Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Starta en egen eller läs och kommentera någon annans
Indigneradjan
Newbie-postare
Newbie-postare
Inlägg: 19
Blev medlem: fre 14 aug, 2020 10:59

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av Indigneradjan »

Jag vill vara artig :)

Angående statusfrågan så beror det på vem man frågar och vilket sammanhang. Ni har nog bättre koll än mig på Polen men jag har en bekant från Polen. Sverige har sin natur och det är nog det finaste vi har. Kraków ser väldigt trevligt ut :)

Jag är inte så insatt hur Sveriges läkarutbildning står i kurs i världen men gissar väl på att den står ganska bra till?
medstudentmd
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 153
Blev medlem: sön 29 mar, 2020 21:41

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av medstudentmd »

Karolinska Institutet är ju i alla fall så som jag vet rankat som ett av de bästa medicinska universiteten i världen..
läkarutbildningen í Polen går inte ens jämföra med Sverige, tro inte på folk som säger att den är bra.
Har ej vart i Kraków men har hört att det är en fin stad, med bra nattliv och Jagiellonian University är ett av de bättre skolorna med lite bättre ranking. sen är det många internationalla studenter och fler utlänningar där så har hört att man upplever mindre rasism där, tyvärr är detta ett vanligt problem (utbredd rasism) då många av polackerna tyvärr är väldigt trångsynta och ignoranta/rasistiska.
medstudentmd
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 153
Blev medlem: sön 29 mar, 2020 21:41

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av medstudentmd »

nu har man skrivit HP, och återstår att se resultatet om nån månad. minns ej hur jag svarade på alla frågor så vet ej exakt hur många poäng jag fått när jag kollar på facit som publicerats, men utifrån det jag kollat på tror jag ej jag kommer in till hösten men jag vet inte vi får se.
nu är jag utan studier, jobb, och har inget att göra så det känns lite trist. men efter att ha vilat lite från hp plugg kanske jag ska sätta igång med lite hp plugg för säkerhets skull för att ta vara på tiden och vara ute i god tid och plugga inför höstens prov ifall det inte går som jag tänkt nu.
sen efter resultatet får jag göra upp en ny plan till vad jag ska göra framöver.
men en sak är säker: Jag ska bli läkare, på ett eller annat sätt, mer specifikt kirurg som jag vill bli just nu, och jag ska inte låta någon stoppa mig från att uppnå min dröm. jag ska motbevisa alla som vill se mig misslyckas.
over and out.
medstudentmd
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 153
Blev medlem: sön 29 mar, 2020 21:41

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av medstudentmd »

ville bara skriva lite
jag gjorde några ord nyss på memrise. jag har ju bestämt att jag ska vila från hp plugg denna vecka iaf men ville ändå gå igenom ett par ord. till nästa prov måste jag ha gått igenom hela ordlistan på memrise. det var mitt tidigare mål inför provet 8 maj men tyvärr så gjorde jag inte det. men nu har jag gott tid på mig.
och försöker hålla huvudet högt och påminna mig om att jag har flera olika vägar jag kan ta, jag har en bra grund jag står på nu (klarat av 2 år av läkarlinjen utomlands) så om några år är jag läkare :D förhoppnigsvis. det är bara en fråga om när och inte "om".
motivationen går upp och ner men måste öva mer på att påminna mig om de bra saker jag åstadkommit vid min ålder (är 22)
medstudentmd
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 153
Blev medlem: sön 29 mar, 2020 21:41

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av medstudentmd »

