Bonden som ska bli läkare (1,25 -> 1,35 -> 1,55 -> ??)

Dutw · Inlägg av **Dutw** » tis 28 mar, 2023 21:48

Tack så mycket.
Ja verb delen är min starkaste sida och jag tror åldern spelar in mycket där (är 36), då man helt enkelt hunnit läsa, se och höra många ord.
Har visserligen läst massvis mestadels på engelska sedan unga år, samt mycket datorspelande med ännu mer engelska till följd.
Sen nyfikenheten har gjort att jag under många år kollat upp ord jag inte kännt till när jag hört de, både på svenska och engelska vilken nu när HP är aktuellt säkert har get mig passiv inlärning under lång tid.

Matten däremot har jag fått kämpa med och med Vip så har det gjort sakerna mycket lättare att förstå.

Ja absolut ska vi vara stolra och som du säger så om vi inte når hela vägen denna gång , så finns alltid nästa HP!

nathaliea · Inlägg av **nathaliea** » ons 29 mar, 2023 15:03

Hej! Otroligt imponerad av ditt slit! Önskar dig all lycka till nu med detta provet

Är det främst Lund som du är inne på att läsa i?

somekindofscientist

nathaliea skrev: ↑ons 29 mar, 2023 15:03 Hej! Otroligt imponerad av ditt slit! Önskar dig all lycka till nu med detta provet Är det främst Lund som du är inne på att läsa i?

Hej, tack så mycket!!

Jag vet inte riktigt var jag har tänkt läsa, det är absolut inte tvunget att läsa i Lund även om det geografiskt ligger närmast. Faktum är att jag snarare har blivit avrådd från det av min partner som är ST-läkare och som erfarit att de använder helt andra skalor för blodtryck och en del annat typ (?? Lyssnade inte så aktivt på vad han sa xD) som de är ensamma om att lära sig vilket har gjort att de lundaläkarna han har mött har haft svårt att avläsa värden osv när de väl är leggade och ute på riktigt.

Han gav inte heller så gott betyg om Göteborg eller KI, men rekommenderade Örebro och Linköping. Uppsala sa han var bra men ”skitkallt” (bra anledning där xD). Umeå samma som Uppsala.

Sedan beror mycket om hur man är som människa gällande utbildningssätt. Alla blir liksom läkare i slutändan

Hur tänker du?

somekindofscientist

Lite kvällsupdate. Jag vet att jag nog inte är världens talesperson med tanke på att jag inte har kommit in ännu men jag tänkte att kanske läser någon det här (och det är ju ändå min egna pluggdagbok haha!) som befinner sig ännu mer än mig i starten på sin resa. Kanske inte har naturvetenskaplig behörighet ännu, ett kasst mående eller går i högstadiet med allt det kombinerat och ständigt får höra från sin omgivning att läkare föds man till att bli och att well, du inte är en av dem.

För jag trodde detsamma. Jag sa redan när jag var 6-8 år gammal att jag ville bli läkare eller jobba med rymden. Jag älskar mina föräldrar men som de första att själva uppnå högskoleutbildningar i sina familjer var de ganska kritiska. Också ett visst mått av realism.

”Jaha, då måste du läsa mycket matte, och det är du ju inte så bra på”, var standardkommentaren och den hör jag faktiskt ännu idag, vilket är därför mamma ännu inte vet om att jag tänker söka till läkarprogrammet.

Jag har också mått väldigt dåligt i mitt liv på grund av att jag varit så tidigt utvecklad mentalt. Det gick bra för mig fram tills i högstadiet när min bästa vän sedan 6 år och vår nya grupp successivt började utesluta mig från typ middagar, kvällshäng osv med dem och klassen. När jag frågade varför fick jag inte många svar och till slut gick jag inte till skolan över huvud taget.

Jag gick från A-B till F i nästan allt över en termin när en ny tjej som katalyserade utfrysningen började i klassen. Jag var på absoluta botten, hade utvecklat diverse självskadebeteenden, två olika ätstörningar och överlevde dessutom 3-4 suicidförsök. Ungdomspsykiatrin var överbelastad och skolan gjorde ingenting, men när nian började såg jag ett ljus i tunneln och på en termin tog jag igen 1,5 års uppgifter på högstadiet för att få upp mina betyg och kom preciiiiis in med mina betyg på djursjukvård med inriktning mot naturvetenskap!!

