Min väg till psykologprogrammet

Starta en egen eller läs och kommentera någon annans
Användarvisningsbild
Birk
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: mån 24 sep, 2018 10:14

Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Birk »

Jag har alltid haft en dröm om att bli psykolog. Presterade ganska medelmåttigt under gymnasietiden. Hade bra betyg i ämnena jag tyckte om: svenska, engelska, samhällskunskap, sociologi, religion osv. Blev dock knappt godkänd i ämnena jag inte tyckte om matematik och franska. Tror mycket det berodde på min självbild och mitt ganska kassa självförtroende.

Min pappa var ganska dålig på matte under skoltiden men blev bra på det efter studenten. Han utbildade sig till ekonom och arbetade som det på kommunen en tid innan han insåg att det inte passade honom (han tyckte det var fruktansvärt tråkigt) och utbildade sig till gymnaiselärare i historia, samhällskunskap och religion. Min mamma var en "duktig flicka" och måste haft ganska bra betyg i skolan. Hon kom in på psykologprogrammet i Lund men avslutade sina studier eftersom hon skrämdes av ansvaret som legitimationen innebär. Hon utbildade sig till bibliotekarie. Nog om mina föräldrar, den här tråden handlar ju om mig. Ville bara ge lite bakgrund eftersom det påverkat mig mycket.

Efter studenten från samhällsprogrammet med beteendeinriktning visste jag inte vad jag ville. Jag hade kommit ut som trans under sista året på gymnasiet och blev först inte accepterad av min familj. Det var en tuff tid men jag fick ett sommarvikariat på ett äldreboende och jobbade vidare där som timanställd under hösten. Jag fick för mig att läsa till sjuksköterska. Sagt och gjort, till våren började jag på sjuksköterskeprogrammet på Lunds universitet. Efter två månader insåg jag dock att det inte var det jag egentligen ville. Jag skrämdes av att "bara" vara spindeln i nätet och hela tiden rådfråga läkaren, kände tydligt av hierakin på sjukhuset och kände att jag inte kommer trivas. Njöt av studierna men såg inte fram emot legitimationen. Jag hoppade av och började jobba på ett äldreboende i Lund. Funderade på att läsa till socionom istället men en bekant som kommit in på läkarlinjen på upplästa betyg fick mig att inse att det var möjligt att kunna läsa till psykolog trots att man inte gått ut med bästa gymnasiebetygen.

Jag fortsatte arbeta som vårdbiträde på äldreboendet och blev fast anställd i våras (efter 2 år). Försökte komplettera betyg på Hermods men insåg att det kommer ta ganska lång tid eftersom det är ganska många ämnen. Var rädd för att skriva HP. Såg det som en sista utväg eftersom jag var rädd för resultatet. Samlade mod och skrev det i höstas (2019) med 1,15. Det var ett bättre resultat än jag väntat mig trots att jag ögnat igenom den ultimata guiden till HP boken och pillat lite på några gamla prov. Pluggade vidare med mer fokus på matematiken till nästa provtillfälle men tappade modet efter att det blev inställt på grund av Corona viruset. Bestämde mig efter ett tag att faktiskt göra det bästa av omständigheterna och köpte ett VIP-medlemskap här på HP-guiden.
Har även köpt en Lenovo Thinkpad (Carbon X1 7:e gen.) som jag hoppas kommer underlätta studierna då de förhoppningsvis enbart kommer ske på datorn med HP-guiden. Min gamla skoldator jag köpte ut från gymnasiet har några år på nacken och har blivit ganska seg. Kommer ju behöva en rejäl dator med så pass många års studier framför mig. :D

Arbetar alltså 80% och pluggar så mycket jag kan och orkar. Tänkte börja med att plöja igenom grunderna i matematik. Skriver mest den här tråden för min egen skull. Det känns terapeutiskt att skriva av sig och förhoppningsvis kommer jag att kunna gå tillbaka och följa mina framsteg och just min väg till psykologprogrammet.
"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst."
- Karin Boye (ur dikten I rörelse)

Vitcykel
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 8
Blev medlem: ons 04 sep, 2019 13:08

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Vitcykel »

Jag vill också komma in på psykologprogrammet! Ska försöka skaffa VIP här när jag gått klart min utbildning i juni och ska plugga inför HP paralellet med jobb under sommar/höst fram till provet. Hur har det gått för dig första veckan?

