Debattartikel om högskoleprovet i DN
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Ligger viss sanning i det, men i det stora hela så är det ett idiotiskt påstående. Det är skolan som har haft brister, det går inte att lägga den skulden på elever med bristande motivation. I och med skillnaden på nivå bland skolor som följd av det fria skolvalet så kommer det att finnas folk som tar skada av detta; att inte få möjlighet till en högkvalitativ skolgång.
Också något som inte är speciellt okänt idag är betygsinflationen, också som direkt följd av det fria skolvalet (större konkurrens), vilket gör att personer med lägre kunskap kan få högre betyg, dvs det blir svårt att fastslå vad ett betyg i ett ämne idag motsvarar för kunskap. Redan där brister hans påstående.
Jag som gick på folkhögskola och fick en 4a (på en skala som idag är från 1.0 till 4.0) har ändå knappt någon chans att komma in på den utbildningen jag sökte till förra hösten (ta en titt själv på statistiken på VHS och se hur många som kommit in på landets ingenjörsutbildningar i den kvoten) och är således tvungen att skriva högskoleprovet för att ens ha en chans till vidare utbildning inom nämnt område.
Kvoten för högskoleprovet är redan begränsad, men visst, jag kan hålla med om att vissa kanske glider in på ett bananskal, men den lilla skaran sållas bort under utbildningens gång. Och vad är det som säger att folk som sitter dagarna i ända och studerar till högskoleprovet skulle vara mindre motiverade, eller för den delen mindre begåvade eller lämpliga?
Ja det finns många brister med den debattartikeln.
Också något som inte är speciellt okänt idag är betygsinflationen, också som direkt följd av det fria skolvalet (större konkurrens), vilket gör att personer med lägre kunskap kan få högre betyg, dvs det blir svårt att fastslå vad ett betyg i ett ämne idag motsvarar för kunskap. Redan där brister hans påstående.
Jag som gick på folkhögskola och fick en 4a (på en skala som idag är från 1.0 till 4.0) har ändå knappt någon chans att komma in på den utbildningen jag sökte till förra hösten (ta en titt själv på statistiken på VHS och se hur många som kommit in på landets ingenjörsutbildningar i den kvoten) och är således tvungen att skriva högskoleprovet för att ens ha en chans till vidare utbildning inom nämnt område.
Kvoten för högskoleprovet är redan begränsad, men visst, jag kan hålla med om att vissa kanske glider in på ett bananskal, men den lilla skaran sållas bort under utbildningens gång. Och vad är det som säger att folk som sitter dagarna i ända och studerar till högskoleprovet skulle vara mindre motiverade, eller för den delen mindre begåvade eller lämpliga?
Ja det finns många brister med den debattartikeln.
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
"Högskoleprovets kvot är alldeles för stor. Förlorarna är elever som har höga betyg men precis missar utbildningens antagningsnivå till förmån för dem som kommer in via provet"
Om man har nu en toppbetyg så borde man relativ enkelt också få topp resultat på högskoleprovet? Högskoleprovet ska trots allt företräda gymnasiets/slutbetyg, dessutom så får alla skriva ett högskoleprov detta gäller även de som har toppbetyg.
"Vad detta indikerar är att drygt en tredjedel av de platser som skulle kunna komma studiemotiverade och högpresterande elever till godo i stället upptas av elever som inte ombeds uppvisa några akademiska färdigheter, bortom grundläggande behörighet och förmåga att använda sig av uteslutningsmetoden
Detta är direkt diskriminerande och ovärdigt ett land som önskar tillhöra toppskiktet av utbildningsländer"
Är det bara jag eller har den som skrivit debatt artikeln dragit alla över en kam, för det finns studiemotiverade och högpresterande elever som skriver högskoleprovet, jag är en av dem. Antar att den som får 19 i slutbetyg anses inte studiemotiverad eftersom antagningsgränsen är 20,0!
Den som uppfyller grundläggande behörigheten borde klara av högskoleutbildningen också. När det gäller uteslutningsmetoden så hjälper det inte ett skit för topp utbildningar till skillnad för "lärarutbildningar" eftersom det är orealistiskt att få ett högt poäng, även de som medvetet försöker nå siffran klarar ibland inte.