hej igen för er som läser (om ens nån läser) aja skiter i.
senaste tiden efter jag skrev HP 8 maj försöker jag ta det lugnt.
men tankarna håller mig inte lugn alls. kommer troligtvis inte komma in till höst och detta leder till ofrivillig ältande och grubblande om vad jag kunde gjort annorlunda istället tidigare. till exempel att söka folkhögskola innan jag tog paus från läkarutbildningen i Polen så att jag kunde gå folkhögskola samtidigt som jag pluggar inför HP nu när jag ändå är hemma i Sverige. skulle underlätta för mig att komma in om jag gick folkis och hamnade även i BF-kvot men nu är det för sent :/
vet att detta inte är något konstruktivt och många brukar skuldbelägga mig när jag nämner detta. men då knappt nån läser detta så skiter jag i o skriver ändå, denna dagbok ser jag mer som nåt för mig själv.
jag tänker på hur dåligt allt i mitt liv är och hur orättvist allt är då jag ständigt får motgång efter motgång. känner att livet bara rinner iväg. jag är helt ensam, alla andra i min ålder njuter av livet, har kul, umgås med sina kompisar osv. sen så pluggar jag inte nu och jag känner mig själv som en stor jävla failure.
vet ej vad som ska hända till hösten och är trött på att ha det såhär. trött på att jag får ständigt lida igenom en massa skit jag inte förtjänar, trött på folk som konstant utfryser mig/dissar mig. jag är en trevlig person, förstår ej varför folk lämnar mig ensam.
om jag pluggar i framtiden måste jag kunna stänga ut allt detta o plugga om jag ska lyckas då jag ändå kommer va ensam då.
nåja, åter till HP.
även om jag försöker ta paus från HP pluggandet går jag ibland in på memrise och försöker ta in nya begrepp och ord jag hör i vardagen. jag kommer fortsätta kriga för att lyckas. men detta depressiva tänkande gör allt mkt tuffare :/
Användarens profilbild
Rainbowgirl
Silverpostare
Silverpostare
Inlägg: 1360
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av Rainbowgirl »

Ingen borde skuldbelägga dig för dina känslor, man har rätt att känna det man vill. Men jag personligen, som är VM-mästare i ältande, kan tycka att det inte hjälper en särskilt mycket. Man mår mest bara dåligt av det. Och man fastnar i det. Det du måste göra är att stoppa ältandet när det börjar, för det drar bara ner dig och leder absolut ingenstans. Kan du inte börja med folkhögskolan så snart som det är möjligt bara?
Ibland är livet sämst men det betyder inte att det alltid kommer vara så, och oftast så finns det något litet som är fint i ens liv. Kan garantera dig att inte alla i din ålder lever livet, det känns som det men det är långt ifrån sant. Alla har sina strider, tro mig.
Och du är absolut ingen failure för att du inte pluggar, livet handlar inte om en utbildning. Du måste försöka hitta saker/personer du tycker om och som gör dig glad, för det är det som gör livet värt det - inte om man är utbildad eller inte.
Du ska heller inte få för dig att människor inte tycker om dig och att de tar avstånd från dig, det är väldigt farligt för det speglar sig på utsidan och det ger inte dig en ärlig chans när du träffar människor. Om folk inte gillar dig så är det deras förlust och inte din. Jag tycker du verkar som en snäll och omtänksam person, men du måste själv kunna se det och du måste sluta klanka ner på dig själv.
Du är inte dina prestationer, HP eller din utbildning. Du är så mycket mer än så.
Drömmen om att bli onkolog
Fortsätt följa min resa här! En blogg om hur det är att vara läkarstudent vid Linköpings Universitet
medstudentmd
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 153
Blev medlem: sön 29 mar, 2020 21:41

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av medstudentmd »

Rainbowgirl skrev: mån 17 maj, 2021 18:30 Ingen borde skuldbelägga dig för dina känslor, man har rätt att känna det man vill. Men jag personligen, som är VM-mästare i ältande, kan tycka att det inte hjälper en särskilt mycket. Man mår mest bara dåligt av det. Och man fastnar i det. Det du måste göra är att stoppa ältandet när det börjar, för det drar bara ner dig och leder absolut ingenstans. Kan du inte börja med folkhögskolan så snart som det är möjligt bara?
Ibland är livet sämst men det betyder inte att det alltid kommer vara så, och oftast så finns det något litet som är fint i ens liv. Kan garantera dig att inte alla i din ålder lever livet, det känns som det men det är långt ifrån sant. Alla har sina strider, tro mig.
Och du är absolut ingen failure för att du inte pluggar, livet handlar inte om en utbildning. Du måste försöka hitta saker/personer du tycker om och som gör dig glad, för det är det som gör livet värt det - inte om man är utbildad eller inte.
Du ska heller inte få för dig att människor inte tycker om dig och att de tar avstånd från dig, det är väldigt farligt för det speglar sig på utsidan och det ger inte dig en ärlig chans när du träffar människor. Om folk inte gillar dig så är det deras förlust och inte din. Jag tycker du verkar som en snäll och omtänksam person, men du måste själv kunna se det och du måste sluta klanka ner på dig själv.
Du är inte dina prestationer, HP eller din utbildning. Du är så mycket mer än så.
tack för dina vänliga ord. ja jag håller med.

