Hej!

Gjorde ORD och MEK igår.

ORD: 14/20 (70%)
MEK: 11/20 (55%)

MEK känns frustrerande just nu. Jag försökte verkligen anstränga mig lite extra för att få till der rätt. Mina misstag består huvudsakligen av att jag inte kan orden...

Herregud!

Såg precis remissen om att HP-kvoten kanske ska minska. Detta skulle man kanske kunna förutse men jag har inte tänkt så långt...

https://hpguiden.se/hogskoleprovets-framtid

Tränade nog idag. Mycket av det jag behöver träna på; koncentrationer, sannolikhet, andelar och liknande kommer ju upp i NOG-delen. Så är nog därför jag inte är så bra på den...

11/18 (61%)

ananazen skrev: ↑lör 09 okt, 2021 15:33 Herregud!

Såg precis remissen om att HP-kvoten kanske ska minska. Detta skulle man kanske kunna förutse men jag har inte tänkt så långt...

https://hpguiden.se/hogskoleprovets-framtid

https://hpguiden.se/forumet/topic/21041 ... 63#p204263

Någon som hade kollat upp detta ordentligt! Skönt!

Hej igen!

Gjorde XYZ uppgifter igår.

33/36 (90%)

Ska försöka hinna med två provpass idag!

Hej!

Gjorde inte två provpass igår, utan gjorde bara ett KVANT (utan DTK) vilket inte gick toppen...

XYZ: 9/12
KVA: 7/10
NOG: 4/6

20/28 (70%) --> 1,2
Inte alls nöjd!

Kom inte ihåg vem som sa detta, men det har hjälpt mig väldigt mycket i alla fall. Eftersom XYZ är ganska lätt att plugga till (man måste kunna sin matte) så kan man se dom som E-uppgifter eller uppgifter man får godkänt på. Det är väldigt lättförtjänta 12 poäng. Jag jobbar fortfarande på att få full pott där.

ananazen skrev: ↑ons 06 okt, 2021 13:22

Thrix90 skrev: ↑sön 03 okt, 2021 15:04 Heja dig! Fortsätt kämpa, det kommer alltid perioder då allt känns tungt, men de brukar vända!

Hej! Tack snälla du! Ja, hoppas det vänder lagom till provdagen

Spännande blogg du har!

Det håller jag tummarna för! Hur känns det nu?

Tack, vad snällt!

Thrix90 skrev: ↑ons 13 okt, 2021 12:15

ananazen skrev: ↑ons 06 okt, 2021 13:22

Thrix90 skrev: ↑sön 03 okt, 2021 15:04 Heja dig! Fortsätt kämpa, det kommer alltid perioder då allt känns tungt, men de brukar vända!

Hej! Tack snälla du! Ja, hoppas det vänder lagom till provdagen

Spännande blogg du har!

Det håller jag tummarna för! Hur känns det nu?

Tack, vad snällt!

Hej!

Det känns fortfarande som man kämpar i uppförsbacke, men det visar väl på att man har mycket förbättringspotential! Haha!
Vart pluggar du och vad är det bästa med läk tycker du?

Hej ni!

En liten uppdatering!

Gjorde ett KVANT till, fortfarande inga förbättringar...

Slutade på 1,2 igen ((20/28)*80=57, enligt nominering vår 2021- 1,2), bara en poäng från 1,3 vilket hade känts en aning bättre.
Det slår mig igen hur små marginalerna är. Varenda liten poäng räknas. Hade jag skrapat ihop 4 poäng till (alltså 24/28) så hade jag fått 1,6 vilket jag hels vill ha som mitt minimum.

Det handla alltså om att göra så få slarvfel som möjligt, och denna gång samlade jag på mig ett par.

Fel jag hade:

XYZ:

• Talbaser-fortfarande osäker på detta så räknade inte med att få rätt

• x/y=z Frågade om vilka av dom fyra olika påståenden som var sann, varav det jag valde var "om x=y så är z=x". Detta är ju ALLTID 1, och jag tänker att 2/2=2.
  Förstår ni hur trött jag blir?

• "x+y+z=96 Vad är produkten av det största och minsta talet?" Var faktiskt osäker på hur man löser denna, tips?

KVA:

• Frågade om en vinkel på en fyrhörning- slarv! Jag måste bättra mig på att skrivna egna ekvationer och inte ta det i huvudet...