Jag hoppas inte politikerna snappar upp detta och kommer på en lösning att sänka antagningskvoten för hp för att kompensera den orättvisa gymnasiebetyg 2011.
Om man har nu en toppbetyg så borde man relativ enkelt också få topp resultat på högskoleprovet? Högskoleprovet ska trots allt företräda gymnasiets/slutbetyg, dessutom så får alla skriva ett högskoleprov detta gäller även de som har toppbetyg.
"Vad detta indikerar är att drygt en tredjedel av de platser som skulle kunna komma studiemotiverade och högpresterande elever till godo i stället upptas av elever som inte ombeds uppvisa några akademiska färdigheter, bortom grundläggande behörighet och förmåga att använda sig av uteslutningsmetoden
Detta är direkt diskriminerande och ovärdigt ett land som önskar tillhöra toppskiktet av utbildningsländer"
Är det bara jag eller har den som skrivit debatt artikeln dragit alla över en kam, för det finns studiemotiverade och högpresterande elever som skriver högskoleprovet, jag är en av dem. Antar att den som får 19 i slutbetyg anses inte studiemotiverad eftersom antagningsgränsen är 20,0!
Den som uppfyller grundläggande behörigheten borde klara av högskoleutbildningen också. När det gäller uteslutningsmetoden så hjälper det inte ett skit för topp utbildningar till skillnad för "lärarutbildningar" eftersom det är orealistiskt att få ett högt poäng, även de som medvetet försöker nå siffran klarar ibland inte.
Jag hoppas inte politikerna snappar upp detta och kommer på en lösning att sänka antagningskvoten för hp för att kompensera den orättvisa gymnasiebetyg 2011.
Högskoleprovet we have a problem..
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Jag kan bara hålla med tidigare inlägg. Debattören drar alla över en kam!. Och visst, det kan finnas en del studenter med toppresultat som missgynnas av Hp-kvoten men tidigare inlägg varit inne på: alla har möjlighet att skriva provet. Jag hoppas inte att man börjar ändra reglerna nu.
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Tonen i debattartikeln är genomsyrad av bitterhet. Kan skribenten ha fått bra betyg och dåligt på HP, som inte riktigt räckte till drömutbildningen månntro?
Hur som haver är artikeln en enda stor röra som förlitar sig på felaktiga tolkningar av grundläggande statistik och forskning samt irrelevanta jämförelser. Påståendet "Utgår man exempelvis från juristprogrammet vid Stockholms universitet krävdes för antagning till vårterminen 2014 ett medianbetygssnitt om 20,9 poäng av 22,5 möjliga. Motsvarande siffra för högskoleprovet var 1,425 poäng av 2,0 möjliga, vilket är en markant procentuell skillnad beträffande hur stor andel av det maximala man uppnått." väcker frågan om huruvida skribenten ens har gjort någon faktakoll för sina påstenden. Alla med lite insikt i hur det fungerar vet att betyg och HP resultat inte går att jämföra på det där sättet (i alla fall om man har någon grundläggande statistisk kunskap). Saadon verkar även ha missat det här med 'betygsinflation' i Sverige...
Att sedan jämföra högskoleprovet med GED känns inte lika relevant som att jämföra HP med SAT.
Påståenden såsom:
"Elever som inte hör hemma på landets topputbildningar borde inte heller kunna köpa sig en plats där genom att skriva högskoleprovet tillräckligt många gånger."
"Genom att reducera antagningskvoten för högskoleprovet ges fler förtjänande elever en möjlighet till vidareutbildning. Att detta i sin tur innebär ett säkerställande av att toppstudenter på gymnasiet, som uppvisat excellens och god studieförmåga, också på universitetet kan vidareutvecklas i en miljö med högpresterande och likabegåvande studenter, tordes ligga i allas vårt intresse."
och
"Vad detta indikerar är att drygt en tredjedel av de platser som skulle kunna komma studiemotiverade och högpresterande elever till godo i stället upptas av elever som inte ombeds uppvisa några akademiska färdigheter, bortom grundläggande behörighet och förmåga att använda sig av uteslutningsmetoden. Detta är direkt diskriminerande och ovärdigt ett land som önskar tillhöra toppskiktet av utbildningsländer."
