SanAsa skrev: ↑tor 10 dec, 2020 10:33

Aeowa skrev: ↑tor 10 dec, 2020 9:33 Är så lycklig att jag inte vet var jag ska ta vägen

Stort grattis till antagningen! Tips från en äldrekursare på linkan är att försök att inte gå in i väggen termin 2, programmet blir mycket roligare och "enklare" efter termin 3

Aeowa skrev: ↑tor 10 dec, 2020 11:16

nollkommatre skrev: ↑tor 10 dec, 2020 10:05 Stort stort jättegrattis! Är så glad för din skull!

Tack så jättemycket!! Hur ser det ut för din del?

Panda skrev: ↑tor 10 dec, 2020 9:57

Aeowa skrev: ↑tor 10 dec, 2020 9:33 Är så lycklig att jag inte vet var jag ska ta vägen

Grattis !! Jag kom också in, i Umeå

Emmy88 skrev: ↑tor 10 dec, 2020 20:01

Panda skrev: ↑tor 10 dec, 2020 9:57

Aeowa skrev: ↑tor 10 dec, 2020 9:33 Är så lycklig att jag inte vet var jag ska ta vägen

Grattis !! Jag kom också in, i Umeå

Stort grattis till er! Har följt er resa och sett att ni har kämpat hårt!! Heja

hp.tilde skrev: ↑tor 10 dec, 2020 11:35 Åhhh GRATTIS och välkommen till Linkan! <3

nollkommatre skrev: ↑tor 10 dec, 2020 12:54

Aeowa skrev: ↑tor 10 dec, 2020 11:16

nollkommatre skrev: ↑tor 10 dec, 2020 10:05 Stort stort jättegrattis! Är så glad för din skull!

Tack så jättemycket!! Hur ser det ut för din del?

Tyvärr gick det inte denna gång och inget hopp om reserv i urval 2. Så det blir nya tag till vårens hp med siktet på 1,7.
(Fick 0,3 på mitt första, 1,35 på HT20)

Rainbowgirl skrev: ↑tor 10 dec, 2020 15:04 GRATTIS GRATTIS GRATTIS!!!!
SA JU ATT DU SKULLE BLI ANTAGEN!
Hoppas du haft en fin dag och firat ordentligt

Aristofanes skrev: ↑tor 10 dec, 2020 18:23 Verkligen lycka till. Forumet kommer att förlora en vänlig och aktiv skrivare, är jag rädd.

Emmy88 skrev: ↑tor 10 dec, 2020 20:01

Panda skrev: ↑tor 10 dec, 2020 9:57

Aeowa skrev: ↑tor 10 dec, 2020 9:33 Är så lycklig att jag inte vet var jag ska ta vägen

Grattis !! Jag kom också in, i Umeå

Stort grattis till er! Har följt er resa och sett att ni har kämpat hårt!! Heja

Aeowa skrev: ↑sön 13 dec, 2020 12:05 13/12

Hej igen!
Har äntligen lyckats landa lite mer efter antagningsbeskedet och börjat se saker lite klarare. Första dagen var bara kaos och lycka i en salig blandning, inte minst med tanke på att jag faktiskt behövde jobba hela kvällen därpå. Mina tankar var kanske inte riktigt 100 % fokus.

Jag vill egentligen bara uttrycka min tacksamhet för detta forum som har varit lite av en verklighetsflykt samtidigt som man sett sanningen i vitögat, paradoxalt? Att kunna skriva hur man tycker och känner och veta att andra här kan relatera då vi sitter i samma båt. Det är tungt, det är psykiskt att ett prov kan ha så stor innebörd på ens liv och framtid, det är lätt att stirra upp sig. Det gjorde definitivt jag. Allt med inställda prov trodde jag skulle sätta käppar i hjulet på mig men nu med facit i hand funderar jag på om det inte var det som blev min räddning i slutändan.

Jag har så länge varit inställd på att behöva skriva ett till j*vla höskoelprov, för den sjunde (!) gången (rekommenderar ingen att dra det så långt att skriva minst sex stycken, man blir lite knäpp (kolla bara på mig)) och nu när jag inser att jag inte behöver det vet jag inte hur jag ska känna. Jag har lagt ner så mycket tid och energi på att plugga inför detta prov, lite drygt tre år med mer eller mindre fokuserat plugg. Det senaste året har egentligen varit "for nothing" då jag aldrig fick chansen att se om jag kunde skriva bättre, men just det känns helt okej. Jag tror ändå jag har växt av detta som person, fått mig att inse att om jag verkligen vill något så kan jag. De tidigare år när jag tänkt att Lund var det enda alternativet då det var närmst till hemmet, eller när jag sökte PIL och gick till intervju var aldrig meant to be. All denna tid det tagit att bli antagen har fått mig att tänka efter på vad jag verkligen vill, och här står jag - jag har kommit in på den utbildning jag vill i den stad jag prioriterat högst. Jag är så redo att börja om på en ny kula i en ny stad, att växa ytterligare som person och bli självständig. Det är så skrämmande att inte veta något i princip om staden, men det är jag egentligen bara tacksam över för då får jag bilda mig en egen uppfattning, kunna se denna stad som en ny del av mitt liv.

