Min väg till läkarprogrammet

Starta en egen eller läs och kommentera någon annans
JenGra
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 45
Blev medlem: sön 05 feb, 2017 1:21

Re: Min väg till läkarprogrammet

Inlägg av JenGra »

I söndags tog jag tag i XYZ och jobbade med strategin och uppgifter. Många av uppgifterna i övningsprogrammen upplever jag är lite svårare än de på proven. Jag får många rätt men jag får också många fel. Det gör mig nervös. Mitt mål är att nå 1,8, då kan man inte ha många fel...

Idag har jag skrivit 2st delprov från våren 2016. Ett kvantitativt och ett verbalt.

Kvantitativ del provpass 3: 36/40
12/12 XYZ, 10/10 KVA, 4/6 NOG, 10/12 DTK.

Jag gick över tiden med nästan en kvart men känner mig ändå relativt nöjd då alla uppgifter kändes bekanta. 2 av felen var slarvfel, ett svar kom jag på i efterhand och det fjärde handlade om hastighet och det har jag pluggat stenhårt på nu.

Verbal del provpass 2 (utan ELF): 20/30
4/10 ORD, 9/10 LÄS, 7/10 MEK.

På denna del tappade jag jättemycket på ordförståelse. De MEK-frågor jag hade fel på var ordförståelse-frågor och att få 4/10 på ORD är inte bra alls... Och jag som tycker att jag kämpar på så mycket med ord med både ordprogrammet och post-it lappar över hela lägenheten. Någon som har något bättre förslag på hur man kan utvecklas i ordförståelse? Jag känner igen många ord men tycker att det är svårt att välja den rätta översättningen bland flera liknande alternativ.

Så nu på kvällen har jag övat ord och repeterat matte som jag är lite osäker på, främst hastighet.
Kramar, JenGra
Virrlas
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 29
Blev medlem: mån 20 okt, 2008 18:58

Re: Re:

Inlägg av Virrlas »

JenGra skrev: tis 26 sep, 2017 22:29
Virrlas skrev: sön 24 sep, 2017 1:11 Jag känner verkligen igen mig!

Jag kämpar på och pluggar varje dag, men ibland känns det så instabilt. Jag kan tycka att jag kan vissa saker och sen gör jag uppgifter eller ett prov och då verkar det inte ha fastnat trots allt. Jag litar inte alls på min förmåga. Och det skulle vara så skönt att få ett kvitto som säger mig att jag kommer lyckas galant på provet om ett par veckor.

Jag har skrivit alla de gamla proven inför tidigare högskoleprov och det får mig också att tvivla på om jag verkligen kan eller om jag "kommer ihåg"..

Hur gör du/ni för att fastställa att ni faktiskt har blivit bättre? Jag är rädd att all den kraft och energi jag lägger ner under alla dessa timmar ändå inte kommer räcka till. Dålig självkänsla, jag vet. Och mycket press när det känns så viktigt att lyckas!!
Hur hanterar du/ni den stress som kommer på dagen D?
Att du har hunnit igenom alla prov är ju superbra! Det har inte jag gjort än och jag börjar känna mig lite stressad. Och ja, visst hade det varit fantastiskt om det fanns någon sorts garanti på att man kommer att lyckas om man bara försöker tillräckligt mycket. Men vi kan bara göra vårt bästa.

Jag försöker att använda de gamla proven för att testa mig själv, men känns som att mitt resultat där tyvärr inte blir så mycket bättre vilket gör mig nervös.

På själva dagen så brukar jag verkligen gå in i mig själv, lyssna på peppande musik, ta bort alla övriga stressmoment som att se till att jag har flera pennor med mig, en klocka som fungerar, har gått på toaletten innan varje provdel osvosv. Just nu försöker jag intala mig att det inte vore hela världen om det inte går bra, att det kommer fler prov. Men det är svårt när man vill lyckas så himla mycket!

Hur brukar du göra?