Jag flyttade till ett internat och hade den bästa tiden i mitt liv där. Många av mina psykiska problem försvann, men mitt förflutna tog mycket av min tankeverksamhet och när pandemin förstörde planeringen för våra utökade kurser (matte 4, kemi 2 och fysik 2) och de inte längre fick plats i schemat gick det inte att slutföra dem för min del.

Men nu då?
- Jag fick 1,25 på allra först hp prov utan att ha pluggat alls. Visste inte ens att man kunde det xD
- Jag fick B i matte 4 fastän jag hade F i matte halva högstadiet

- Jag har klarat kemi 2
- Nu fick jag runt 1,45 på senaste hp, även detta med halvhjärtat plugg bc kemi 2 lästes samtidigt.
- Nu är det bara fysik 2 och hp resultatet kvar. Sparade fysiken till sist eftersom att det ligger mig allra närmast om hjärtat :3

Det jag vill säga är att även när du sitter och tänker på att du är skitdålig (jag gör också haha) så kan det vara värt att se tillbaka ibland. Det är lätt att bli motsatt fartblind, dvs att positiva saker händer så utspritt i tid att man inte tar hänsyn till dem. Om du precis har börjat är det lika bra det, för tänk hur mycket du kan vara stolt över dig senare!

Gör lilla du stolt över dig! (Men kom ihåg att vila, värdera inte dig själv efter prestationer. Jag tog den smällen hårt i högstadiet, inte värt)

Det finns alltid hopp, även om du som mig är en trött tonåring som spelade datorspel för att rymma från livet medan betygen dalade. Det du gör idag kan du vara stolt över imorgon :3

Har preachat färdigt nu, hejdå

Rodaabdullahi22 · Inlägg av **Rodaabdullahi22** » tor 30 mar, 2023 0:14

Hej, hur gör du det där med din iPad. När du skriver in dina resultat och ser procentuellt hur bra du är på dem olika delarna?

somekindofscientist · Inlägg av **somekindofscientist** » tor 30 mar, 2023 1:49

Rodaabdullahi22 skrev: ↑tor 30 mar, 2023 0:14 Hej, hur gör du det där med din iPad. När du skriver in dina resultat och ser procentuellt hur bra du är på dem olika delarna?

Jag har gjort ett kalkylark, det är ganska fult gjort iom att bara jag använder det men jag kan dela med mig av en bättre vid intresse!

Annars finns guider hur man kan sammanställa en egen. Man skriver lite kalkylkod bara

Dutw · Inlägg av **Dutw** » tor 30 mar, 2023 8:29

somekindofscientist skrev: ↑ons 29 mar, 2023 23:26 Lite kvällsupdate. Jag vet att jag nog inte är världens talesperson med tanke på att jag inte har kommit in ännu men jag tänkte att kanske läser någon det här (och det är ju ändå min egna pluggdagbok haha!) som befinner sig ännu mer än mig i starten på sin resa. Kanske inte har naturvetenskaplig behörighet ännu, ett kasst mående eller går i högstadiet med allt det kombinerat och ständigt får höra från sin omgivning att läkare föds man till att bli och att well, du inte är en av dem.

För jag trodde detsamma. Jag sa redan när jag var 6-8 år gammal att jag ville bli läkare eller jobba med rymden. Jag älskar mina föräldrar men som de första att själva uppnå högskoleutbildningar i sina familjer var de ganska kritiska. Också ett visst mått av realism.

”Jaha, då måste du läsa mycket matte, och det är du ju inte så bra på”, var standardkommentaren och den hör jag faktiskt ännu idag, vilket är därför mamma ännu inte vet om att jag tänker söka till läkarprogrammet.

Jag har också mått väldigt dåligt i mitt liv på grund av att jag varit så tidigt utvecklad mentalt. Det gick bra för mig fram tills i högstadiet när min bästa vän sedan 6 år och vår nya grupp successivt började utesluta mig från typ middagar, kvällshäng osv med dem och klassen. När jag frågade varför fick jag inte många svar och till slut gick jag inte till skolan över huvud taget.