nej jag tror ej jag kan börja folkis nu, det är nog till hösten. och även om jag gör det är det minst 2 terminer jag måste gå. och jag står inte ut med att bo hemma hos föräldrarna en dag till. det blev ju inte bättre av att jag tog paus nu och kom hem tillbaka till mina föräldrar :/
en anledning till att ta paus var ju att kunna få vård o hjälp o stöd i Sverige, sen när jag var där nere kunde jag knappt få nån vård. men jag har ju knappt fått nån hjälp nu, dels pga att våra urusla politiker och den svenska staten prioriterar illegala framför sina egna medborgare, men nu ska jag ej gå in på politik. och jag har bara suttit hemma i flera månader och mått dåligt över min situation. aja ska inte gå in på detaljer nu men har tappat all hopp nu. ingen kan hjälpa mig. och vet ej vad som kommer hända nu framöver. känns mest som jag slösat bort detta år. har knappt gjort nåt bra. HP gick ändå inte bra.
Användarens profilbild
Rainbowgirl
Silverpostare
Silverpostare
Inlägg: 1360
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av Rainbowgirl »

Kanske ändå är värt att testa? Om du kommer in till VT22 så kan du ju bara hoppa av folkis.
Har du gått till VC och bett om att få börja gå hos en psykolog? Det är sorgligt men man måste typ verkligen vara på dem och säga att man behöver hjälp NU. Hatar att det är så, man ska få hjälp när man ber om det men så funkar det inte riktigt här.
Var på och säg att det är superviktigt (förstår att du säkert redan gjort allt det här men ge inte upp för du har rätt till vård om du behöver det).
Inget år är bortslösat, det är aldrig fel att bara ta det lite lugnt. Du har inte ens tagit det lugnt ärligt talat, du har ju pluggat!
Pratade om det med en vän idag; att vårt samhälle är så sjukt galet för att det anser att det är fel med pauser. Man behöver inte alltid vara produktiv - det är minst lika viktigt att ta det lugnt och att ta hand om sig själv. Så inget är bortslösat enligt mig iaf.
Du kanske har behövt denna ”time out” från ditt läkarplugg.
Försök hitta någon hobby som gör dig glad och tro på att du fattat rätt beslut.
Drömmen om att bli onkolog
Fortsätt följa min resa här! En blogg om hur det är att vara läkarstudent vid Linköpings Universitet
zz.z
Newbie-postare
Newbie-postare
Inlägg: 24
Blev medlem: mån 24 jul, 2017 13:04

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av zz.z »

jag tänkte bara läsa, inte skriva. men när jag såg att rainbowgirl kommenterade, kände jag mig uppmanad.

jag har läst alla dina inlägg på denna tråd. det är fint av dig att du delar dina tankar och jag hoppas att du fortsätter göra det, det är inte bara jag som uppskattar det. du är intelligent, ambitiös och självsäker. det är inte alla förunnat, framförallt det sistnämnda.

du har två års studier på en läkarutbildning avklarade (!), trots påfrestning av yttre faktorer som påverkade din mentala hälsa. du är målmedveten med en övertygelse om vilken väg du vill välja i livet. allt detta, trots att du inte har blivit tilldelad de bästa korten i livet.

att våga ta en paus från studier, för att satsa på sitt välmående som du har gjort, vågar inte alla göra. många finner sig i tillvaron på bekostnad av sin mentala hälsa. det är nog en regel än ett undantag att man inte är nöjd med jobb/kollegor/chefer, men hur många vågar ställa sig upp och gå ut från dörren för att de inte accepterar något? det kräver mod.

du lämnade polen för att du inte längre ville uppleva det du upplevde, bra! jag uppfattar att din hjärna fick nog, om så, så gjorde du rätt i att lyssna.