Jag har inte riktigt hittat någon bra strategi för provdagen för jag blir extremt nervös och stressad så fort klockan tickar igång.
Jag övar med klocka hemma, men känner direkt när jag blir låst och då gör jag massa konstiga fel. Det är vad som har hänt under proven. Jag blir pressad och låser mig så fort jag kommer till en uppgift som jag känner tar lite för mycket tid för mig. Vet faktiskt inte hur jag ska lära mig att ta det lugnt och komma vidare. Alla tips är välkomna!

Annars gör jag som du, lyssnar på musik eller meditationer på youtube, går på toa och försöker mentalt peppa mig själv så att jag blir stark och modig!

Det kommer ju alltid ett nytt prov. Men, det är sjukt energikrävande att plugga till det här omfattande provet om och om igen.

Det borde kunna göras oftare, så att folk inte blir så pressade och stressade på själva provdagen. Det hade iaf jag tjänat på.
milkcat
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 15
Blev medlem: sön 21 jun, 2015 22:42

Re: Min väg till läkarprogrammet

Inlägg av milkcat »

JenGra skrev: tis 26 sep, 2017 22:32
milkcat skrev: sön 24 sep, 2017 13:37 Jag känner igen mig. Har en slags smärta i magen hela tiden och har svårt att andas. Det jobbiga är att man hela tiden tänker "Jag orda ha tränat mer". Riktigt jobbigt.
Jag känner igen mig i det du skriver också! Men tänk att det fortfarande är lite tid kvar, vi har all möjlighet att göra en ordentlig slutspurt nu och hoppas att det räcker. Man får försöka tänka positiva tankar som hur otroligt bra det är att vi vågar satsa på det här!! Du är grym!
Tack!
Jag blev en aning på bättre humör. Har haft en otroligt jobbig dag idag då jag gått runt och funderat på om jag kommer att klara hp den 21/10. Har gått runt och försökt övertala mig själv att jag borde satsa på att bli jurist eller något. Men hela tiden kommer jag tillbaka till punkt ett; jag vill bli läkare.
Många människor runt mig ifrågasätter min dröm och undrar varför jag vill bli läkare. Det jobbiga är att jag själv inte kan sätta ord för varför jag vill bli det. Hur ska jag som 19 åring kunna förklara för dem att man inte väljer att bli läkare; man har en känsla för vad man vill göra och det är inte alltid lätt att förklara fenomenet med ord.

Jag hoppas att jag inte kommer att uppleva liknande dagar mera. Det känns som att min hjärna tvingar mig att förlora i förväg.
JenGra
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 45
Blev medlem: sön 05 feb, 2017 1:21

Re: Min väg till läkarprogrammet

Inlägg av JenGra »

milkcat skrev: mån 02 okt, 2017 19:43
JenGra skrev: tis 26 sep, 2017 22:32
milkcat skrev: sön 24 sep, 2017 13:37 Jag känner igen mig. Har en slags smärta i magen hela tiden och har svårt att andas. Det jobbiga är att man hela tiden tänker "Jag orda ha tränat mer". Riktigt jobbigt.
Jag känner igen mig i det du skriver också! Men tänk att det fortfarande är lite tid kvar, vi har all möjlighet att göra en ordentlig slutspurt nu och hoppas att det räcker. Man får försöka tänka positiva tankar som hur otroligt bra det är att vi vågar satsa på det här!! Du är grym!
Tack!
Jag blev en aning på bättre humör. Har haft en otroligt jobbig dag idag då jag gått runt och funderat på om jag kommer att klara hp den 21/10. Har gått runt och försökt övertala mig själv att jag borde satsa på att bli jurist eller något. Men hela tiden kommer jag tillbaka till punkt ett; jag vill bli läkare.
Många människor runt mig ifrågasätter min dröm och undrar varför jag vill bli läkare. Det jobbiga är att jag själv inte kan sätta ord för varför jag vill bli det. Hur ska jag som 19 åring kunna förklara för dem att man inte väljer att bli läkare; man har en känsla för vad man vill göra och det är inte alltid lätt att förklara fenomenet med ord.

