Hej!

Jag kollar väldigt mycket på https://statistik.uhr.se/. Våren 2021 så var ju de år där lägsta krävdes för att komma in på läkarprogrammet, 1.5 andra antagningen i Umeå. Samtidigt har inte betygen förändras särskilt mycket. Men vad beror det här på? Är det pga högskoleprovet varit inställt? Så de har inte producerats några nya riktigt bra resultat. Eller är det pga att folk ville vänta och söka till det nya läkarprogrammet? Eller är det så att antagningen faktiskt håller på att sjunka till läkarprogrammet eftersom de håller på att tillsätta 440 nya platser tills 2023. Sen att betygen inte rör sig så mke kan ju bero på att de är extrem betygsinflation. Vad tror ni att de beror på? Kommer det vara en ihållande trend? Jag tror att jag kommer komma in på läkarprogrammet om det fortsätter vara lågt... Men annars bör jag nog tacka ja till min plats på läkarprogrammet i Riga i höst. Ge era åsikter!

Tror det kan bero på att extremt många sökte under hösten 2020 och att de fanns flera platser då vilket sedan ledde till att våren 2021 skulle var det mindre som sökte jämfört med antal platser. Plus att inte många sökte med hp jämfört med tidigare kanske

En del inväntar nya, 6-åriga programmet till hösten.

hultisen skrev: ↑sön 09 maj, 2021 11:01 En del inväntar nya, 6-åriga programmet till hösten.

Frågan är hur många som egentligen gör det dock? Hoppas att det inte är alltför många

Jag har också funderat över det!

En sak som jag kommit fram till är att det är fler som faktiskt pluggar till högskoleprovet nu, och generellt sett så skriver väl fler högre råpoäng? Det leder väl till att varje råpoäng då blir värd mindre. Jag tänker att en råpoäng som motsvarat 1.8 för 5 år sen idag bara hade lett till 1.55 typ? Det jag egentligen vill få fram, är att det är fler som är bättre på högskoleprovet nu, än när det nya högskoleprovet släpptes. Några kanske minns normeringen för HT18 eller om det var 19? När provet var så "lätt" och så många hade så höga råpoäng!

Samtidigt spelar det in att det är fler studieplatser som tillkommer, såklart. Sen vet jag inte hur många som inväntar det nya programmet, för det brukar alltid finnas såna där "barnsjukdomar" - och kanske väntar folk inte?

Thrix90 skrev: ↑sön 09 maj, 2021 18:21 Jag har också funderat över det!

En sak som jag kommit fram till är att det är fler som faktiskt pluggar till högskoleprovet nu, och generellt sett så skriver väl fler högre råpoäng? Det leder väl till att varje råpoäng då blir värd mindre. Jag tänker att en råpoäng som motsvarat 1.8 för 5 år sen idag bara hade lett till 1.55 typ? Det jag egentligen vill få fram, är att det är fler som är bättre på högskoleprovet nu, än när det nya högskoleprovet släpptes. Några kanske minns normeringen för HT18 eller om det var 19? När provet var så "lätt" och så många hade så höga råpoäng!

Samtidigt spelar det in att det är fler studieplatser som tillkommer, såklart. Sen vet jag inte hur många som inväntar det nya programmet, för det brukar alltid finnas såna där "barnsjukdomar" - och kanske väntar folk inte?

Jag hoppas du har rätt . Även bortfallet av den större typen av fusk-verksamhet kanske syns mer nu?

Sedan några år tillbaka har antalet personer som skrivit högskoleprovet sjunkit vilket gör att antalet personer som får höga meritvärden blir mindre. VT 2014 var det ca 75000 som skrev högskoleprovet och VT 2019 var det ca 55000 som skrev. VT 2014 var det 878 personer som fick 1.8 eller höger medans VT 2019 var det bara 476 personer som fick 1.8 eller högre. Antalet personer som har höga meritvärden är helt enkelt färre än tidigare samtidigt som antalet platser på läkarprogrammen har ökat något. Detta är min teori varför antagningen sjunkit.

Söktrycket på t.ex läkarprogrammet på KI ligger på runt ca 2000 personer på hösten per år och har inte förändrats avsevärt så jag tror inte att det är en stor grupp som har suttit och väntat på nya läkarprogrammet.