har du pratat med någon om allt? det är beundrande att du delar dina tankar så här, men knappast är någon här på hpguiden kvalificerad nog att ge dig konstruktiva och effektiva råd om mental hälsa. men som rainbowgirl skriver, det finns utbildade människor på vårdcentral, eller i mobilappar som någon annan har rekommenderat. förlorar du något på att kontakta dem? känns det obekvämt så lägg på samtalet. du behöver aldrig gå vidare, det är upp till dig: ingen kan eller kommer att tvinga dig.

jag tror att du är en skön person, det gör ont att se att du är så hård mot dig själv. du vet ju att andra tycker om dig? kanske skolan var den gemensamma nämnare, som gav dig chansen att lära känna andra studenter i polen, men det var för att de gillade dig som de blev dina vänner.

även om det kanske känns så, så är du inte ensam med dina tankar. många upplever en liknande scenario som har beskriver. det hjälper inte att relativisera, men att veta att man inte är den enda är betryggande.

det är okej att vara hård mot själv och sätta nästintill ouppnåeliga mål, men då behöver man vara beredd på att vara rak, ärlig och framförallt snäll mot sig själv. delar du beröm och inte bara kritik?
medstudentmd
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 153
Blev medlem: sön 29 mar, 2020 21:41

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av medstudentmd »

Rainbowgirl skrev: ons 19 maj, 2021 17:32 Kanske ändå är värt att testa? Om du kommer in till VT22 så kan du ju bara hoppa av folkis.
Har du gått till VC och bett om att få börja gå hos en psykolog? Det är sorgligt men man måste typ verkligen vara på dem och säga att man behöver hjälp NU. Hatar att det är så, man ska få hjälp när man ber om det men så funkar det inte riktigt här.
Var på och säg att det är superviktigt (förstår att du säkert redan gjort allt det här men ge inte upp för du har rätt till vård om du behöver det).
Inget år är bortslösat, det är aldrig fel att bara ta det lite lugnt. Du har inte ens tagit det lugnt ärligt talat, du har ju pluggat!
Pratade om det med en vän idag; att vårt samhälle är så sjukt galet för att det anser att det är fel med pauser. Man behöver inte alltid vara produktiv - det är minst lika viktigt att ta det lugnt och att ta hand om sig själv. Så inget är bortslösat enligt mig iaf.
Du kanske har behövt denna ”time out” från ditt läkarplugg.
Försök hitta någon hobby som gör dig glad och tro på att du fattat rätt beslut.
tack för ditt svar Rainy :) ja jag har sökt hjälp, vill ej gå in på detaljer men har fått vänta så jävla länge för att de klantade till det och ringde och bad till och med om ursäkt. svensk sjukvård suger och välfärden håller på att kollapsa. detta är bara fakta. jag har haft så sjuka upplevelser så jag inser att är det ens värt att till varje kostnad vilja endast vara kvar och plugga i Sverige. det har jag tänkt på mer nu senaste tiden. folk går till akuten tex och får vänta i ett halv dygn om inte mer, folk dör i väntan och de tar en aldrig seriöst och man blir hemskickad med alvedon. det kanske ej är så relevant i denna tråd men det har ändrat min uppfattning mkt om det hela, om svensk vård och vårdpersonal. vet ej om jag vill vara en del av detta i framtiden, i Sverige. redan nu ser det ut på detta sätt, och vill inte ens tänka på hur välfärden och vården kommer se ut om ett decennium om det fortsätter såhär.

back to the main topic:

alltså i höstas kunde jag ej tänka hälsosamt och fatta bra beslut, var helt handlingsförlamad. så nu ångrar jag mitt beslut konstant. stor faktor som gör att jag ångrar mig är att det är så frustrerande och plågsamt för mig att bo med föräldrarna. samt att jag ser folk i min skola gå vidare. och jag saknar mitt sociala liv och all den kul jag hade förutom studierna. den friheten, att bo själv, att kunna gå ut o ha kul, svårt att förklara.
nu sitter jag hemma, tjafsar med föräldrarna dag in och dag ut och HP gick ej så bra som jag tänkt. det var dumt att bara förlita mig på HP. jag var medveten om att jag kan ej förvänta mig att göra en så pass stor höjning på ett prov. men vet inte, i höstas var jag helt slutkörd fysiskt och mentalt och kunde ej tänka på ett bra sätt. kanske skulle känna annorlunda nu om jag bodde själv i Sverige, men hursomhelst, jag har insett en massa saker nu. och det är att som en del trångsynta personer påstår, kan man bli en bra läkare ändå om man pluggar utomlands, det beror mkt på hur man själv lägger ner tid och hur mkt man vill verkligen lära sig för det handlar om självstudier. så om jag hade stannat kvar, även fast mkt med skolan osv var negativ, hade jag kunnat fortsätta, o bli en doktor. jag kan inte vänta mer, ser fram emot att komma bort från allt detta och komma igång med mitt liv igen och känna mig stolt, att jag gör någonting betydelsefullt (som att studera), och komma ett steg närmare mitt mål att bli läkare, samt ha kul och ett bra socialt liv (som jag hade).
Användarens profilbild
Rainbowgirl
Silverpostare
Silverpostare
Inlägg: 1360
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av Rainbowgirl »

medstudentmd skrev: lör 22 maj, 2021 23:25
Rainbowgirl skrev: ons 19 maj, 2021 17:32 Kanske ändå är värt att testa? Om du kommer in till VT22 så kan du ju bara hoppa av folkis.
Har du gått till VC och bett om att få börja gå hos en psykolog? Det är sorgligt men man måste typ verkligen vara på dem och säga att man behöver hjälp NU. Hatar att det är så, man ska få hjälp när man ber om det men så funkar det inte riktigt här.
Var på och säg att det är superviktigt (förstår att du säkert redan gjort allt det här men ge inte upp för du har rätt till vård om du behöver det).
Inget år är bortslösat, det är aldrig fel att bara ta det lite lugnt. Du har inte ens tagit det lugnt ärligt talat, du har ju pluggat!
Pratade om det med en vän idag; att vårt samhälle är så sjukt galet för att det anser att det är fel med pauser. Man behöver inte alltid vara produktiv - det är minst lika viktigt att ta det lugnt och att ta hand om sig själv. Så inget är bortslösat enligt mig iaf.
Du kanske har behövt denna ”time out” från ditt läkarplugg.
Försök hitta någon hobby som gör dig glad och tro på att du fattat rätt beslut.
tack för ditt svar Rainy :) ja jag har sökt hjälp, vill ej gå in på detaljer men har fått vänta så jävla länge för att de klantade till det och ringde och bad till och med om ursäkt. svensk sjukvård suger och välfärden håller på att kollapsa. detta är bara fakta. jag har haft så sjuka upplevelser så jag inser att är det ens värt att till varje kostnad vilja endast vara kvar och plugga i Sverige. det har jag tänkt på mer nu senaste tiden. folk går till akuten tex och får vänta i ett halv dygn om inte mer, folk dör i väntan och de tar en aldrig seriöst och man blir hemskickad med alvedon. det kanske ej är så relevant i denna tråd men det har ändrat min uppfattning mkt om det hela, om svensk vård och vårdpersonal. vet ej om jag vill vara en del av detta i framtiden, i Sverige. redan nu ser det ut på detta sätt, och vill inte ens tänka på hur välfärden och vården kommer se ut om ett decennium om det fortsätter såhär.

back to the main topic:

alltså i höstas kunde jag ej tänka hälsosamt och fatta bra beslut, var helt handlingsförlamad. så nu ångrar jag mitt beslut konstant. stor faktor som gör att jag ångrar mig är att det är så frustrerande och plågsamt för mig att bo med föräldrarna. samt att jag ser folk i min skola gå vidare. och jag saknar mitt sociala liv och all den kul jag hade förutom studierna. den friheten, att bo själv, att kunna gå ut o ha kul, svårt att förklara.
nu sitter jag hemma, tjafsar med föräldrarna dag in och dag ut och HP gick ej så bra som jag tänkt. det var dumt att bara förlita mig på HP. jag var medveten om att jag kan ej förvänta mig att göra en så pass stor höjning på ett prov. men vet inte, i höstas var jag helt slutkörd fysiskt och mentalt och kunde ej tänka på ett bra sätt. kanske skulle känna annorlunda nu om jag bodde själv i Sverige, men hursomhelst, jag har insett en massa saker nu. och det är att som en del trångsynta personer påstår, kan man bli en bra läkare ändå om man pluggar utomlands, det beror mkt på hur man själv lägger ner tid och hur mkt man vill verkligen lära sig för det handlar om självstudier. så om jag hade stannat kvar, även fast mkt med skolan osv var negativ, hade jag kunnat fortsätta, o bli en doktor. jag kan inte vänta mer, ser fram emot att komma bort från allt detta och komma igång med mitt liv igen och känna mig stolt, att jag gör någonting betydelsefullt (som att studera), och komma ett steg närmare mitt mål att bli läkare, samt ha kul och ett bra socialt liv (som jag hade).
Brukar tyvärr vara långa väntetider men kan tycka att om man är lite på så går det liiite fortare. Man behöver egentligen inte heller gå via en fysisk VC, finns massa digitala idag som är rätt snabba på att se till att man kommer rätt. Värt att testa om din VC inte kan fixa en snabb tid åt dig.
Förstår precis vad du menar gällande vår vård här, och det är sant - den håller inte måttet. Kan inte påstå att jag tror att det blir bättre heller, vi vet inte hur framtiden kommer se ut, men tycker definitivt att det är värt att plugga här. Man kan nog inte förändra systemet ensam, krävs betydligt mer än så, men kanske så finns det hopp om en bättre framtid. Pandemin har ju iaf fått politikerna att förstå ett och annat som man inte alls tänkt på innan.
Sen så tror jag att hur man är som läkare kan förändra världen för den enskilda patienten. Så länge man verkligen lyssnar och försöker hjälpa så känner patienten sig sedd och hörd; något jag tror är superviktigt. Och läkare som själva varit/är patienter förstår hur man ska bemöta den som sitter mittemot en. Empati är ju verkligen allt, och det har ju du.

Om du kände dig handlingsförlamad så mådde du bevisligen inte ditt bästa, och då tycker jag iaf att det är helt rätt att ta ett studieuppehåll.
Du kanske kan försöka se om det finns något att hyra? Om det är jobbigt hemma tänker jag. Det kanske inte är världens lättaste att hitta något men värt ett försök om det skulle göra dig gladare.
Du skriver att du var slutkörd både fysiskt och mentalt och då är det nog inte det smartaste att gå tillbaka ärligt talat. Ska jag vara riktigt ärlig så tror jag inte att dessa känslor försvinner för att du pluggar. Sånt här sitter djupare än så och man behöver komma i underfund med varför man känner som man gör och försöka göra något åt det. Läkarprogrammet är bara en utbildning i slutändan och den kan inte få dig att må bra igen (speciellt inte då du också mådde dåligt medan du pluggade). Nu delar jag bara med mig av mina åsikter, behöver inte alls stämma, men jag tror att du måste förstå varför du känner som du gör, och lära dig handskas med ångesten och ältandet. En utbildning kommer inte lösa detta åt dig.
Drömmen om att bli onkolog
Fortsätt följa min resa här! En blogg om hur det är att vara läkarstudent vid Linköpings Universitet
medstudentmd
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 153
Blev medlem: sön 29 mar, 2020 21:41

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av medstudentmd »