• "D är 8 år äldre än F. E är 11 år"
  (1) E+D
  (2) D
  Hatar dessa frågor. Men här borde jag direkt se att D+3>D. Har för dåligt självförtroende här, jag bara tar föregivet att jag inte kan/ kommer ha fel på dessa frågor så tänker inte ens till.
  Tråkigt att HPG inte har ett eget kapitel med dessa slags frågor som man kan nöta.

NOG:

• (se bild 2)
  Jag tänkte faktiskt på att dem 5 sista kulorna kunde vara i vilken färg som helst i påstående (2). Men jag minns från en annan likande fråga så fick jag fel då jag tänkte på liknande sätt. Alltså att det kunde vara vilken färg som helst. På den frågan tyckta dom att man skulle ta föregivet då dom sista 5 kulorna var gröna. Så, jag tog föregivet att de 5 sista kulorna skulle vara gröna. Kändes lite 50/50 på den frågan. Men i facit i hand så skulle jag gå efter min magkänsla. Tappade ett till enkelt poäng där...

• (se bild 3)
  Well, well, well... Läsa var svårt tydligen. (1) Ger ju att linjen SKÄR i y=2x och inte att linjen ÄR y=2x (för i så fall ger punkten i infon att m=3)

Jag borde verkligen inte gjort dessa slarvfel... Det svider verkligen. Skulle kunnat få ihop 3 poäng till och därmed fått 1,5 åtminstone.

Hej!

Gjort ännu ett KVANT idag. Dom är mycket roligare att göra, haha!

Det känns ändå bra! Inte toppen, men bra! 1,6 landade det på om man räknar bort DTK-frågorna. Räknar mad dom (har 8/12 minimum oftast) så landar jag på 1,4. Ska försöka hinna med ett verbalt pass idag nu också, men dom kräver mer energi.

Hallå i stugan!

Ja, verbala delen går ju fortsatt inte så bra för mig...

Tyckte LÄS-texterna var svåra idag! Behövde verkligen hålla tungan rätt i munnen med all fakta. Här är första texten, hur tänker ni gällande en sådan? Hur bearbetar ni den? Jah måste läsa om vissa stycken för att få ihop ekvationerna...

Koldioxidens framtida roll inom växthusproblematiken röner stor uppmärksamhet och alla vill ha svar på hur utvecklingen kommer att gå. Hur mycket av den koldioxid som vi släpper ut från förbränning av fossila bränslen kommer att stanna i atmosfären? Hur mycket kommer att tas upp av hav och land? Detta är avgörande frågor som nu studeras.

Man kan göra en ungefärlig uppskattning av dagens situation, men det blir mycket komplicerat när vi funderar om framtiden. Kommer vårt klimat att förändras är det ett flertal faktorer som ändras och dessa påverkar flödet mellan hav och atmosfär i olika riktningar. Koldioxidhalten i atmosfären avgörs alltså av skillnaden mellan två stora tal: flödet in och flödet ut.

Kol förekommer i havet i flera olika former, som löst oorganiskt (bikarbonat, koldioxid och karbonatjoner) och löst organiskt (en mängd olika former, de flesta i låga koncentrationer) samt partikulärt oorganiskt (huvudsakligen kalkskal) och partikulärt organiskt (biologiskt producerat material). Omvandling mellan dessa olika former sker hela tiden, oftast orsakad av biologisk aktivitet. Likaså transporteras de olika formerna inom havet och även till viss del mellan hav och överliggande atmosfär samt från land till hav. Det är alla dessa aspekter man måste ta hänsyn till om man skall förstå havens betydelse för omhändertagandet av koldioxid.

När det varma vattnet från Atlanten strömmar längs Skandinaviens västkust mot norr och in i Norra Ishavet, kyls det av och lämnar värmen till luften vilket gör vårt klimat varmare än på andra ställen vid samma breddgrad. Denna avkylning medför också att havet kan ta upp mer gas, däribland koldioxid, eftersom gasens löslighet ökar med minskad temperatur (jämför skillnaden mellan att öppna en varm och en kall sockerdricksflaska). Under sommarhalvåret sker även en stor primärproduktion (t.ex. algtillväxt) i samma vatten, något som fixerar koldioxid i organiskt material, vilket också medför att havet tar upp koldioxid från atmosfären. Båda dessa processer är speciellt viktiga i de enorma randhaven, som finns i den eurasiska delen, och som till stor del är isfria under sommarhalvåret.

