Den bästa metoden som fungerar för majoriteten.

Diskussioner kring LÄS-delen samt LÄS-uppgifter
Skriv svar
linush1
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 29
Blev medlem: sön 21 dec, 2014 20:16

Den bästa metoden som fungerar för majoriteten.

Inlägg av linush1 »

Hej!
Jag har kollat runt väldigt mycket efter sätt att förbättra läsförståelse för att då kunna få bra på LÄS, och då i förlängning på MEK. Efter att ha kollat runt mycket, så är det så motsägelsefullt, och det verkar som att det handlar om individen, vad som fungerar bäst.
Men; om man inte har något som fungerar bäst? Om man försökt med flera olika metoder, men ingen av dem fungerar, hur vet man då vilken man ska ta och verkligen satsa på?
Det finns speedreading där man ska förstå det generella om vad man läser för att sedan lägga ner tid på frågor, men när jag försöker det så har jag oftast inget svar på frågorna. Det finns kritiskt läsande, och att man då ska sammanfatta efter varje paragraf osv, men detta tar tid som jag efter många försök på gamla HP inte fungerar rent tidsmässigt, men jag får oftare rätt svar.
Jag vet inte om det är att det jag skriver ner, alltså sammanfattar efter paragrafer är rätt. Jag har sett att vissa skrivit att man ska sammanfatta på detta sätt "Här argumenterar han" "Här förstärker han argumentet" osv, men med fakta-baserade läsuppgifter så fungerar det ändå inte på samma sätt, och där så förstår jag inte hur man "ska göra"
Vissa säger att man ska utesluta svar, men ofta så är det mellan 2 stycken, som båda känns troliga. Och för att kunna hitta vilken som är rätt, så måste jag gå igenom texten, och där försvinner viktig tid.
Bara som ett exempel på hur jag själv sammanfattar när jag försöker göra snabbt;


När Vladimir Putin i mitten av juli kom till Krymsk, en by uppslukad av lera, var det ett tecken på nåd. När politiken är lika gyttjig och intransparent som leran, som krävt minst 171 dödsoffer, står det enda hoppet till ett ingripande från ovan. Bara den högsta makten kan man tro på. Putins blotta närvaro blir tecknet på att någon där uppe bryr sig, och den oundvikliga uppläxningen av lokala tjänstemän beviset för att man inte är övergiven i en värld där folket och suveränen är ohjälpligt sammanbundna.

Sammanfattning på den paragrafen; Vladimir Putin sågs som något från ovan, i en by som inte fungerade.

Och det sättet att sammanfatta, för det första så tar det tid för något som jag ändå troligen inte har hjälp av när det kommer till frågorna. Och för det andra så vet jag inte ens om det är det VIKTIGA i just den paragrafen.

Så nu skulle jag vilja ha så många svar som möjligt.
Nedanstående text, ni som har fått bra på LÄS och har själva haft svårt till en början att ha bra på det, HUR GÖR NI? Hur tänker ni? Resonerar ni med er själva efter paragraf, märker ni ord? Läser ni snabbt och kan ändå ha svar på frågorna? HUR GÖR NI?
Alltså, denna uppgift handlar om hur ni gör, hur tankarna och resonemangen gör:
_______________________________________________________________________________

Språk och kön på teknikutbildningar
En rad jämställdhetssatsningar under 1990-talet resulterade i en ökning av antalet kvinnor som sökte sig till högskolornas teknikutbildningar. Men som Eva Erson påpekar i ”Skärp dig!” Språk och kön i utbildningsmiljö innebär den numerära ökningen inte en procentuell ökning, då det totala antalet studerande inom området samtidigt har ökat. De åtgärder som vidtagits hittills tycks alltså inte ha minskat den faktiska mansdominansen inom området.

Eva Erson är högskolelektor och docent i svenska med genusinriktning vid Södertörns högskola. Hon har efter sin avhandling 1992, en studie kring dataintresserade pojkars språk och föreställningsvärld, fortsatt och fördjupat sitt engagemang i frågor som rör högskolepedagogik och då särskilt utbildningsvillkoren inom högskolans datautbildningar. Hennes nya bok kan ses som ett led i det synliggörande och den argumentation hon finner angelägen för att nå en konstruktiv förändring när det gäller kvinnors villkor inom dessa områden.