Jag gick från A-B till F i nästan allt över en termin när en ny tjej som katalyserade utfrysningen började i klassen. Jag var på absoluta botten, hade utvecklat diverse självskadebeteenden, två olika ätstörningar och överlevde dessutom 3-4 suicidförsök. Ungdomspsykiatrin var överbelastad och skolan gjorde ingenting, men när nian började såg jag ett ljus i tunneln och på en termin tog jag igen 1,5 års uppgifter på högstadiet för att få upp mina betyg och kom preciiiiis in med mina betyg på djursjukvård med inriktning mot naturvetenskap!!

Jag flyttade till ett internat och hade den bästa tiden i mitt liv där. Många av mina psykiska problem försvann, men mitt förflutna tog mycket av min tankeverksamhet och när pandemin förstörde planeringen för våra utökade kurser (matte 4, kemi 2 och fysik 2) och de inte längre fick plats i schemat gick det inte att slutföra dem för min del.

Men nu då?
- Jag fick 1,25 på allra först hp prov utan att ha pluggat alls. Visste inte ens att man kunde det xD
- Jag fick B i matte 4 fastän jag hade F i matte halva högstadiet
- Jag har klarat kemi 2
- Nu fick jag runt 1,45 på senaste hp, även detta med halvhjärtat plugg bc kemi 2 lästes samtidigt.
- Nu är det bara fysik 2 och hp resultatet kvar. Sparade fysiken till sist eftersom att det ligger mig allra närmast om hjärtat :3

Det jag vill säga är att även när du sitter och tänker på att du är skitdålig (jag gör också haha) så kan det vara värt att se tillbaka ibland. Det är lätt att bli motsatt fartblind, dvs att positiva saker händer så utspritt i tid att man inte tar hänsyn till dem. Om du precis har börjat är det lika bra det, för tänk hur mycket du kan vara stolt över dig senare! Gör lilla du stolt över dig! (Men kom ihåg att vila, värdera inte dig själv efter prestationer. Jag tog den smällen hårt i högstadiet, inte värt)

Det finns alltid hopp, även om du som mig är en trött tonåring som spelade datorspel för att rymma från livet medan betygen dalade. Det du gör idag kan du vara stolt över imorgon :3

Har preachat färdigt nu, hejdå

Oj va tråkigt att läsa om hur din omgivning betett sig mig dig

.
Psykisk ohälsa är hemskt, har själv förlorat vänner till detta tyvärr och vården för detta i sverige är undermålig tyvärr. Tyvärr är det fortfarande lite av ett stigma, men det börjar bli mer accepterat så utvecklingen går sakta framåt.

Det är fantastiskt att läsa vilken vändning du gjort, både akademiskt men även som person.
Ett B i matte 4 är i mina ögon fantastiskt bl.a och dina HP resultat är även dom väldigt bra!

Ungdomen och tidiga vuxna åldern kan vara jävligt klurig och jag själv ser tilbaka på alla "vänner" man haft som senare pratat bakom ryggen på en och dylikt.
Nu på äldre dar så har man insett att om man har någon eller några enstaka bra vänner så är det värt så mycket mer än en uppsjö av individerna man hade under skoltiden.
Jag hoppas dina föräldrar och folk i din närhet är mer stöttande nu, du har ju minst sagt kunnat kontra deras tvivel med allt du har uppnåt.
Jag är inte mycket för motton då jag tycker det är klyschigt, men ett motto som för min del har visat sig vara sant är: "nothing worth having comes easy"

Med allt sitt slit så kommer du garanterat inom snar framtid kunna skörda frukterna av detta och blomstra på nytt!

somekindofscientist

Dutw skrev: ↑tor 30 mar, 2023 8:29
somekindofscientist skrev: ↑ons 29 mar, 2023 23:26 Lite kvällsupdate. Jag vet att jag nog inte är världens talesperson med tanke på att jag inte har kommit in ännu men jag tänkte att kanske läser någon det här (och det är ju ändå min egna pluggdagbok haha!) som befinner sig ännu mer än mig i starten på sin resa. Kanske inte har naturvetenskaplig behörighet ännu, ett kasst mående eller går i högstadiet med allt det kombinerat och ständigt får höra från sin omgivning att läkare föds man till att bli och att well, du inte är en av dem.