Jag hoppas att jag inte kommer att uppleva liknande dagar mera. Det känns som att min hjärna tvingar mig att förlora i förväg.
Jag läste drygt ett år på juristlinjen trots att jag egentligen visste att jag ville bli läkare. Och det bara för att jag inte vågade satsa på min dröm. Det var hemskt och inget jag rekommenderar. Fokusera på dit du vill och låt det ta lite längre tid istället. För annars kommer du att som jag, sitta här igen ändå om några år, alternativt utbilda dig till något du egentligen inte vill göra för att sedan arbeta med det i sådär 50 år.

Jag tror att det är normalt att hjärnan på något sätt garderar sig och förbereder en för det värsta, man måste bara våga fortsätta kämpa ändå! Och lyckas vi inte den här gången så tar vi det nästa gång!
Kramar, JenGra
JenGra
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 45
Blev medlem: sön 05 feb, 2017 1:21

Re: Min väg till läkarprogrammet

Inlägg av JenGra »

Hej allihopa! Är ni lika nervösa som jag?

Jag har varit dålig på att uppdatera dagboken på sistone men jag ville lägga all tid och energi som fanns på att plugga. Hela den här studietiden fram till högskoleprovet har varit svajig. Vissa dagar har jag pluggat som en tok och vissa dagar inte alls. Vid sidan av jobb och ja, livet, så blev det kanske mindre studietimmar än jag tänkt mig men jag har kämpat på.

Nu sitter jag här hemma, nästan illamående av nervositet och hoppar upp och ner i och med att jag kommer på nya saker jag måste göra. Packa väskan, laga matlåda, kolla upp den där matematiska formeln osvosv.

Jag har lagt så mycket press på mig själv inför imorgon att jag snart inte orkar mer. Men hur det än går så är jag så fruktansvärt glad att det snart är över.

Jag tänkte skriva ett litet meddelande till mig själv om jag behöver lite pepp efter provet imorgon. Det är lite löjligt jag vet, men finns en stor risk att jag kommer att behöva det!

Här kommer det:

Hur det än går och hur det än känns så kan ingen komma och säga att jag inte har gjort mitt bästa, för det har jag från mina egna förutsättningar. Jag har pluggat fredag- och lördagkvällar, söndagmornar och ibland sent in på natten. Jag har tragglat glosor på tåget och övat matematiska formler på toaletten. Utan deadlines eller någon att plugga med har jag dag ut och dag in haft disciplinen att sätta mig framför datorn och göra åtminstone några pomodoros.

Jag har blivit bättre. Oavsett om det räckte för att nå mitt mål eller inte så har jag kommit närmre. Även om jag inte lyckades den här gången så är chanserna att lyckas nästa gång Mycket större!

Mest av allt måste jag bara säga att jag är otroligt stolt över mig själv. Stolt för att jag gör det här bara för min egen skull och vågar satsa på mina drömmar och det kommer jag att fortsätta göra, hur det än går. Det är den största vinsten av alla.




Lycka till på provet imorgon allihopa! Vi kommer att göra det hur bra som helst!
Kramar, JenGra
JenGra
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 45
Blev medlem: sön 05 feb, 2017 1:21

Re: Min väg till läkarprogrammet

Inlägg av JenGra »

Med 2 veckor kvar till provet tänkte jag att jag skulle skriva och berätta lite om hur det gick för mig i höstas. Hur jag kom till provdagen med en stor klump i magen och därifrån med en ännu större klump. Och hur trots det, ingenting är omöjligt.

På provdagen var jag nervös på en nivå som jag aldrig varit tidigare. Jag hade planerat allt från vad jag skulle äta till vilken peppande musik jag skulle lyssna på i pauserna. Jag fick en bra plats i klassrummet vid ett fönster, jag hade öronproppar så jag blev inte störd av någons snorande och det kändes, trots nervositet, ganska bra. Dagen flöt på. Vissa provpass kändes bättre än andra. Jag fyllde på med koffein och mat under hela dagen.

När sista provpasset äntligen var slut, tog jag med mig mitt orangea papper hem (så att jag skulle kunna rätta mina svar mot facit på kvällen). Jag hade en dålig magkänsla. Det här gick inte tillräckligt bra, jag bara visste det.