Det var längesedan jag uppdaterade här.
Nu är jag fullt dedikerad till att ta mig in i Sverige. Har mötts av mycket kritik och folk som inte tror på mig. Men jag tror på att jag kan lyckas ta mig in- och jag ska göra allt för att göra det.
Har inte haft en super tydlig struktur och har ej skrivit här hur jag har schemalagt allting. Jag kan dock säga att jag har pluggat väldigt hårt de senaste veckorna, mer än jag gjort tidigare inför hp. Dagligen så går jag igenom uppgifter eller diskuterar med en kompis via nätet, är med i olika studiegrupper på discord, och går igenom mattegenomgångar. försöker hela tiden mentalt gå igenom för mig själv saker jag nyss lärt och märker att jag börjar bli bättre på ordförståelsen till exempel. repeterar massvis med ord på memrise, flera hundra per dag och kör gamla prov och felanalyserar de nästan dagligen. Har inte skrivit mycket av det jag gjort här då jag inte skrivit på länge och har inte alla detaljer i huvudet, men kan säga att jag ägnar stor del av min tid till hp och pluggar ännu mer och ännu hårdare än det jag gjorde till vårprovet. Kan erkänna att jag inte pluggade riktigt helhjärtat till majprovet då jag alltid tänkte att jag har Polen som backup, att jag kan åka dit o brösta den 4 år till. Men nu känner jag fuck that shit, jag lämnade Polen av en fucking anledning, att ta mig in här, och ska se till att göra allt för att ta mig in i ett svenskt läkarprogram.
Over and out
Användarens profilbild
VicBos
VIP-Medlem
VIP-Medlem
Inlägg: 547
Blev medlem: ons 28 nov, 2018 0:03

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av VicBos »

That´s the spirit!
medstudentmd
Före detta VIP-Medlem
Före detta VIP-Medlem
Inlägg: 153
Blev medlem: sön 29 mar, 2020 21:41

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av medstudentmd »

Jag orkar inte skriva allt jag gör varje dag här i pluggdagboken. men kan säga att jag lägger ner många timmar om dagen åt hp. jag repeterar hundratals ord på memrise, felanalyserar prov, och repeterar matte för att nämna lite grann av det jag gör, går så klart mer än så. tidigare under kvällen och under dagen så felanalyserade jag ett tidigare kvantpass jag gjorde, gick igenom de mattegrunder som jag glömt som krävdes för att svara på de frågorna, kollade förklaringar(videogenomgångar på youtube för de frågorna). därefter gjorde jag ett kvantitativt provpass som gick sämre än jag tänkt mig. Jag kände mig jävligt stressad sen så var det lite ljud från folk runtomkring så det var inte så optimal studiemiljö. jag körde provpasset på dator då jag ej har skrivare så vet inte om det hade nån påverkan. men hursomhelst, jag tog mig till av de fel jag gjorde och repeterade viktiga matematiska regler ännu en gång för mig själv, speciellt geometri.

sen så gjorde jag ett verbalt provpass. Jag borde gjort det tidigare under dagen, men iaf för att inte rubba sömnrytmen inför provdagen på söndag så sket jag i LÄS delen och delar av ELF delen men fick iaf 7/10 på ord och 8/10 på MEK (jag gjorde mest detta verbala provpass ofullständigt bara som ett litet test/uppvärmning). Så jag har jag ju höjt mig lite på ORD delen då jag tar till mig nya begrepp av det jag läser i min vardag och av texter jag stöter på, samt memrise så klart. ett av orden jag fick fel på var ordet "ymnigt" (som betyder riklig). I efterhand när jag tänkte på det så vet jag ju vad ordet ymnighetshorn betyder, det är ju synonym för överflödig rikedom. så därav kunde jag tänkt ut att ymnig bör motsvara riklig. jag grämer mig över detta fortfarande.
men imorgon ska jag inte försöka panikplugga eller ta mig an nya svarsstrategier inför provdagen, det kommer nog bara göra allt värre. jag ska försöka förbereda mat o mellanmål inför provdagen, och gå på långa promenader för att må lite bättre imorgon, dagen innan provet, få endorfinkick, och trötta ut mig så jag sover tidigt och ordentligt inför söndagen. på provet i maj var jag skittrött och hade inte alls sovit bra. så ska försöka se till att vara så utvilad och skarp i sinnet som möjligt inför provdagen.
Over and out.
Användarens profilbild
Rainbowgirl
Silverpostare
Silverpostare
Inlägg: 1360
Blev medlem: lör 20 okt, 2018 17:53

Re: Pluggdagbok, med mål att kunna gå läkarprogrammet i Sverige istället för Polen

Inlägg av Rainbowgirl »

Lycka till imorgon, Med!!! Det här har du!
Drömmen om att bli onkolog
Fortsätt följa min resa här! En blogg om hur det är att vara läkarstudent vid Linköpings Universitet
Skriv svar