Användarvisningsbild
Birk
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: mån 24 sep, 2018 10:14

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Birk »

VidarF skrev:
mån 18 maj, 2020 11:09
Jag vill också komma in på psykologprogrammet! Ska försöka skaffa VIP här när jag gått klart min utbildning i juni och ska plugga inför HP paralellet med jobb under sommar/höst fram till provet. Hur har det gått för dig första veckan?
Har helt ärligt inte pluggat så mycket under första veckan, det blev några ord bara, försöker ju plöja igenom den grundläggande matematiken men tycket det går trögt. Känt mig ganska trött efter jobbet och en flytt som vi börjat förbereda för. Mycket att packa och göra sig av med. Idag är jag ledig efter att ha jobbat helgen så ska försöka ta mig igenom lite av matematikgrunderna. Känns som en dålig start på den här pluggdagboken men tycker det känns viktigt att vara ärlig och berätta hur det går. Vet du var du vill plugga? Vad är det du pluggar nu?
"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst."
- Karin Boye (ur dikten I rörelse)

nollkommatre
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 54
Blev medlem: tor 11 jul, 2019 13:31

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av nollkommatre »

Kul att läsa om dig i din dagbok! Var vill du studera? Vilka är dina utmaningar i hp?

Användarvisningsbild
Birk
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: mån 24 sep, 2018 10:14

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Birk »

nollkommatre skrev:
tis 19 maj, 2020 12:42
Kul att läsa om dig i din dagbok! Var vill du studera? Vilka är dina utmaningar i hp?
Tack! :D Jag hade allra helst velat plugga i Lund. Har bott och jobbat här de senaste två åren så börjar kännas som hemma nu. Är uppväxt i Skåne och har all släkt och familj här. Vi dessutom ska flytta till vår första egna (student-) lägenhet nu (min flickvän pluggar till socionom) med förstahandskontrakt så hade varit jätteskönt att slippa flytta. Sen är jag givetvis beredd att flytta om jag hade blivit antagen på annan ort.

Min största utmaning är utan tvekan det kvantitativa delen. Jag fick 1,4 på den verbala delen och 0,9 på den kvantitativa. Så det finns ju fortfarande utrymme för förbättring på den verbala delen men mest fokus ska jag lägga på de kvantitativa delarna. Jag är ganska långsam när det kommer till pluggande, dels beror det på att jag har svårt att komma igång och sen tar jag tid på mig när jag läser och löser uppgifter. Jag har också ganska lätt att tappa fokus när det inte är något jag tycker är särskilt intressant eller är bra på. Det beror nog till viss del på min ADHD-diagnos.
"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst."
- Karin Boye (ur dikten I rörelse)

moaprsdttr
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 2
Blev medlem: tor 30 apr, 2020 16:00

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av moaprsdttr »

Jag känner igen mig så mycket! Gick också samhälle beteendevetenskap och gillade och hade lätt för samma ämnen som dig samt att matte och franska var mina sämsta ämnen. Jag pluggar också för att komma in på psykologprogrammet nu och är i början av ''all matte du behöver'' tycker det går långsamt och är redan stressad för hur jag ska hinna med allt. Vill verkligen kunna förstå matten då det är den jag haft svårast för och tänker att om jag stressar till att göra övningsprov etc redan nu kommer jag inte ha lärt mig tillräckligt för att förstå och då är det ingen mening.

Vitcykel
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 8
Blev medlem: ons 04 sep, 2019 13:08

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Vitcykel »

Jag förstår, det kan vara svårt att få ihop plugget med vardagen och allt som måste göras. Om det går ihop ekonomiskt kan man ju försöka gå ner i tid på jobbet för att ha mer tid och ork för att plugga. Själv har jag ett kvällsjobb fyra dagar i veckan så jag ska försöka plugga en timme varje dag efter frukost.