Vi har alltså två processer som båda driver ett flöde av koldioxid från atmosfären till ytvattnen som strömmar från Atlanten till Norra Ishavet. Samtidigt sker en djupvattenbildning i Arktis, vilken då kommer att transportera den lösta koldioxiden från ytvattnet ner till flera kilometers djup. Denna djupvattenbildning sker på olika sätt. Ett av dem beror på att det varma vattnet som strömmar norrut från Atlanten också är salt, och när detta kyls avökar dess densitet. När vattnet efter några tiotal år strömmar tillbaka mot söder längs Grönlands östkust, är det tungt nog att sjunka ner under det varmare vatten som finns söder om Island. Detta gäller trots att dess salthalt har minskat något genom blandning med färskare vatten i Norra Ishavet. En del av det vatten som strömmar mot norr viker av mot Grönland innan det når Norra Ishavet och behåller därmed en större del av sin salthalt vilket innebär att det kan sjunka mot stora djup, något som har skett under vissa tidsperioder i Grönlandshavet (mellan Svalbard och Grönland). Slutligen sker bildning av vatten med hög salthalt när havsis bildas genom att saltet trängs bort och bildar en saltlake, som kan ge upphov till vatten med mycket hög salthalt i vissa områden i de grunda randhaven.

Vid en ändring av klimatet påverkas en mängd faktorer av betydelse för transporten av koldioxid. Den mest uppenbara är att havsistäcket minskar under sommarhalvåret. Detta kommer att exponera en större havsyta när primärproduktionen är aktiv, vilket kommer att gynna ett upptag av koldioxid från atmosfären både för att primärproduktionen har större yta att verka över, men också för att mindre is dämpar kontakten mellan ytvatten och atmosfär.

Däremot är det osäkert om tillgången på närsalter, som är en förutsättning för primärproduktionen, kommer att minska eller öka. Utan havsis finns möjlighet att mer vindenergi blandar ytvattnet så att vi kan få upp mer närsalter från djupet och därmed öka primärproduktionen. Å andra sidan kommer det att bildas ett färskare ytvatten från en smältande havsis vilken försvårar för närsalterna att blandas upp till ytvattnet från djupet, vilket då minskar primärproduktionen och havens förmåga att ta upp koldioxid. Mycket närsalter tillförs också med det vatten som transporteras upp från Atlanten. Om volymen av detta minskar eller ökar har således stor betydelse även för närsaltstillförseln och hur mycket primärproduktion som kan ske. Detta kan således både öka och minska koldioxidupptaget.

En annan effekt, som kan vara av stor vikt för att transportera bort koldioxid från atmosfären till djupvattnet, är att med en stor isfri area under sommaren finns möjlighet till stor havsisproduktion under vinterhalvåret. Havsisen i sig isolerar ytvattnet från atmosfärens kyla på ett sätt som idag begränsar den istjocklek som maximalt kan bildas under en säsong till drygt en meter.

Med ökad havsisproduktion kommer mer saltlake att frigöras. Saltlaken hjälper till att transportera bort ytvattnet med tillhörande koldioxid. Hur djupt detta vatten medhög salthalt (högsalint) kommer att sjunka beror på vattendjup och bottentopografi. Vid studier i Storfjorden vid södra Svalbard har det dock konstaterats att stora mängder högsalint vatten bildas under vissa år, ett vatten som kan följas nedför kontinentalsluttningen till flera kilometers djup. Här finns alltså en möjlighet att mer koldioxid kan transporteras bort om vi får ett minskat havsistäcke under sommaren.

Samtidigt som saltlakemängden ökar med ökad isproduktion kommer dock den ökande issmältningen under sommaren att medföra att ytvattnet tillförs mer färskvatten. Detta färskare vatten blandas med vattnet från Nordatlanten vilket kan resultera i att de andra typerna av djupvattenbildning minskar och därmed också transporten av koldioxid från havets ytvatten till djupet.

En viktig fråga för kolflödena vid ett varmare klimat, som jag inte diskuterat, är vad som händer med all den metan som finns i frusen form nere i sedimenten under vissa randhav. Den kunskap som finns idag kan inte förutspå mer än att om uppvärmningen blir tillräckligt stor så kommer stora delar att frigöras och tillföras atmosfären. Då metan är en mycket effektivare växthusgas än koldioxid blir resultatet en stor ökning av växthuseffekten under en kort tid. Dock oxideras metan till koldioxid med avtagande växthuseffekt, men detta tar ett antal år.