När facit en timme senare låg ute på internet (hpakademin hade lagt ut ett) så tog jag ett djupt andetag och rättade, fort. Sen bröt jag ihop.

Mitt resultat var bättre än föregående år men långt ifrån så bra som det borde vara efter all den tid jag lagt ner. Plötsligt kändes det senaste halvåret helt bortkastat och min dröm omöjlig att uppnå. Jag kände mig otroligt misslyckad!

Första antagningsbeskedet kom. Jag visste att jag inte skulle komma in men kunde inte låta bli att hoppas, jag hade gjort PIL också så en liten chans fanns. Men nej, PIL hade inte gett mig någon större hjälp men jag noterade att jag var 8:e reserv. Ännu var inte hoppet helt borta.

Trots att 8:e reserv är ganska bra så försökte jag ställa in mig på att jag inte skulle komma in. Att jag skulle få läsa hp ett halvår till och att allt annat bara skulle vara en bonus.

Andra antagningsbeskedet. Jag var sååååå nervös. Jag ångrade att jag berättat för familj och vänner att jag försökte komma in på läkarprogrammet, för nu skulle alla se mig misslyckas.

Några knapptryck på datorn senare så hade plötsligt min största dröm slagit in. Jag var ANTAGEN på min drömutbildning och då kom verkligen alla känslor på en och samma gång. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, det var den bästa känslan någonsin!!!! Och plötsligt var allt slit så otroligt värt det!

Idag är jag mitt inne i första terminen på läkarprogrammet och jag trivs jättebra! Tänk vad bra det blev!
Kramar, JenGra
Ihope
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 44
Blev medlem: lör 15 apr, 2017 13:34

Re: Min väg till läkarprogrammet

Inlägg av Ihope »

Åh vad motiverande! Har pinsamt nära till gråt numera och det där fick mig att gråta!!! Så fint! LYCKA TILL och jag är säker på att du kommer klara läkarprogrammet galant:D Jag bara älskar när hårt slit lönar sig! Måste bara fråga: känner du att juristprogrammet hjälpte dig med att öka på den verbala delen eller är ger det samma resultat att öva på läsförståelse hemma?
Ha det gott:D
no more wasting time
JenGra
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 45
Blev medlem: sön 05 feb, 2017 1:21

Re: Min väg till läkarprogrammet

Inlägg av JenGra »

Ihope skrev: mån 02 apr, 2018 12:38 Åh vad motiverande! Har pinsamt nära till gråt numera och det där fick mig att gråta!!! Så fint! LYCKA TILL och jag är säker på att du kommer klara läkarprogrammet galant:D Jag bara älskar när hårt slit lönar sig! Måste bara fråga: känner du att juristprogrammet hjälpte dig med att öka på den verbala delen eller är ger det samma resultat att öva på läsförståelse hemma?
Ha det gott:D
Tack så mycket, vad bra att du blir motiverad!
Jag tror absolut att juristprogrammet hjälpte mig att bli bättre på verbala delen. På juristprogrammet läste vi mycket svåra texter på både svenska och engelska vilket gjorde att jag lärde mig nya ord och fick en bättre läsförståelse. Dock så tror jag att det kanske inte är det mest effektiva sättet att förbättra sig på verbala delen. Om målet inte är att bli jurist utan att bli bättre på verbala så tror jag att du kan förbättra dig mer och på kortare tid genom att öva på det verbala programmet i Hpguiden än att läsa hela terminer på juristprogrammet. Men det kanske är individuellt.

Stort lycka till på högskoleprovet, jag håller tummarna för dig!!
Kramar, JenGra
Lauhol
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 49
Blev medlem: lör 30 dec, 2017 23:13

Re: Min väg till läkarprogrammet

Inlägg av Lauhol »

Tack för att du delade med dig av din resa, det behövdes så här i slutspurten! Stort grattis till antagningen, och vad härligt att du kom in. Nu hoppas jag också på ett bra prov och så småningom ett positivt antagningsbesked!
Skriv svar