Apropå ditt HP-resultat så finns det vissa lärosäten som viktar intaget till fördel för den verbala delen. Du kanske redan vet det, men annars borde du kolla upp vilka de är!

Jag tror jag helst vill plugga i Stockholm! Just nu pluggar jag musik och är taggad på att börja studera psykologi.

Användarvisningsbild
Birk
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: mån 24 sep, 2018 10:14

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Birk »

VidarF skrev:
lör 23 maj, 2020 10:31
Jag förstår, det kan vara svårt att få ihop plugget med vardagen och allt som måste göras. Om det går ihop ekonomiskt kan man ju försöka gå ner i tid på jobbet för att ha mer tid och ork för att plugga. Själv har jag ett kvällsjobb fyra dagar i veckan så jag ska försöka plugga en timme varje dag efter frukost.

Apropå ditt HP-resultat så finns det vissa lärosäten som viktar intaget till fördel för den verbala delen. Du kanske redan vet det, men annars borde du kolla upp vilka de är!

Jag tror jag helst vill plugga i Stockholm! Just nu pluggar jag musik och är taggad på att börja studera psykologi.
Känner att det hade varit rätt svårt att gå ner i tid iallafall för tillfället med tanke på flytten. Tror bara det är Stockholm som har viktat resultat när det gäller psykologprogrammet. :(
Vill också försöka få in fler kortare pluggtillfällen, tycker ofta det känns lite skrämmande att veta att man t.ex. har hela dagen på sig. Känns liksom som att mer står på spel.
"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst."
- Karin Boye (ur dikten I rörelse)

Användarvisningsbild
Birk
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: mån 24 sep, 2018 10:14

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Birk »

moaprsdttr skrev:
tis 19 maj, 2020 22:22
Jag känner igen mig så mycket! Gick också samhälle beteendevetenskap och gillade och hade lätt för samma ämnen som dig samt att matte och franska var mina sämsta ämnen. Jag pluggar också för att komma in på psykologprogrammet nu och är i början av ''all matte du behöver'' tycker det går långsamt och är redan stressad för hur jag ska hinna med allt. Vill verkligen kunna förstå matten då det är den jag haft svårast för och tänker att om jag stressar till att göra övningsprov etc redan nu kommer jag inte ha lärt mig tillräckligt för att förstå och då är det ingen mening.
Jag känner precis lika dant men jag tror att vi måste sänka våra ambitioner. Ska man gå igenom hela matten under lupp kommer det ta för lång tid. Dessutom blir det skrämmande och man känner sig misslyckad över att inte "nå sina mål". Vårt mål är att komma in på utbildningen, frågan är om det inte är bättre att försöka ta in så mycket material som möjligt än att gå igenom allt supergrundligt. Vill verkligen inte låta omotiverande men känner iallfall att jag lätt fastnar om "ribban" är för hög.
"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst."
- Karin Boye (ur dikten I rörelse)

Användarvisningsbild
Birk
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: mån 24 sep, 2018 10:14

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Birk »

Nu har datorn äntligen kommit, har pillat lite på den och försöker lära mig navigera Windows...
Tycker det känns så himla kul att folk faktiskt verkar läsa min pluggdagbok. Förväntade mig inte att få någon respons. Så tack för det, det betyder mer än ni tror! ❤
Nu ska jag göra det jag är här (på HP-guiden) för och plugga. Plugga på ni som liksom jag har en relativt luftig söndagseftermiddag framför er. Att ta lite tid för återhämtning är inte heller fel.
"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst."
- Karin Boye (ur dikten I rörelse)

moaprsdttr
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 2
Blev medlem: tor 30 apr, 2020 16:00

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av moaprsdttr »