För jag trodde detsamma. Jag sa redan när jag var 6-8 år gammal att jag ville bli läkare eller jobba med rymden. Jag älskar mina föräldrar men som de första att själva uppnå högskoleutbildningar i sina familjer var de ganska kritiska. Också ett visst mått av realism.

”Jaha, då måste du läsa mycket matte, och det är du ju inte så bra på”, var standardkommentaren och den hör jag faktiskt ännu idag, vilket är därför mamma ännu inte vet om att jag tänker söka till läkarprogrammet.

Jag har också mått väldigt dåligt i mitt liv på grund av att jag varit så tidigt utvecklad mentalt. Det gick bra för mig fram tills i högstadiet när min bästa vän sedan 6 år och vår nya grupp successivt började utesluta mig från typ middagar, kvällshäng osv med dem och klassen. När jag frågade varför fick jag inte många svar och till slut gick jag inte till skolan över huvud taget.

Jag gick från A-B till F i nästan allt över en termin när en ny tjej som katalyserade utfrysningen började i klassen. Jag var på absoluta botten, hade utvecklat diverse självskadebeteenden, två olika ätstörningar och överlevde dessutom 3-4 suicidförsök. Ungdomspsykiatrin var överbelastad och skolan gjorde ingenting, men när nian började såg jag ett ljus i tunneln och på en termin tog jag igen 1,5 års uppgifter på högstadiet för att få upp mina betyg och kom preciiiiis in med mina betyg på djursjukvård med inriktning mot naturvetenskap!!

Jag flyttade till ett internat och hade den bästa tiden i mitt liv där. Många av mina psykiska problem försvann, men mitt förflutna tog mycket av min tankeverksamhet och när pandemin förstörde planeringen för våra utökade kurser (matte 4, kemi 2 och fysik 2) och de inte längre fick plats i schemat gick det inte att slutföra dem för min del.

Men nu då?
- Jag fick 1,25 på allra först hp prov utan att ha pluggat alls. Visste inte ens att man kunde det xD
- Jag fick B i matte 4 fastän jag hade F i matte halva högstadiet
- Jag har klarat kemi 2
- Nu fick jag runt 1,45 på senaste hp, även detta med halvhjärtat plugg bc kemi 2 lästes samtidigt.
- Nu är det bara fysik 2 och hp resultatet kvar. Sparade fysiken till sist eftersom att det ligger mig allra närmast om hjärtat :3

Det jag vill säga är att även när du sitter och tänker på att du är skitdålig (jag gör också haha) så kan det vara värt att se tillbaka ibland. Det är lätt att bli motsatt fartblind, dvs att positiva saker händer så utspritt i tid att man inte tar hänsyn till dem. Om du precis har börjat är det lika bra det, för tänk hur mycket du kan vara stolt över dig senare! Gör lilla du stolt över dig! (Men kom ihåg att vila, värdera inte dig själv efter prestationer. Jag tog den smällen hårt i högstadiet, inte värt)

Det finns alltid hopp, även om du som mig är en trött tonåring som spelade datorspel för att rymma från livet medan betygen dalade. Det du gör idag kan du vara stolt över imorgon :3

Har preachat färdigt nu, hejdå
Oj va tråkigt att läsa om hur din omgivning betett sig mig dig.
Psykisk ohälsa är hemskt, har själv förlorat vänner till detta tyvärr och vården för detta i sverige är undermålig tyvärr. Tyvärr är det fortfarande lite av ett stigma, men det börjar bli mer accepterat så utvecklingen går sakta framåt.

Det är fantastiskt att läsa vilken vändning du gjort, både akademiskt men även som person.
Ett B i matte 4 är i mina ögon fantastiskt bl.a och dina HP resultat är även dom väldigt bra!

