunde släppa allt! Och duktigt, för det är inte lätt alls. Eloge till dig :) Och skönt att höra att du mår bättre, för det är ändå det viktigaste - att må bra.

Det krävs en del av en själv för att jobba emot alla tankar som kommer i och med detta prestationssamhälle. Det sitter hos många av oss djupt att prestera, bocka av, fortsätta framåt utan att knappt stanna upp och fira framstegen, fokusera på det som gått mindre bra, prestera annars är du ingenting värd osv.
Oj, vad jag har kämpat med mig själv när det gäller detta, tvingats stått ut med jobbiga känslor när jag gått emot normen.

Tack för pepp! Känns skönt att avrunda veckan med vetskapen om att jag kommer att nå dit jag vill. Känns mäktigt att bara skriva den meningen!
Skall fundera ut några delmål och belöningar för att få det hela att kännas lättare. Nu känns vägen lång och övermäktig utan ett enda delmål på vägen, bara ett enda stort slutmål - att skriva 1.7

Har du satt upp delmål och belöningar? :)
Det tror jag att du absolut gör!
Haha tror bara att jag hade tur :P men blir glad om jag får 15-16/20. Det känns bra.

Precis, allting spelar roll hur litet det än är :)
Tror aldrig man kommer helt ifrån prestationsångesten, men man kan lära sig sätt att hantera den. Och då kommer den inte vara lika farlig som den är när man inte kan kontrollera den. Det enda den gör är att plåga en, så ju tidigare man lär sig att saker och ting inte är hela världen, desto lättare blir livet.

Det är klart att du kommer göra! Man känner sig så glad när man i hela kroppen kan känna att "det här fixar jag". Mm, det är bra att ha delmål så att man noterar sina framsteg.

Inte egentligen, eller hade en belöning efter HP men den blir inte av pga Corona virusets spridning. Har egentligen inte heller ett delmål, känner att de föregångna proven har varit delmål då jag skrivit utan förväntningar. Nu vill jag skriva 1,6 eller minst 1,55. Det är egentligen inte superlångt ifrån 1,35 som är mitt bästa, så hoppas på att klara av det :)

VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Rainbowgirl skrev:
sön 19 jan, 2020 22:45
Det tror jag att du absolut gör!
Haha tror bara att jag hade tur :P men blir glad om jag får 15-16/20. Det känns bra.

Precis, allting spelar roll hur litet det än är :)
Tror aldrig man kommer helt ifrån prestationsångesten, men man kan lära sig sätt att hantera den. Och då kommer den inte vara lika farlig som den är när man inte kan kontrollera den. Det enda den gör är att plåga en, så ju tidigare man lär sig att saker och ting inte är hela världen, desto lättare blir livet.

Det är klart att du kommer göra! Man känner sig så glad när man i hela kroppen kan känna att "det här fixar jag". Mm, det är bra att ha delmål så att man noterar sina framsteg.

Inte egentligen, eller hade en belöning efter HP men den blir inte av pga Corona virusets spridning. Har egentligen inte heller ett delmål, känner att de föregångna proven har varit delmål då jag skrivit utan förväntningar. Nu vill jag skriva 1,6 eller minst 1,55. Det är egentligen inte superlångt ifrån 1,35 som är mitt bästa, så hoppas på att klara av det :)
Hahaha, du och jag med vår "tur" :lol: Visst har vi tur ibland men kunskapen finns där! :)

Jag läste nyligen i boken "Man dör inte av stress - man slutar bara att leva" att hon (jag tror det var Selene Cortes) nöjt sagt att hon aldrig i sitt liv hade knarkat men sedan insåg att hon knarkat prestationer istället. För visst känns det underbart att vara hög när en befinner sig i drivsystemet (det blå) men det gäller att kunna komma in i lugn och ro-systemet (det gröna) ibland också.
Länk för nyfikna: http://inspiration.hållbarvardag.se/tre_system/
(Nå, nu lyckades jag inte få till en klickbar länk....)

Prestationsångest suger och många (däribland jag) behöver lära sig att skilja på person och prestation.

Med allt ditt flit kommer du att fixa det, helt klart.

VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av VicBos »

Sådär ja´! 3 veckors vila från hp-studier har gjort mig gott och nu är jag på g igen. Det kändes riktigt motigt att komma igång, oklart hur jag lyckades komma över den förbannat höga tröskeln. Det kändes jobbigt, tråkigt och svårt men jag gjorde det! Läste pluggdagböcker här i forumet och kollade Youtube-klipp för att väcka glöden och satte sedan bara igång.

Vet mycket väl vad jag behöver göra. Repetera mattegrunderna tills de sitter, börja läsa engelska artiklar och böcker på regelbunden basis (gav tyvärr upp thrillern jag läste så får hitta någonting annat). Funderar på att läsa Twilight, lol, bara för att komma igång, underlättar nog att jag redan läst de på svenska) NOTE TO SELF sänk tröskeln!!, nöta vidare tills alla 24 ordlistor på hp-guiden sitter till 100%.

Denna vecka har jag:
Repeterat drygt 700 ord. Ordlista 1-6.
Jobbat med min attityd gentemot procent att det skulle vara tråkigt och svårt.
Börjat repetera avsnittet om procent.
Genomfört en del uppgifter i matteprogrammet från min uppgiftsgrupp.

Planen för nästa vecka ser ut som följande:
Repetera ordlista 7-10.
Genomföra 2 LÄS och 2 ELF.
Göra klart genomgången om procent och tillhörande uppgifter i matteprogrammet.
Kolla Youtube-klipp om procent.

En väldans massa procentnötande helt enkelt. Nöjer mig där, skulle jag orka/hinna med något mer är det en bonus.

Det bästa vore nog om jag försökte bemästra ett område i taget i den matematiska repetitionen innan jag går vidare till nästa. Bävar inför att ta tag i talsystem och index *ryser*. Har redan gått igenom tillhörande genomgångar flera gånger men förstår fortfarande inte.

Tänk att bemästra exat ALLA grunder i matten, vad mycket lättare saker och ting skulle bli då. Och det skall väl inte vara någon omöjlighet att komma dit, jag har ju redan lärt mig allt en gång under skoltiden.

Jag tog förresten tag i att maila mitt läkarintyg till UHR och fick till svar att min diagnos (utmattningssyndrom) inte går under de diagnoser som berättigar till att få skriva provet under speciella förutsättningar. Känns SKIT rent ut sagt även om jag visste att det var denna respons jag skulle få.
Får kämpa i uppförsbacke milt sagt. Det hade räckt att skriva de proven som räknas och inte lägga värdefull energi på utprövningspasset.
Och att få den där extra tiden som så väl behövs då jag flera gånger om tappar tråden i det jag håller på med. Minns att jag i höstas nästan hade löst en matteuppgift klart och trots att jag hade skrivit ned lösningen steg för steg på pappret så tappade jag det helt och fick lov att börja om. Sånt finns det inte tid för.

Totalt blev det 9 h studier denna vecka

PsychoNalle
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 42
Blev medlem: ons 04 dec, 2019 12:37

Re: Min resa mot 1.7 och psykologprogrammet

Inlägg av PsychoNalle »

Tack för motivationen! Känns skönt att veta att det finns fler i samma sits, som kämpar med motivationen och just behöver öva på det här med att sänka tröskeln. Heja dig!

Skriv svar