Boken är lätt att ta till sig även för den som inte tidigare har intresserat sig för just de områden som behandlas. Efter en inledande beskrivning av teknikens roll i samhället och nära koppling till konstruktion av manlighet, diskuteras de många gånger diskriminerande villkor som kvinnor har att förhålla sig till i datamiljön. Fakta är väl kända för dem som forskat och undervisat om teknik och kön, medan den som tidigare inte reflekterat över detta får en värdefull ingång till det som Erson själv ser som bokens kärna.

Här tar sedan Erson ett spännande och originellt grepp. Utifrån ett lokalt databuret samtal mellan studenter inom en datavetenskaplig utbildning har hon granskat de språkliga mötena och analyserat dem utifrån ett könsmaktsperspektiv. Diskussionen på nätet gäller vilka visor som bör finnas kvar i den gemensamma sångboken, här kallad Manualen. En månads mer eller mindre aktiv nätdiskussion utvecklar sig till att bli en konfrontation mellan de kvinnor som vill lyfta bort uppenbart kvinnoföraktande texter och de män som inte kan se någon anledning att förändra något i sångboken överhuvudtaget. Försök till sakligt resonemang möts av mer eller mindre tydliga härskartekniker. I en analys av de två mest aktiva ”kombattanternas” samtal visar Erson hur Saras samförståndsstil möts av Johans utmanande stil. Tillsammans med en kompletterande analys av övriga deltagares inlägg visar Erson hur diskussionen kring den gemensamma sångboken i realiteten blir en kamp om tolkningsföreträde och definitionsrätt.

Kvinnornas fokus är de arbetsmiljörelaterade problem i form av kvinnoförakt och diskriminering som texterna ger uttryck för. Männen avvisar å sin sida varje krav på ett kollektivt ansvar för festseder och umgängesmönster. Resultatet blir att en seriös diskussion kring sakfrågan, sexism och könsdiskriminering inom utbildningen, uteblir.

Liknande nätdiskussioner förekommer på andra håll då och då, och följs ofta mer eller mindre slentrianmässigt av omgivningen, tills diskussionen så småningom ebbar ut, ofta utan att resultera i några aktiva förändringar. Det intressanta är att Erson använder denna vanligt förekommande arena för att på ett övertygande sätt visa hur det till synes enstaka och ”bagatellartade” är en del av en betydligt större helhet, nämligen de genusstrukturer i utbildningarna som skapar och återskapar kvinnors underordning och mäns överordning.

Boken avslutas med en mer allmän diskussion kring hur man hittills har arbetat för att nå en förändring för kvinnors villkor inom datautbildningar och vad som kan vara möjliga vägar framåt.

Boken är intressant för en rad målgrupper. Självklart för varje språkvetare som önskar fördjupa sina kunskaper i hur ett genusperspektiv kan hanteras inom det egna sakområdet. Men också för alla oss som inte har Ersons sakkunskap inom det språkliga området, men ändå har att hantera djupt könsrelaterade samtal och diskussioner i och utanför klassrummet, eller inom ramen för den alltmer förekommande nätbaserade dialogen. Ersons informativa beskrivning av verktyg och metoder för den språkvetenskapliga analysen ger även icke-språkvetare möjlighet till en bättre förståelse och därmed också förberedelse för liknande situationer.

Ersons andra viktiga bidrag ligger i att hon så tydligt visar hur själva utbildningens doxa hotas av de krav på förändring som framförs i nätdiskussionen. Kritiken av sångboken Manualen blir då en kritik av en etablerad intressegemenskap och, menar Erson, en kritik av hela umgängesmönstret och i förlängningen det datavetenskapliga fältet som i vårt samhälle blivit ett elitområde. Det viktiga blir då att försvara själva domänen, inte att undersöka sakfrågan. Teknikområdets status och datorn som funktion och som symbol kopplad till den kulturella konstruktionen av manlighet gör behovet av försvar än större, och detta intensiva försvar hindrar varje form av förändring. Kvinnor har att välja mellan att under tystnad anpassa sig till gällande normer, eller lämna området.