Ungdomen och tidiga vuxna åldern kan vara jävligt klurig och jag själv ser tilbaka på alla "vänner" man haft som senare pratat bakom ryggen på en och dylikt.
Nu på äldre dar så har man insett att om man har någon eller några enstaka bra vänner så är det värt så mycket mer än en uppsjö av individerna man hade under skoltiden.
Jag hoppas dina föräldrar och folk i din närhet är mer stöttande nu, du har ju minst sagt kunnat kontra deras tvivel med allt du har uppnåt.
Jag är inte mycket för motton då jag tycker det är klyschigt, men ett motto som för min del har visat sig vara sant är: "nothing worth having comes easy"

Med allt sitt slit så kommer du garanterat inom snar framtid kunna skörda frukterna av detta och blomstra på nytt!

Tack för så vänliga ord. Det är den eviga balansgången för min del efter att jag bevittnade min bästa vän ta sitt liv när jag var 11. Inte bara den bottenlösa sorg som kom med det, utan också att jag blev så påhejad av alla lärare som ett underbarn, men det slutade inte bra och när illusionen rasade där i högstadiet kände jag att jag inte hade någonting längre. Jag fick lite av ett uppvaknande när överläkaren på psykiatrin sa att jag ”brände ljuset i båda ändar” och att plugga 12 timmar non stop i ett dygn för att sedan krascha i två inte är realistiskt. Att man kan känna att man får vila liksom. Känner ganska ofta dåligt samvete att jag spelar datorspel två timmar istället för att plugga, även om jag redan suttit 10-12 timmar samma dag. Jag har så lätt att hyperfokusera så timmarna går fort, men det är fortfarande energikrävande som fan.

Jag tror verkligen på dig när du säger att just dessa faserna är knepiga. Jag fick konstaterat när jag var 12 att jag var ”särskilt begåvad” (säg mig ett mer pretentiöst namn på ett tillstånd) och att min intellektuella förmåga motsvarade någon mer än 10 år äldre. Men jag håller på att växa ikapp så att jordeåldern motsvarar huvudet lite bättre! :9 Men det är ett vanligt tillstånd (5 på hundra typ) så jag vet inte varför psykiatrin haft så svårt att hjälpa mig.

Oavsett tror jag på en ljusare framtid och även om jag heller inte riktigt är en motto-människa så håller jag med om att insatser sällan är lätta. Hade de varit lätta hade alla gjort det, men är man seriös och dedikerad så når man typ alltid sitt mål!

Allt gott

Dutw · Inlägg av **Dutw** » tor 30 mar, 2023 23:26

Ja skola och dylikt är ju nåt som ska passa de flesta, är man en bit över eller under "snittet" med begåvning kan man få problem på olika sätt.
Är man högbegåvad måste man få utmaningen, men det kanske inte alla lärare är bra på att uppmärksamma t.ex. Hög begåvning kan kännas väldigt bra när man ser sina fina resultat i skolan men samtidigt blir det en ribba man lägger som sen blir en måttståck för annat också, annat man kanske inte är lika bra på. Detta kan göra att man tar det väldigt hårt när det går dåligt för "omväxlings skull".
Det är sällan så att ju mer begåvad man är desto gladare är man, även om det i folks öron kan låta som ett icke-problem.

Den dåliga känslan av t.ex 2h datorspel känner jag verkligen igen själv också, eller ifall man bara pustat ut på soffan.
En typisk vardag för mind el sista veckorna har t.ex sett ut så här:
06:00 ringer klockan
7-16 jobb
16:30 - ca 19 mat, tid med barnen osv
Ca 20:00 sover de stora
21:30 somnar bebisen.
Efter allt detta känner jag att jag "måste" plugga för att jag måste få högt på HP då jag siktar på ett läkarprogram.
Men hur mycker ork har jag 21:30? Inte mycket, jag vill bara chilla en stund i soffan, vilket jag är värd vid det tillfället. Men nog fan i huvudet känner jag att jag snarare borde plugga än chilla. Det tar tid att låta sig själv slappna av och ha lite kul när nästan hela vardagen till synes består av "måsten".

Jag tycker du ska försöka se datorspelandet som att du unnar dig efter din långa dag med studier Men även som att du låter dig komma bort från verkligheten ett tag oxh låta hjärnan ha kul och inte behöva fokusera hela tiden.
Vila både fysiskt och psykiskt är viktigt som bara den, annars kommer utbrändheten som ett brev på posten.