Angeoudemon skrev: ↑sön 09 maj, 2021 18:50

Thrix90 skrev: ↑sön 09 maj, 2021 18:21 Jag har också funderat över det!

En sak som jag kommit fram till är att det är fler som faktiskt pluggar till högskoleprovet nu, och generellt sett så skriver väl fler högre råpoäng? Det leder väl till att varje råpoäng då blir värd mindre. Jag tänker att en råpoäng som motsvarat 1.8 för 5 år sen idag bara hade lett till 1.55 typ? Det jag egentligen vill få fram, är att det är fler som är bättre på högskoleprovet nu, än när det nya högskoleprovet släpptes. Några kanske minns normeringen för HT18 eller om det var 19? När provet var så "lätt" och så många hade så höga råpoäng!

Samtidigt spelar det in att det är fler studieplatser som tillkommer, såklart. Sen vet jag inte hur många som inväntar det nya programmet, för det brukar alltid finnas såna där "barnsjukdomar" - och kanske väntar folk inte?

Jag hoppas du har rätt . Även bortfallet av den större typen av fusk-verksamhet kanske syns mer nu?

Jag tänker så också! Var ju ändå en del som fuskat, och generellt har ju fuskarna haft högre poäng (jag menar, varför fuska sig till lägre poäng...)

Och som ovan konstaterat - färre som skriver, och de som skriver verkar skriva högre råpoäng! I alla fall mina tankar.

Håller tummarna att du får det resultat du vill ha!

Thrix90 skrev: ↑sön 09 maj, 2021 23:07

Angeoudemon skrev: ↑sön 09 maj, 2021 18:50

Thrix90 skrev: ↑sön 09 maj, 2021 18:21 Jag har också funderat över det!

En sak som jag kommit fram till är att det är fler som faktiskt pluggar till högskoleprovet nu, och generellt sett så skriver väl fler högre råpoäng? Det leder väl till att varje råpoäng då blir värd mindre. Jag tänker att en råpoäng som motsvarat 1.8 för 5 år sen idag bara hade lett till 1.55 typ? Det jag egentligen vill få fram, är att det är fler som är bättre på högskoleprovet nu, än när det nya högskoleprovet släpptes. Några kanske minns normeringen för HT18 eller om det var 19? När provet var så "lätt" och så många hade så höga råpoäng!

Samtidigt spelar det in att det är fler studieplatser som tillkommer, såklart. Sen vet jag inte hur många som inväntar det nya programmet, för det brukar alltid finnas såna där "barnsjukdomar" - och kanske väntar folk inte?

Jag hoppas du har rätt . Även bortfallet av den större typen av fusk-verksamhet kanske syns mer nu?

Jag tänker så också! Var ju ändå en del som fuskat, och generellt har ju fuskarna haft högre poäng (jag menar, varför fuska sig till lägre poäng...)

Och som ovan konstaterat - färre som skriver, och de som skriver verkar skriva högre råpoäng! I alla fall mina tankar.

Håller tummarna att du får det resultat du vill ha!

Skrev i mars och fick 1.6...får se om det räcker , tack så mycket för omtanken .

kasperr skrev: ↑sön 09 maj, 2021 19:38 Sedan några år tillbaka har antalet personer som skrivit högskoleprovet sjunkit vilket gör att antalet personer som får höga meritvärden blir mindre. VT 2014 var det ca 75000 som skrev högskoleprovet och VT 2019 var det ca 55000 som skrev. VT 2014 var det 878 personer som fick 1.8 eller höger medans VT 2019 var det bara 476 personer som fick 1.8 eller högre. Antalet personer som har höga meritvärden är helt enkelt färre än tidigare samtidigt som antalet platser på läkarprogrammen har ökat något. Detta är min teori varför antagningen sjunkit.

Söktrycket på t.ex läkarprogrammet på KI ligger på runt ca 2000 personer på hösten per år och har inte förändrats avsevärt så jag tror inte att det är en stor grupp som har suttit och väntat på nya läkarprogrammet.