Just nu känns det fortfarande lite som en avlägsen dröm, men det kommer nog snabbt skifta när jag väl börjar. Jag har drömt om denna stund så länge att när den nu är framför mina ögon så känns det overkligt. Har detta hänt? Mig? Nu? Jag har så mycket tacksamhet bubblande inom mig, jag vill egentligen bara skrika och tacka alla som någonsin trott på mig, även om de berättat det eller ej. Jag har väntat, jag har varit tålmodig. När alla runt omkring mig börjat plugga har jag stått kvar, fast besluten att kämpa för det jag vill. Jag är faktiskt stolt över mig själv, skam den som ger sig.

Jag kommer fortsatt logga in här för att skriva till folk på forumet, det går alltid bra att höra av sig till mig om man vill ha hjälp med något (i den mån jag kan) eller vill bolla tankar. Att bara prata skit är jag också öppen för! Ni är alla fantastiska, glöm inte det, och ni kommer att lyckas med era mål i slutändan. Bara sluta aldrig kämpa för det ni vill! Det kommer bära frukt.

Avslutningsvis kommer jag inte uppdatera här något mer gällande det plugg jag gör, dels för att jag inte kommer plugga något mer inför högskoleprovet men även för att min resa mot det sjunde högskoleprovet delade sig i två stigar - och jag promenerar nu mot en läkarexamen istället.
Stora kramar till alla er kämpar, glöm inte att tro på er själva

abiralmo skrev: ↑sön 13 dec, 2020 14:16

Aeowa skrev: ↑sön 13 dec, 2020 12:05 13/12

Hej igen!
Har äntligen lyckats landa lite mer efter antagningsbeskedet och börjat se saker lite klarare. Första dagen var bara kaos och lycka i en salig blandning, inte minst med tanke på att jag faktiskt behövde jobba hela kvällen därpå. Mina tankar var kanske inte riktigt 100 % fokus.

Jag vill egentligen bara uttrycka min tacksamhet för detta forum som har varit lite av en verklighetsflykt samtidigt som man sett sanningen i vitögat, paradoxalt? Att kunna skriva hur man tycker och känner och veta att andra här kan relatera då vi sitter i samma båt. Det är tungt, det är psykiskt att ett prov kan ha så stor innebörd på ens liv och framtid, det är lätt att stirra upp sig. Det gjorde definitivt jag. Allt med inställda prov trodde jag skulle sätta käppar i hjulet på mig men nu med facit i hand funderar jag på om det inte var det som blev min räddning i slutändan.

Jag har så länge varit inställd på att behöva skriva ett till j*vla höskoelprov, för den sjunde (!) gången (rekommenderar ingen att dra det så långt att skriva minst sex stycken, man blir lite knäpp (kolla bara på mig)) och nu när jag inser att jag inte behöver det vet jag inte hur jag ska känna. Jag har lagt ner så mycket tid och energi på att plugga inför detta prov, lite drygt tre år med mer eller mindre fokuserat plugg. Det senaste året har egentligen varit "for nothing" då jag aldrig fick chansen att se om jag kunde skriva bättre, men just det känns helt okej. Jag tror ändå jag har växt av detta som person, fått mig att inse att om jag verkligen vill något så kan jag. De tidigare år när jag tänkt att Lund var det enda alternativet då det var närmst till hemmet, eller när jag sökte PIL och gick till intervju var aldrig meant to be. All denna tid det tagit att bli antagen har fått mig att tänka efter på vad jag verkligen vill, och här står jag - jag har kommit in på den utbildning jag vill i den stad jag prioriterat högst. Jag är så redo att börja om på en ny kula i en ny stad, att växa ytterligare som person och bli självständig. Det är så skrämmande att inte veta något i princip om staden, men det är jag egentligen bara tacksam över för då får jag bilda mig en egen uppfattning, kunna se denna stad som en ny del av mitt liv.

Just nu känns det fortfarande lite som en avlägsen dröm, men det kommer nog snabbt skifta när jag väl börjar. Jag har drömt om denna stund så länge att när den nu är framför mina ögon så känns det overkligt. Har detta hänt? Mig? Nu? Jag har så mycket tacksamhet bubblande inom mig, jag vill egentligen bara skrika och tacka alla som någonsin trott på mig, även om de berättat det eller ej. Jag har väntat, jag har varit tålmodig. När alla runt omkring mig börjat plugga har jag stått kvar, fast besluten att kämpa för det jag vill. Jag är faktiskt stolt över mig själv, skam den som ger sig.

Jag kommer fortsatt logga in här för att skriva till folk på forumet, det går alltid bra att höra av sig till mig om man vill ha hjälp med något (i den mån jag kan) eller vill bolla tankar. Att bara prata skit är jag också öppen för! Ni är alla fantastiska, glöm inte det, och ni kommer att lyckas med era mål i slutändan. Bara sluta aldrig kämpa för det ni vill! Det kommer bära frukt.

Avslutningsvis kommer jag inte uppdatera här något mer gällande det plugg jag gör, dels för att jag inte kommer plugga något mer inför högskoleprovet men även för att min resa mot det sjunde högskoleprovet delade sig i två stigar - och jag promenerar nu mot en läkarexamen istället.
Stora kramar till alla er kämpar, glöm inte att tro på er själva

STORT grattis Aewoa! Är verkligen jätte glad för din skull. Du har ju kämpat så mycket och förtjänar allt bra. Hade du kommit in med betygen eller hp? Skulle jag kunna få kontakt med dig typ via mail och fråga några frågor? Har följt typ hela din pluggdagbok och har några frågetecken mest om den verbala..

Fortsätt ha en trevlig dag