Allt gott!

I mitt tycke så försök se att

nathaliea · Inlägg av **nathaliea** » fre 31 mar, 2023 13:50

somekindofscientist skrev: ↑ons 29 mar, 2023 18:53
nathaliea skrev: ↑ons 29 mar, 2023 15:03 Hej! Otroligt imponerad av ditt slit! Önskar dig all lycka till nu med detta provet Är det främst Lund som du är inne på att läsa i?
Hej, tack så mycket!!

Jag vet inte riktigt var jag har tänkt läsa, det är absolut inte tvunget att läsa i Lund även om det geografiskt ligger närmast. Faktum är att jag snarare har blivit avrådd från det av min partner som är ST-läkare och som erfarit att de använder helt andra skalor för blodtryck och en del annat typ (?? Lyssnade inte så aktivt på vad han sa xD) som de är ensamma om att lära sig vilket har gjort att de lundaläkarna han har mött har haft svårt att avläsa värden osv när de väl är leggade och ute på riktigt.

Han gav inte heller så gott betyg om Göteborg eller KI, men rekommenderade Örebro och Linköping. Uppsala sa han var bra men ”skitkallt” (bra anledning där xD). Umeå samma som Uppsala.

Sedan beror mycket om hur man är som människa gällande utbildningssätt. Alla blir liksom läkare i slutändan

Hur tänker du?

Hej!
Är det verkligen så? :O Jag som har satt Lund som 1a... Jag är från Göteborg och bor nu i Stockholm. Vet att KI egentligen är den bästa utbildningen, men saknar sammanhållning i Stockholm. Eftersom många som läser här är från Stockholm så är de i skolan och sen går hem till sina gamla vänner. Jag känner att jag skulle vilja plugga med folk som även vill plugga tillsammans efter skoltid, lite mer studentstad men ändå inte bara studentstad

Låter väldigt märkligt att det är okej att bedriva undervisning med andra mätvärden osv, måste kolla närmare på det!

Men han rekommenderade främst Linköping och Örebro alltså? Spännande! Du får gärna fråga vidare om det

Håller tummarna för dig

somekindofscientist

nathaliea skrev: ↑fre 31 mar, 2023 13:50
somekindofscientist skrev: ↑ons 29 mar, 2023 18:53
nathaliea skrev: ↑ons 29 mar, 2023 15:03 Hej! Otroligt imponerad av ditt slit! Önskar dig all lycka till nu med detta provet Är det främst Lund som du är inne på att läsa i?
Hej, tack så mycket!!

Jag vet inte riktigt var jag har tänkt läsa, det är absolut inte tvunget att läsa i Lund även om det geografiskt ligger närmast. Faktum är att jag snarare har blivit avrådd från det av min partner som är ST-läkare och som erfarit att de använder helt andra skalor för blodtryck och en del annat typ (?? Lyssnade inte så aktivt på vad han sa xD) som de är ensamma om att lära sig vilket har gjort att de lundaläkarna han har mött har haft svårt att avläsa värden osv när de väl är leggade och ute på riktigt.

Han gav inte heller så gott betyg om Göteborg eller KI, men rekommenderade Örebro och Linköping. Uppsala sa han var bra men ”skitkallt” (bra anledning där xD). Umeå samma som Uppsala.

Sedan beror mycket om hur man är som människa gällande utbildningssätt. Alla blir liksom läkare i slutändan

Hur tänker du?

Hej!
Är det verkligen så? :O Jag som har satt Lund som 1a... Jag är från Göteborg och bor nu i Stockholm. Vet att KI egentligen är den bästa utbildningen, men saknar sammanhållning i Stockholm. Eftersom många som läser här är från Stockholm så är de i skolan och sen går hem till sina gamla vänner. Jag känner att jag skulle vilja plugga med folk som även vill plugga tillsammans efter skoltid, lite mer studentstad men ändå inte bara studentstad

Låter väldigt märkligt att det är okej att bedriva undervisning med andra mätvärden osv, måste kolla närmare på det!

