Waeelssj6 skrev: ↑mån 22 nov, 2021 19:23 Men vet någon när resultaten av intervjuerna kommer ut?

Babynimz skrev: ↑mån 22 nov, 2021 16:36

Melika990 skrev: ↑mån 22 nov, 2021 13:39 Jag har mina intervjuer nu på onsdag och jag undrar hur man hälsar? Man vill ju göra ett gott intryck direkt men nu när det är corona osv kanske det inte är självklart att gå fram och skakar hand och presentera sig?? Hur presenterade ni er hahahah är jättenervös

Jag tänkte på samma sak innan min intervju, men det blev liksom ingen sån hälsning när jag väl var där. Blev mer typ på den första: "Hej kom med mig.." och sen "varsegod och häng av dig och sätt sig sen mittemot mig". Och den andra intervjun blev det typ"hej välkommen att sitta ner, jag heter..." . Så inga handshakes liksom, men man hälsade ju och presenterade sig. Och på andra intervjun gjorde vi en "fist bump" i slutet haha . Hoppas det var till lite hjälp iaf. Stort lycka till på onsdag!!

tigerdrottningen skrev: ↑tis 23 nov, 2021 17:05 Jag hade min intervju i fredags och tänkte dela med mig lite av mina erfarenheter.

Första personen, J, var drygt 50 år och supertrevlig. Han hade ett anteckningsblock och skrev väldigt mycket under intervjun, han hade även ett formulär med bedömningskriterierna som vi gick igenom på ett strukturerat sätt. Allt kändes bra, vi klickade och samtalet flöt på. Det var som en klassisk anställningsintervju utan några överraskningsmoment, inga provocerande frågor eller liknande som jag var beredd på. När vi avslutade sa han ”jag får egentligen inte berätta hur det har gått men jag kan säga att du gjorde bra ifrån dig”. Gick därifrån med nyvunnet självförtroende och kände mig lugn inför nästa intervju.

Den andra personen, U, var helt annorlunda. Han betedde sig lite underligt och hela intervjun kantades av diverse awkward situationer, bland annat när vi skulle sätta oss ned och när vi skulle säga hejdå. Frågorna var inte provocerande, han tog upp min ”ömma punkt” som jag hade nämnt i levnadsberättelsen men sa att vi inte behövde fördjupa oss i den, däremot ifrågasatte han det jag sa flera gånger. Han sa flera gånger att ”hur vet jag att det du säger är sant?” och jag berättade då om exempel som styrkte mina påståenden. Då blev han nöjd. Han frågade även vid ett tillfälle om jag satt där pga att mina föräldrar ville det. Frågan överrumplade mig och jag blev rädd att jag hade gett honom det intrycket, men i efterhand tror jag att det var någon slags taktik. Men överlag kändes det inte som att han riktigt trodde på det jag sa och han ifrågasatte mycket. Han hade inte heller varken anteckningsblock eller bedömningskriterierna med sig som den första personen hade.

Så första intervjun kändes toppen, men den andra känner jag mig oerhört tveksam över. Vad tror ni om detta? Har ni haft liknande upplevelser? Känns som de hade två helt olika roller men samtidigt vet jag inte hur koordinerat det är, detta med att ha en ”konstig” intervju och en ”normal/klassisk” intervju? Vad är era erfarenheter? Och vad siar ni om mitt utfall, utifrån min beskrivning?

aaaiijhuer skrev: ↑tis 23 nov, 2021 18:28

tigerdrottningen skrev: ↑tis 23 nov, 2021 17:05 Jag hade min intervju i fredags och tänkte dela med mig lite av mina erfarenheter.

Första personen, J, var drygt 50 år och supertrevlig. Han hade ett anteckningsblock och skrev väldigt mycket under intervjun, han hade även ett formulär med bedömningskriterierna som vi gick igenom på ett strukturerat sätt. Allt kändes bra, vi klickade och samtalet flöt på. Det var som en klassisk anställningsintervju utan några överraskningsmoment, inga provocerande frågor eller liknande som jag var beredd på. När vi avslutade sa han ”jag får egentligen inte berätta hur det har gått men jag kan säga att du gjorde bra ifrån dig”. Gick därifrån med nyvunnet självförtroende och kände mig lugn inför nästa intervju.

Den andra personen, U, var helt annorlunda. Han betedde sig lite underligt och hela intervjun kantades av diverse awkward situationer, bland annat när vi skulle sätta oss ned och när vi skulle säga hejdå. Frågorna var inte provocerande, han tog upp min ”ömma punkt” som jag hade nämnt i levnadsberättelsen men sa att vi inte behövde fördjupa oss i den, däremot ifrågasatte han det jag sa flera gånger. Han sa flera gånger att ”hur vet jag att det du säger är sant?” och jag berättade då om exempel som styrkte mina påståenden. Då blev han nöjd. Han frågade även vid ett tillfälle om jag satt där pga att mina föräldrar ville det. Frågan överrumplade mig och jag blev rädd att jag hade gett honom det intrycket, men i efterhand tror jag att det var någon slags taktik. Men överlag kändes det inte som att han riktigt trodde på det jag sa och han ifrågasatte mycket. Han hade inte heller varken anteckningsblock eller bedömningskriterierna med sig som den första personen hade.