är direkt skrattretande och ignoranta.
Hur som haver är artikeln en enda stor röra som förlitar sig på felaktiga tolkningar av grundläggande statistik och forskning samt irrelevanta jämförelser. Påståendet "Utgår man exempelvis från juristprogrammet vid Stockholms universitet krävdes för antagning till vårterminen 2014 ett medianbetygssnitt om 20,9 poäng av 22,5 möjliga. Motsvarande siffra för högskoleprovet var 1,425 poäng av 2,0 möjliga, vilket är en markant procentuell skillnad beträffande hur stor andel av det maximala man uppnått." väcker frågan om huruvida skribenten ens har gjort någon faktakoll för sina påstenden. Alla med lite insikt i hur det fungerar vet att betyg och HP resultat inte går att jämföra på det där sättet (i alla fall om man har någon grundläggande statistisk kunskap). Saadon verkar även ha missat det här med 'betygsinflation' i Sverige...
Att sedan jämföra högskoleprovet med GED känns inte lika relevant som att jämföra HP med SAT.
Påståenden såsom:
"Elever som inte hör hemma på landets topputbildningar borde inte heller kunna köpa sig en plats där genom att skriva högskoleprovet tillräckligt många gånger."
"Genom att reducera antagningskvoten för högskoleprovet ges fler förtjänande elever en möjlighet till vidareutbildning. Att detta i sin tur innebär ett säkerställande av att toppstudenter på gymnasiet, som uppvisat excellens och god studieförmåga, också på universitetet kan vidareutvecklas i en miljö med högpresterande och likabegåvande studenter, tordes ligga i allas vårt intresse."
och
"Vad detta indikerar är att drygt en tredjedel av de platser som skulle kunna komma studiemotiverade och högpresterande elever till godo i stället upptas av elever som inte ombeds uppvisa några akademiska färdigheter, bortom grundläggande behörighet och förmåga att använda sig av uteslutningsmetoden. Detta är direkt diskriminerande och ovärdigt ett land som önskar tillhöra toppskiktet av utbildningsländer."
är direkt skrattretande och ignoranta.
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Åh gud.
Jag håller med den som sa att artikeln känns skriven på personlig bitterhet.
Har inte läst artikeln då jag inte hittade den på nätet, men hört att han inte tagit upp någonting av all den kritik som riktats mot betygssystemet?
Speciella intagningsprov är det enda rätta.
----------------------
Okej nu har jag läst den. Hur kunde DN publicera det här?? Är det så lätt att bara skicka in skit till sveriges största dagstidning bara det manar till debatt?
Ska försöka lugna ner mig nu.
Jag håller med den som sa att artikeln känns skriven på personlig bitterhet.
Har inte läst artikeln då jag inte hittade den på nätet, men hört att han inte tagit upp någonting av all den kritik som riktats mot betygssystemet?
Speciella intagningsprov är det enda rätta.
----------------------
Okej nu har jag läst den. Hur kunde DN publicera det här?? Är det så lätt att bara skicka in skit till sveriges största dagstidning bara det manar till debatt?
Ska försöka lugna ner mig nu.
Senast redigerad av astcre den sön 09 feb, 2014 18:57, redigerad totalt 1 gånger.
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Länk till artikeln finns i första inläggetastcre skrev:Åh gud.
Jag håller med den som sa att artikeln känns skriven på personlig bitterhet.
Har inte läst artikeln då jag inte hittade den på nätet, men hört att han inte tagit upp någonting av all den kritik som riktats mot betygssystemet?
Speciella intagningsprov är det enda rätta.