Men han rekommenderade främst Linköping och Örebro alltså? Spännande! Du får gärna fråga vidare om det

Håller tummarna för dig

Hej! Något sådant hörde jag iallafall! Han pluggade själv på KI och hävdar att det inte är så spektakulärt som folk fick det att låta som. Hans ord var att folk tydligen blandar ihop att läkarprogrammet ska vara jättebra med deras medicinska forskning (som är i världsklass). Vill man ha bättre möjligheter till forskning är dock KI att föredra. KI ska även vara lite mer moderna i sitt utlärningssätt vilket han iofs tyckte var kul. Mycket prat med kursare. Men det var som du sa att många drog ju typ till sina gamla gäng efter skoltiden och det finns inga riktiga campus. (Campus Solna och Huddinge sure men jämför man med en studentstad så nja). Han som kommer utanför Stockholm var lite lost och han säger att han ”mådde skit och hatade sitt val i tre år” innan han fick vänner. Citat är hans ord xD

Det är fördelen med säg Lund och Uppsala som är utpräglade studentstäder. Linköping har också lyckas få till campus där ut mot Valla-området.

Örebro har jag liteeee dålig koll på helt ärligt. På Göteborg har man inte många tentaförsök innan man blir utslängd har jag hört ryktesvägen (hörde mellan 1-2 men det är verkligen bara rykten!) vilket skrämt mig lite.

Umeå ligger så långt bort xD Men ska var helt reko!

Lund ska vara lite mer traditionellt än exempelvis KI vilket kanske är självklart eftersom ett av landets äldsta universitet. Om det där med skalorna ska jag be honom specificera nästa gång jag träffar honom, tror det gällde blodtryck bland annat som de han har träffat varit tvungna att lära om till standard.

Men Lund är en fin studentstad å andra sidan så avvägningar kan man göra hit och dit hela tiden xD

Jag ska iaf höra med honom nästa gång!

Tack du med!

somekindofscientist

Dutw skrev: ↑tor 30 mar, 2023 23:26 Ja skola och dylikt är ju nåt som ska passa de flesta, är man en bit över eller under "snittet" med begåvning kan man få problem på olika sätt.
Är man högbegåvad måste man få utmaningen, men det kanske inte alla lärare är bra på att uppmärksamma t.ex. Hög begåvning kan kännas väldigt bra när man ser sina fina resultat i skolan men samtidigt blir det en ribba man lägger som sen blir en måttståck för annat också, annat man kanske inte är lika bra på. Detta kan göra att man tar det väldigt hårt när det går dåligt för "omväxlings skull".
Det är sällan så att ju mer begåvad man är desto gladare är man, även om det i folks öron kan låta som ett icke-problem.

Den dåliga känslan av t.ex 2h datorspel känner jag verkligen igen själv också, eller ifall man bara pustat ut på soffan.
En typisk vardag för mind el sista veckorna har t.ex sett ut så här:
06:00 ringer klockan
7-16 jobb
16:30 - ca 19 mat, tid med barnen osv
Ca 20:00 sover de stora
21:30 somnar bebisen.
Efter allt detta känner jag att jag "måste" plugga för att jag måste få högt på HP då jag siktar på ett läkarprogram.
Men hur mycker ork har jag 21:30? Inte mycket, jag vill bara chilla en stund i soffan, vilket jag är värd vid det tillfället. Men nog fan i huvudet känner jag att jag snarare borde plugga än chilla. Det tar tid att låta sig själv slappna av och ha lite kul när nästan hela vardagen till synes består av "måsten".

Jag tycker du ska försöka se datorspelandet som att du unnar dig efter din långa dag med studier Men även som att du låter dig komma bort från verkligheten ett tag oxh låta hjärnan ha kul och inte behöva fokusera hela tiden.
Vila både fysiskt och psykiskt är viktigt som bara den, annars kommer utbrändheten som ett brev på posten.

Allt gott!

I mitt tycke så försök se att

Precis, världen är inte snäll mot de utanför mallen. Speciellt inte när alla resurser lades på att de under kraven till varje pris skulle lära sig allting men jag kunde inte få årskursen övers mattebok :9

Det är just det. Jag har fått för mig att jag ska vara bra på allt, även saker jag inte lärt mig ännu. Mina största gräl med mig själv handlar om att jag ”borde ha förutspått det” men det är ju lätt att säga efteråt. Igår spelade jag hela 4 timmar (jag svimmar), mer än vad jag pluggade. Det är okej, det var dessutom ganska kul haha (the hunter, call of the wild om någon vill veta).