Så första intervjun kändes toppen, men den andra känner jag mig oerhört tveksam över. Vad tror ni om detta? Har ni haft liknande upplevelser? Känns som de hade två helt olika roller men samtidigt vet jag inte hur koordinerat det är, detta med att ha en ”konstig” intervju och en ”normal/klassisk” intervju? Vad är era erfarenheter? Och vad siar ni om mitt utfall, utifrån min beskrivning?

Känner verkligen igen mig i din upplevelse!! Första personen var väldigt snäll och bekväm att prata med och berättade också om sig själv och sina upplevelser vilket var kul att höra. Han kritiserade dock min levnadsupplevelse och tyckte inte att jag hade berättat tillräckligt mycket om mig själv i den. Fick dock i slutet av intervjun en känsla av att det hade gått väldigt bra och att jag hade lyckats ge honom en mer rättvis bild av vem jag är, då han i princip sa det haha. Andra intervjuaren kände jag dock vid första hälsningen att han skulle vara betydligt tuffare då han hade ett väldigt seriöst beteende, eller iaf mer seriöst än den första. Kändes som att allt jag sa under intervjun var fel och var orolig över att han hade fått intrycket av att jag ljög. På vissa av mina svar sa han även "mmm" vääldigt överdrivet, kändes så sarkastiskt och inte alls bra. Antar att det är en av deras skrämseltaktiker. Denna intervjun avslutades väldigt abrupt och mådde helt enkelt skit efteråt Så det är nästintill omöjligt att förutsäga hur det har gått.

Catlady skrev: ↑tis 23 nov, 2021 18:50

aaaiijhuer skrev: ↑tis 23 nov, 2021 18:28

tigerdrottningen skrev: ↑tis 23 nov, 2021 17:05 Jag hade min intervju i fredags och tänkte dela med mig lite av mina erfarenheter.

Första personen, J, var drygt 50 år och supertrevlig. Han hade ett anteckningsblock och skrev väldigt mycket under intervjun, han hade även ett formulär med bedömningskriterierna som vi gick igenom på ett strukturerat sätt. Allt kändes bra, vi klickade och samtalet flöt på. Det var som en klassisk anställningsintervju utan några överraskningsmoment, inga provocerande frågor eller liknande som jag var beredd på. När vi avslutade sa han ”jag får egentligen inte berätta hur det har gått men jag kan säga att du gjorde bra ifrån dig”. Gick därifrån med nyvunnet självförtroende och kände mig lugn inför nästa intervju.

Den andra personen, U, var helt annorlunda. Han betedde sig lite underligt och hela intervjun kantades av diverse awkward situationer, bland annat när vi skulle sätta oss ned och när vi skulle säga hejdå. Frågorna var inte provocerande, han tog upp min ”ömma punkt” som jag hade nämnt i levnadsberättelsen men sa att vi inte behövde fördjupa oss i den, däremot ifrågasatte han det jag sa flera gånger. Han sa flera gånger att ”hur vet jag att det du säger är sant?” och jag berättade då om exempel som styrkte mina påståenden. Då blev han nöjd. Han frågade även vid ett tillfälle om jag satt där pga att mina föräldrar ville det. Frågan överrumplade mig och jag blev rädd att jag hade gett honom det intrycket, men i efterhand tror jag att det var någon slags taktik. Men överlag kändes det inte som att han riktigt trodde på det jag sa och han ifrågasatte mycket. Han hade inte heller varken anteckningsblock eller bedömningskriterierna med sig som den första personen hade.

Så första intervjun kändes toppen, men den andra känner jag mig oerhört tveksam över. Vad tror ni om detta? Har ni haft liknande upplevelser? Känns som de hade två helt olika roller men samtidigt vet jag inte hur koordinerat det är, detta med att ha en ”konstig” intervju och en ”normal/klassisk” intervju? Vad är era erfarenheter? Och vad siar ni om mitt utfall, utifrån min beskrivning?

Känner verkligen igen mig i din upplevelse!! Första personen var väldigt snäll och bekväm att prata med och berättade också om sig själv och sina upplevelser vilket var kul att höra. Han kritiserade dock min levnadsupplevelse och tyckte inte att jag hade berättat tillräckligt mycket om mig själv i den. Fick dock i slutet av intervjun en känsla av att det hade gått väldigt bra och att jag hade lyckats ge honom en mer rättvis bild av vem jag är, då han i princip sa det haha. Andra intervjuaren kände jag dock vid första hälsningen att han skulle vara betydligt tuffare då han hade ett väldigt seriöst beteende, eller iaf mer seriöst än den första. Kändes som att allt jag sa under intervjun var fel och var orolig över att han hade fått intrycket av att jag ljög. På vissa av mina svar sa han även "mmm" vääldigt överdrivet, kändes så sarkastiskt och inte alls bra. Antar att det är en av deras skrämseltaktiker. Denna intervjun avslutades väldigt abrupt och mådde helt enkelt skit efteråt Så det är nästintill omöjligt att förutsäga hur det har gått.

Hade du samma personer som tigerdrottningen?

thazten skrev: ↑mån 29 nov, 2021 12:46 Någon som har hört något mer om antagningen sen intervjuerna? Vet att någon hörde av sig till antagningen något år osv.