Här är den:
http://www.dn.se/debatt/provet-diskrimi ... otiverade/
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Konstig artikel med ohållbara argument. Lustigt är också att han är/har varit verksamhetschef för ett företag som säljer uppsatser:
http://lundagard.se/2013/03/04/vattenta ... kskrivare/
http://lundagard.se/2013/03/04/vattenta ... kskrivare/
Läkarstudent termin 8, LiU
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Det råder ju stor betygsinflation i skolan och ärligt talat är svenska elever sämre nu så det blir mindre konkurrens på både betyg och HP-skalan. Dessutom är det mindre elever i de yngre kullarna så det kommer bli lätt för de flesta ungdomar att komma in på den utbildning de vill om de är någorlunda motiverade.
Kanske att de borde göra ändra HP-kvoten till 15% på många utbildningar för att få större konkurrens eftersom det finns fler med goda betyg än höga poäng på HP. Då kan man hålla en relativt hög intagning på HP och ändå ta in elever med höga betyg. På vissa ingenjörsutbildningar är det 1.0 att komma in på HP men >19 i betygsnitt vilket är märkligt.
Annars tycker jag att HP är en jättebra urvalsgrupp som testar logiskt tänkande och många olika områden som behövs för att klara en utbildning.
Felet är att elever har blivit lata, vilket egentligen inte är deras eget fel. Dagens kultur förespråkar inte att man ska plugga i skolan utan att sitta på facebook, spela datorspel, spela på mobilen, sitta på ipaden och supa sig redlös varje helg. Man behöver egentligen inte ens en skola, vem som helst kan lära sig alla gymnasiekurser genom att sitta på biblioteket och läsa. Detta gäller såklart också på universitetet. Detta illustrerar att väldigt mycket beror på eleven, hur mycket den lägger ner på sitt arbete och hur motiverad denne är.
Det är lätt att skylla på hur dåliga lärare och skolor är, det spelar ingen roll hur duktiga lärare det finns om inte eleverna lägger ner den tid som krävs.
Det fanns ett par bra artiklar om detta i SVD förra månaden om hur dagens kultur är orsaken till de stora fallen i PISA i västvärlden.
Kanske att de borde göra ändra HP-kvoten till 15% på många utbildningar för att få större konkurrens eftersom det finns fler med goda betyg än höga poäng på HP. Då kan man hålla en relativt hög intagning på HP och ändå ta in elever med höga betyg. På vissa ingenjörsutbildningar är det 1.0 att komma in på HP men >19 i betygsnitt vilket är märkligt.
Annars tycker jag att HP är en jättebra urvalsgrupp som testar logiskt tänkande och många olika områden som behövs för att klara en utbildning.
Jag tycker inte att skolan är det enda som det är fel på. Den gymnasieskola jag gick på hade jättebra lärare och högkvalitativa böcker, dessutom är de läroböcker på de nya gymnasiekurserna toppklass.MattiasJo skrev:Ligger viss sanning i det, men i det stora hela så är det ett idiotiskt påstående. Det är skolan som har haft brister, det går inte att lägga den skulden på elever med bristande motivation. I och med skillnaden på nivå bland skolor som följd av det fria skolvalet så kommer det att finnas folk som tar skada av detta; att inte få möjlighet till en högkvalitativ skolgång.
Felet är att elever har blivit lata, vilket egentligen inte är deras eget fel. Dagens kultur förespråkar inte att man ska plugga i skolan utan att sitta på facebook, spela datorspel, spela på mobilen, sitta på ipaden och supa sig redlös varje helg. Man behöver egentligen inte ens en skola, vem som helst kan lära sig alla gymnasiekurser genom att sitta på biblioteket och läsa. Detta gäller såklart också på universitetet. Detta illustrerar att väldigt mycket beror på eleven, hur mycket den lägger ner på sitt arbete och hur motiverad denne är.
Det är lätt att skylla på hur dåliga lärare och skolor är, det spelar ingen roll hur duktiga lärare det finns om inte eleverna lägger ner den tid som krävs.
Det fanns ett par bra artiklar om detta i SVD förra månaden om hur dagens kultur är orsaken till de stora fallen i PISA i västvärlden.