Birk skrev:
sön 24 maj, 2020 13:48
moaprsdttr skrev:
tis 19 maj, 2020 22:22
Jag känner igen mig så mycket! Gick också samhälle beteendevetenskap och gillade och hade lätt för samma ämnen som dig samt att matte och franska var mina sämsta ämnen. Jag pluggar också för att komma in på psykologprogrammet nu och är i början av ''all matte du behöver'' tycker det går långsamt och är redan stressad för hur jag ska hinna med allt. Vill verkligen kunna förstå matten då det är den jag haft svårast för och tänker att om jag stressar till att göra övningsprov etc redan nu kommer jag inte ha lärt mig tillräckligt för att förstå och då är det ingen mening.
Jag känner precis lika dant men jag tror att vi måste sänka våra ambitioner. Ska man gå igenom hela matten under lupp kommer det ta för lång tid. Dessutom blir det skrämmande och man känner sig misslyckad över att inte "nå sina mål". Vårt mål är att komma in på utbildningen, frågan är om det inte är bättre att försöka ta in så mycket material som möjligt än att gå igenom allt supergrundligt. Vill verkligen inte låta omotiverande men känner iallfall att jag lätt fastnar om "ribban" är för hög.
Du har nog rätt. När jag börjar vill jag göra varenda uppgift mm som finns tillgängligt men det är ju omöjligt. Räknade på hur mycket av ''all matte du behöver'' jag skulle behöva göra per dag för att bli klar på en viss tid men det fallerade redan första dagen eller så, det känns som att allt tar så mycket längre tid än vad jag hade hoppats på (eller än vad det behöver ta kanske) och då blir jag bara besviken när jag har suttit några timmar på en dag men det ändå känns som att jag inte kommit nån vart. Men det enda man kan göra sitt bästa och även om det inte skulle gå vägen denna gång så är det iaf en bit på vägen :) Heja dig också som kämpar <3

Användarvisningsbild
Birk
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: mån 24 sep, 2018 10:14

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Birk »

Min partner gjorde ett studieupplägg åt mig. Upplägget fokuserar på mina lediga dagar vilket är två dagar och tre dagar varannan vecka. Under lediga dagar ska jag göra tre pluggpass på 45 minuter. Mellan passen har jag 15 minuters paus (längre om det blir lunchpaus). Detta låter kanske inte som så mycket men det funkar inte för mig att försöka plugga "så mycket jag orkar" på lediga dagar. Det slutar i prokrastinering och ångest över att ha slösat bort pluggtid. :cry:

En pluggdag blir sammanlagt 45 min x 3=2 h och 15 min.
En vecka jag är ledig två dagar kommer jag alltså få in 4 h och 30 min effektivt plugg.
En vecka där jag är ledig tre dagar kommer jag att få in 6 h o 45 min effektivt plugg.

Upplägget känns framförallt hållbart i längden och jag ser fram emot känslan av att ha nått mitt mål för pluggdagen istället för att fastna i "jag borde pluggat mer" tankar.

Mina arbetstider är oftast 7-14 eller 14-21. De dagar jag har dagtur (7-14) orkar jag inte plugga på eftermiddagen eftersom jag är för trött efter jobbet. De dagar jag jobbar kvällstur kanske jag hinner klämma in ett pluggpass eller två men jag ska börja fokusera på de lediga dagarna. En sak i taget. Nu är jag ledig tre dagar i rad (tisdag, onsdag, torsdag), så håll tummarna!
"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst."
- Karin Boye (ur dikten I rörelse)

Användarvisningsbild
Birk
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: mån 24 sep, 2018 10:14

Re: Min väg till psykologprogrammet

Inlägg av Birk »

Studieupplägget känns bra. Jag har pluggat så effektivt jag kunnat den utsatta tiden och kommit en bra bit in i all matte du behöver. Har fokuserat på matten och det har gett resultat. Tycker det känns kul att plugga, ni vet så som man gör när man förstår. Idag jobbar jag kväll och har bestämde mig för att klämma in pluggpassen innan jobbet. Började klockan 8 i morse och ska snart göra mitt sista pluggpass. Det har verkligen hjälpt mig att få struktur på pluggandet. Heja heja mig! :D

Fortsätter jag såhär kommer jag nog komma in på utbildningen förr snarare än senare. Den enda egentliga förändringen ja gjorde var att sätta upp ramar för pluggandet. Kan verkligen rekommendera att ge det ett ärligt försök. Det behöver inte vara 25 min pluggpauser utan det anpassas helt efter ens egna behov och preferenser.
"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst."
- Karin Boye (ur dikten I rörelse)

Skriv svar