Tror absolut detta är en stor anledning till lägre antagningsgränser. Det är väl så att det alltid är en viss procent som kan få ett resultat på HP, tex 0.01 på 2.0. Denna procent innebär ju numera färre personer än förr, då det är färre som anmäler sig till provet. Detta kombinerat med att vissa väntar till 6-årsprogrammet (tror inte det är så många iofs) och inställt och begränsat HP under 2020. Dessa faktorer kan ändå ge avsevärd sänkning i antagningen tänker jag, vilket bekräftas av antagningsstatistiken för de senaste två terminerna. Får hoppas att det håller även till hösten!

Antagningen kändes ju ovanligt låg VT 2021. Den ligger ju alltid högre till höstterminen men frågan är om ökningen är proportionell även denna termin, dvs antagningarna kommer ligga något lägre nu till hösten pga väldigt lågt VT2021.

hultisen skrev: ↑tis 11 maj, 2021 10:46 Antagningen kändes ju ovanligt låg VT 2021. Den ligger ju alltid högre till höstterminen men frågan är om ökningen är proportionell även denna termin, dvs antagningarna kommer ligga något lägre nu till hösten pga väldigt lågt VT2021.

Jag tror att de beror på att de utökar platserna till läkarprogrammet mycket nu för att hinna nå 440 nya platser till 2023. 2015 var 60% av de läkare som legitimerades i Sverige studenter som pluggat programmet utomlands. Det vill regeringen ändra på och fastslog 2017 att de skulle börja skapa nya platser. Tror dock de är nu på senaste som de börjat tillsätta platser också i och med det nya läkarprogrammet. Därför de börjat synas på antagningen nu

Melika990 skrev: ↑tis 11 maj, 2021 10:59

hultisen skrev: ↑tis 11 maj, 2021 10:46 Antagningen kändes ju ovanligt låg VT 2021. Den ligger ju alltid högre till höstterminen men frågan är om ökningen är proportionell även denna termin, dvs antagningarna kommer ligga något lägre nu till hösten pga väldigt lågt VT2021.

Jag tror att de beror på att de utökar platserna till läkarprogrammet mycket nu för att hinna nå 440 nya platser till 2023. 2015 var 60% av de läkare som legitimerades i Sverige studenter som pluggat programmet utomlands. Det vill regeringen ändra på och fastslog 2017 att de skulle börja skapa nya platser. Tror dock de är nu på senaste som de börjat tillsätta platser också i och med det nya läkarprogrammet. Därför de börjat synas på antagningen nu

Kan absolut vara en logisk förklaring. Ska platserna fördelas jämnt över universiteten?

hultisen skrev: ↑tis 11 maj, 2021 11:10

Melika990 skrev: ↑tis 11 maj, 2021 10:59

hultisen skrev: ↑tis 11 maj, 2021 10:46 Antagningen kändes ju ovanligt låg VT 2021. Den ligger ju alltid högre till höstterminen men frågan är om ökningen är proportionell även denna termin, dvs antagningarna kommer ligga något lägre nu till hösten pga väldigt lågt VT2021.

Jag tror att de beror på att de utökar platserna till läkarprogrammet mycket nu för att hinna nå 440 nya platser till 2023. 2015 var 60% av de läkare som legitimerades i Sverige studenter som pluggat programmet utomlands. Det vill regeringen ändra på och fastslog 2017 att de skulle börja skapa nya platser. Tror dock de är nu på senaste som de börjat tillsätta platser också i och med det nya läkarprogrammet. Därför de börjat synas på antagningen nu

Kan absolut vara en logisk förklaring. Ska platserna fördelas jämnt över universiteten?

Ja de har sagt att de ska försöka fördela dem så jämt som möjligt på alla universiteten

FORTSATT UTBYGGNAD AV LÄKARUTBILDNINGARNA PER LÄROSÄTE

Uppsala universitet: 8 platser 2022, 16 platser 2023

Lunds universitet: 18 platser 2022, 36 platser 2023

Göteborgs universitet: 8 platser 2022, 16 platser 2023

Umeå universitet: 16 platser 2022, 32 platser 2023

Linköpings universitet: 16 platser 2022, 32 platser 2023

Karolinska institutet: 8 platser 2022, 16 platser 2023

Örebro universitet: 6 platser 2022, 12 platser 2023

Totalt: 80 2022, 160 2023



Källa: Utbildningsdepartementet