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Nja, det går inte att lägga all skuld på lärare och skola, det håller jag med om, men likaväl går det heller inte att lägga all skuld på omotiverade elever.Mauritz skrev:Jag tycker inte att skolan är det enda som det är fel på. Den gymnasieskola jag gick på hade jättebra lärare och högkvalitativa böcker, dessutom är de läroböcker på de nya gymnasiekurserna toppklass.MattiasJo skrev:Ligger viss sanning i det, men i det stora hela så är det ett idiotiskt påstående. Det är skolan som har haft brister, det går inte att lägga den skulden på elever med bristande motivation. I och med skillnaden på nivå bland skolor som följd av det fria skolvalet så kommer det att finnas folk som tar skada av detta; att inte få möjlighet till en högkvalitativ skolgång.
(...)
Det är lätt att skylla på hur dåliga lärare och skolor är, det spelar ingen roll hur duktiga lärare det finns om inte eleverna lägger ner den tid som krävs.
Det finns skolor där elever får byta lärare nästintill varje termin, kompetensen bland lärarna går också att ifrågasätta. Min högstadietid såg ut så i många ämnen och motivationen brister när man saknar förtroende för lärare och skolan generellt. Värre är det om man redan har problem med detta och behöver den hjälp och förtroende för lärare som man inte hinner bygga upp.
Jo, jag har läst den artikeln, men det är bara en av en stor skara artiklar gällande det som man läst sedan pisa-resultaten tillkännagavs. Man står och pekar finger åt alla håll för att i desperation lägga skulden på någon eller något. Faktum är att det inte heller finns ett enkelt svar, men det bottnar sig nog i att lärare idag inte paradoxalt nog får lägga sin arbetstid på undervisning och förberedelserna inför den. Också, som du säger, att det finns alltför mycket distraherande saker nuförtiden och att det kan användas som tillflykt för att inte studera. Att ungdomar festar är dock inget nytt.
Sanningen är ju att även om det är motivationen som är bristande så är det ju någons ansvar, inte minst föräldrarnas och lärarnas, att göra något åt det.
Hur som helst så avviker det här lite från kontentan.
Det råder ju, som vi i enighet kan uttrycka, stor betygsinflation. På så sätt är det ju bara positivt att högskoleprovet finns, och hur höga betyg man är har, så borde man ju rimligtvis också kunna uppvisa de kunskaperna på högskoleprovet. Där mäts ens kunskaper med samma mått, till skillnad från hur mycket betygen verkar skilja sig från skola till skola, och hur mycket kunskap/färdighet de betygen egentligen motsvarar.
Huruvida kvoterna bör regleras låter jag vara osagt.
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Sverige har en av de bästa utbildningar med hög kvalé, men tyvärr deras skolsystem suger.
Att skylla på lärarna varför elever inte klarar sig bra i gymnasiet är heller inte en hållbar argument, men det jag kan säga utifrån mitt perspektiv är att det är väldigt väldigt stor skillnad mellan gymnasieskolor, så i vissa fall kan man faktiskt skylla på lärarna.
Att skylla på lärarna varför elever inte klarar sig bra i gymnasiet är heller inte en hållbar argument, men det jag kan säga utifrån mitt perspektiv är att det är väldigt väldigt stor skillnad mellan gymnasieskolor, så i vissa fall kan man faktiskt skylla på lärarna.
Högskoleprovet we have a problem..
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Som många andra påpekat finns det många brister i hans artikel. Sammantaget har han också fel. Men, jag känner igen mig i det han säger för jag är en av dem som inte var studiemotiverad under gymnasiet och istället satsade på högskoleprovet. Jag struntade i betygen för jag var medveten om att jag skulle skriva högskoleprovet vid varje provtillfälle under gymnasiet (sex gånger) så skulle jag förbättra mig för varje gång och förhoppningsvis nå mitt mål vid slutet av gymnasiet.
Re: Debattartikel om högskoleprovet i DN
Om det nu är så otroligt lätt att få höga resultat på högskoleprovet, som artikelförfattaren verkar mena, varför får inte alla dessa übermensch med 20,9+ högre resultat på högskoleprovet? Det faller på sin egen orimlighet. Det är skolsystemet som misslyckats. Börja i rätt ände.