Erson uttrycker flera gånger en önskan att hennes resultat ska ses som generaliserbara, giltiga för utbildningsväsendet och för arbetsmiljöer även utanför de specifika miljöer hon beskriver i boken. Hon lyfter fram närliggande forskning inom datamiljön och pedagogik (t.ex. Evelyn Fox Keller, Wendy Faulkner, Frances Grundy) och för intressanta diskussioner utifrån detta. Men generaliserbarheten hade kunnat stärkas genom utblickar även till kritisk mansforskning (t.ex. Jeff Hearn med sin tydligt feministiska utgångspunkt) och organisationsforskning (t.ex. Anna Wahl som visar hur diskriminering finns som en struktur i organisationer). Nu blir det mera en önskan och ett påstående, om än aldrig så relevant, än en slutförd diskussion.

Teknikutbildningar har allt svårare att rekrytera studenter. En ansträngd arbetsmarknad och ett ökat antal studieplatser är ett par av orsakerna till att ungdomar idag inte lika självklart söker sig till dessa utbildningar. För dem som har att hantera dessa vikande söksiffror kan det finnas all anledning att fundera över det som Erson lyfter fram i sin bok. Kan en ”ålderstigen” doxa vara en bidragande orsak? Är det så att inte bara kvinnor utan också män önskar något annat än den mansdominerade kultur som idag finns inom dessa utbildningar? Ersons förslag att kontinuerligt intervjua de studenter som lämnar utbildningarna kan här ge viktig kunskap.

Den kulturella konstruktionen av manlighet är stadd i ständig förändring, varför då inte inom detta område? Androcentriska miljöer skapar tysta kvinnor men också tysta män. Jag skulle gärna se Ersons bok användas som baslitteratur i utbildning av lärare inom teknikområdet. Ett kapitel i taget, i seminarieform, och under ledning av genuskunnig handledare. Det skulle kunna bli början till en faktisk förändring mot bättre studievillkor för både kvinnor och män inom detta område.

Svarsalternativ;

17. Vad blev följden av 1990-talets jämställdhetssatsningar för de tekniska högskoleutbildningarnas del, enligt texten?

A Antalet män ökade men könsfördelningen utjämnades.
B Antalet kvinnor ökade men könsfördelningen förblev ungefär densamma.
C Antalet män ökade inte lika mycket som antalet kvinnor.
D Antalet kvinnor ökade tillfälligt men minskade sedan igen.

18. Vad är enligt texten en viktig orsak till att många inom den beskrivna datautbildningen inte vill förändra utbildningens manligt dominerade kultur?

A De är rädda om utbildningens och hela datavetenskapens identitet.
B De anser att kvinnor och män i vissa avseenden inte talar samma språk.
C De ser problemen på utbildningen som en fråga mer om arbetsmiljö än om genus.
D De pekar på att de kvinnliga studenterna på utbildningen faktiskt blir fler.

19. Vilken invändning har textförfattaren mot Ersons bok?

A Att de språkvetenskapliga partierna av Ersons analys är något svårtillgängliga.
B Att Ersons resultat i stort sett endast bekräftar sådant som någorlunda insatta läsare redan känner till.
C Att Erson tar avstånd från tanken att även män skulle kunna ogilla en mansdominerad kultur.
D Att Erson inte tillräckligt tydligt visar på vilket sätt hennes resultat är relevant även för andra områden.

20. Vad är enligt textförfattaren en tänkbar orsak till att teknikutbildningarna har svårt att rekrytera studenter av båda könen?

A Osämjan mellan män och kvinnor på utbildningarna.
B De många männen på utbildningarna.
C Satsningarna på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.
D Den manliga kulturen på utbildningarna.


Rätt svar;
17. B
18. A
19. D
20. D

Oerhört tacksam för svar!!!!
Desteng
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 18
Blev medlem: tor 21 jul, 2016 22:28

Re: Den bästa metoden som fungerar för majoriteten.

Inlägg av Desteng »

Börjar alltid med att läsa frågorna och få en uppfattning om det är negativa/positivia påståenden, rimliga påståenden, om svarsalternativen är väldigt lika varandra samt se om det finns någon fråga som undrar om t.ex den almänna tonen i texten eller någon annan fråga som handlar om texten som helhet.

Fråga 17 har t.ex svarsalternativ med många likadana ord så där fick jag stanna till och tänka efter. De frågar om satsningarna under 1990-talet gjorde skillnad. Tänkte då vilka alternativ som gjorde det bättre/sämre och vilka som inte gjorde något av det typ.