Det finns alltså många olika processer och faktorer som påverkar atmosfärens framtida koldioxidhalt. Eftersom en del tillför koldioxid och en del tar bort koldioxid och vi inte vet vilka processer som kommer att påverkas mest, är det inte möjligt att dra en säker slutsats i denna fråga.

Leif Anderson

Får väl ge mig en klapp på axen gällande ELF iaf.
Jag har ju sagt det innan, vet inte vad jag ska göra för att komma ur denna grop gällande verbala delen- men det är väl bara att fortsätta kämpa och hålla alla tummar och tår för at jag inte gör bort mig helt på prov-dagen...

Något jag funderar mycket på är min ålder. Jag är snart 25 och jag vet att många som ansöker är mycket äldre än så. Men majoriteten av dom som söker är väl ändå yngre? Är det någon annan som funderar mycket på detta?

Hej!

Vad hände med ORD idag? Pojkvännen skämtade om att det var tur, men jag tror ta mig fasiken att han har rätt! Haha! Jag räknande på det där (vi jobbar med det i matten) och det är ungefär 4% chans ((45)(0.5)^8(0.5)^2=0.04395) att jag har tur att få 8/10 rätt om jag snittar 5/10 rätt. Jag har ju gjort massvis med med verbala prov och brukar få runt hälften rätt, men chansen att jag får 8/10 rätt är 4% chans. Alltså att det är slumpen. Och eftersom jag gjort så mycket ord så kan jag säkert ha nått den punkten.
Men jag har ju också tränat en del på ord på ordprov.com och fått 14/20 vilket motsvarar 70% rätt.

Det blev en "short story long" här, haha!

Resterande resultat är väl typ det jag brukar få så inget som sticker ut.

Det kändes också bättre när jag tänkte att det är två poäng från 1,2, haha!

ananazen skrev: ↑lör 16 okt, 2021 15:07 Något jag funderar mycket på är min ålder. Jag är snart 25 och jag vet att många som ansöker är mycket äldre än så. Men majoriteten av dom som söker är väl ändå yngre? Är det någon annan som funderar mycket på detta?

Har funderat på detta också! Var tvungen att googla och medelåldern på KI's läkarprogram är ungefär 24-25. Däremot tror jag att spridningen på åldern är mycket högre på läkare än något annat program. Så även fast medelåldern är ungefär samma så är sannolikheten att plugga tillsammans med någon som är 35 större än på typ valfritt ingenjörsprogram. Kan tänka mig att de som söker (eller som åtminstone kommer in) faktiskt inte är så unga. De som vill bli läkare behöver kanske lägga några extra år för att plugga upp betygen som behövs. Men detta är ju såklart bara mina killgissar-funderingar

ananazen skrev: ↑tor 14 okt, 2021 15:20
Hej!

Det känns fortfarande som man kämpar i uppförsbacke, men det visar väl på att man har mycket förbättringspotential! Haha!
Vart pluggar du och vad är det bästa med läk tycker du?

Jag håller alla tummarna för dig, du kommer greja detta!

Jag pluggar i Umeå, och ja... det bästa? Jag vet inte... allt är så himla intressant hela tiden, i princip, och det blir bara bättre och bättre ju längre man gått (eller ja, jag är ju bara på T4, men hitills har det varit så!). Sen är klasskamraterna alltid så himla bra, man hjälper varandra så mycket och man känner en samhörighet som heter duga, tycker jag.

ananazen skrev: ↑lör 16 okt, 2021 15:07 Något jag funderar mycket på är min ålder. Jag är snart 25 och jag vet att många som ansöker är mycket äldre än så. Men majoriteten av dom som söker är väl ändå yngre? Är det någon annan som funderar mycket på detta?

Ja, alltså, i min klass är det väldigt spridda åldrar, men är nog ändå flest yngre (med yngre så skulle jag nog räkna in din ålder ). Jag är långtifrån äldst med mina snart 31 snurr runt solen. Jag tycker nog också det också har sina fördelar med att inte hoppa på läkarprogrammet direkt efter gymnasiet.