Fråga 18 frågar som saker som skiljer sig mer, där tänker jag att jag ska hålla utkik när de nämner saker som identitet, att tala 'samma språk', om det förs en diskussion/berättas om den diskussion som motargumenterar genus med argument om arbetsmiljö. Alternativ D påminner om fråga 17, då ntoerar jag att svaren till dessa kanske finns i samma stycke/är kopplade på andra sätt.

Ledtrådar till svar på fråga 19 tänkte jag att jag skulle finna i den kritik som textförfattarinan ger till Ersons eftersom svarsalternativen lät lite kritiska.

Fråga 20 ger ett direkt orimligt alternativ, att satsningar på jämnstäldhet istället skulle resultera i ännu mer ojämnställdhet. Eftersom det står ''enligt textförfattaren' så skulle jag hålla utkik efter rader där textförfattaren utrycker sin egna åsikt och inte bara diskuterar Ersons eller andras åsikter.

En annan sak är att det hjälper mycket med text som utesluter påståenden och att man ibland på det sättet kan komma närmare svaret snarare än att söka bara efter det rätta svaret. Om man läst frågorna innan man läst texten har man med sig dem och då är det också lättare att utesluta vissa påståenden som man minns att man läste om.

Ytterligare en sak som kanske kan funka är att man kommenterar frågorna/påståendena/texten medans man läser, då minns man det kanske bättre eftersom man kopplar det med en känsla. Alltså att man komentarar i huvudet, t.ex ''Ja, det kan ju ge missvisande svar''/''Oj, det visste jag inte''/''Varför skulle man tala olika språk p.g.a kön? Vad menas egentligen med ''språk'' just där?'' och låtsas engagera sig i texten. Kanske låtsas ta någon sida och på så sätt minnas argumenten
linush1
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 29
Blev medlem: sön 21 dec, 2014 20:16

Re: Den bästa metoden som fungerar för majoriteten.

Inlägg av linush1 »

Tack för svar!
Men den tekniken som du beskriver låter som det är mer åt "kritiskt läsande" hållet, att man analyserar väldigt mycket. Och för det första, hinner man ens med det? Och för det andra, hur ska man lära sig att se sådana samband? Göra många gamla prov, eller hur ska man lära sig den taktiken isåfall?
Desteng
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 18
Blev medlem: tor 21 jul, 2016 22:28

Re: Den bästa metoden som fungerar för majoriteten.

Inlägg av Desteng »

Vet inte riktigt hur man ska lära sig det, jag ahr fått in det genom att läsa många LÄS och vanliga artiklar. Tror det behövs lite kritiskt tänkande i när man läser, detta kan övas genom att läsa kanske vinklade texter (t.ex politiska). Brukar också ofta göra slarvfel och har därför lärt mig att omformulera frågorna för mig själv genom att ta en stund och reflektera över dem (även på matten). Vad jag har märkt är det ofta texter som handlar om att någon recenserar en annans arbete och då kan man tänka sig dessa som riktiga personer. Som sagt, detta är bara hur jag gör automatiskt, inte riktigt en teknik jag har jobbat fram. Hoppas detta var till någon liten hjälp iaf
Desteng
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 18
Blev medlem: tor 21 jul, 2016 22:28

Re: Den bästa metoden som fungerar för majoriteten.

Inlägg av Desteng »

Läs tråkiga texter och öva dig på att låtsas vara intresserad! När man är intresserad av något fastnar det lättare men det är inte ofta man får såna texter så då är det bra att kunna ura hjärnan att man tycker ämnet är jättespännande.
linush1
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 29
Blev medlem: sön 21 dec, 2014 20:16

Re: Den bästa metoden som fungerar för majoriteten.

Inlägg av linush1 »

Tack för svar igen!
Det är lite det här som jag har känt väldigt mycket är problemet.
Folk vet hur dem gör själva, men de vet inte direkt hur man ska lära sig samma taktik, och det blir så individuellt då, och jag har försökt med olika taktiker men det fungerar inte.
Hade du problem med LÄS till en början, och hittade taktiken som gjorde att du helt plötsligt fick förståelse eller hur kom du fram till den?
Om du skulle försöka kartlägga hur du gjorde för att komma fram till din taktik, hur gjorde du? Vad försökte du med innan som inte fungerade? Hur snabbt läser du ungefär? Antecknar du när du läser? Gör du mentala noteringar? Och om du antecknar, mentalt noterar, VAD är det för saker som du lägger stor vikt vid? Vad brukar du få på LÄS?
Skriv svar