Just i ditt fall förstår jag verkligen varför du inte orkar. Realistiskt hade jag inte heller pluggat då. Ren disciplin är inte heller bra, men att hitta någon balans mellan fritid och plugg har hjälpt mig. Nu har jag en iPad av större modell men jag sitter ofta i sängen och pluggar de mer lättpluggade sakerna som ORD och MEK, men även vissa uppgifter på KVA och NOG där man behöver resonera. Tränar huvudräkningen också. XYZ, LÄS och ELF går väl också att göra lite mer avslappnat, medan DTK är typ omöjligt att få exakt på en skärm oavsett. Rädd att repa skärmen om jag slänger på en linjal och linjalen som är där hade fungerat om inte känsligheten var så hög xD Föredrar att läsa längre texter på papper dock och då är ju sitta vid bord lättare.

Igår pluggades för egen del ganska mycket ändå, XYZ för det är roligast och jag har några dagar som mitt psyke har tagit lite stryk på. Körde rundor om 12 frågor och fick mellan 90-100% varje gång så det är kul!

Nu när det är 200 dagar kvar typ känns det lite mer värt att börja slipa på läsförståelse och ordkunskap (även om jag nog hade 18/20 på ORD i år). Jag köpte VIP lite sent, i början av mars, medan jag pluggade kemi 2, och det var svårt att utnyttja det helt och sista veckan gjorde jag typ ingenting förrän på torsdagen.

När jag har lyckats vända tillbaka mitt dygn har jag ett pluggschema att följa vart fall, som är realistiskt sett till att jag förvandlas till Gollum på morgonen.

Läkare ht 2023 blir det nog inte, men det ska fasiken ske vt 2024

Allt goooott!

somekindofscientist

Hej hå, här är jag igen

Nattaktiv som vanligt

_

Jag satt och läste här i forumet och lyckades faktiskt hitta min förra läkares hp-tråd från typ 2015 haha, det var kul läsning. Hon var för övrigt sjukt trevlig i person. Det är vad jag strävar mot.

Well well, studierna låter sig ej dröja. Om en vecka, eller två beroende på om kommunens komvux kan tänkas svara mig i tid, sätter jag igång med fysik 2. Även denna har jag läst en gång redan men orkade inte sätta mig in i induktion på den nivån som behövdes, hade 6 veckors djursjukhus-praktik innan studenten och hann inte med mitt sista prov sorgligt nog. Ah well, nya tag it is.

Jag har också pratat med min coach som fått ordna ett schema till mig fram tills nästa prov. Får skaffa mig en prenumeration på svenska dagbladet också. Gillar ändå att det är lite tid fram till höstprovet, från höst till vår går det så sjukt fort och det är ju typ 7 månader mellan vår och höst medan höst till vår är 5.

Dock måste jag komma på något att söka nu i vår för sakens skull, tror jag behöver flytta hemifrån. Lär väl bli typ biologi eller något annat man kan ha lite nytta av iallafall.

Schemat i sig ligger på 4-5 timmar per dag och eftersom att hp har blivit mitt nya, och enda, fritidsintresse (hjälp) så tror jag inte det ska vara några problem. Jag brukar glömma bort tiden ändå haha.

Är jag duktig och gör 4 timmar om dagen med en vilodag per vecka så kommer jag att ha lagt drygt 700 timmar på hp när jag är färdig.

Jag satsar överlag på 2,0 men det är ingen press, tycker det är kul att skriva hp för jag lyckas träffa massa roliga personer varje gång som man blir spontant kompis med. Har blivit kompis med provvakten med. När jag klev in i salen sist så sa han verkligen ’’nämen är du här igen? Kom du inte in? : D’’, och han sa att vi ses förhoppningsvis inte i höst, men att han nog är provledare då med. Guess what, det blir en till meet-up! Måste skriva på samma ställe nu bara för det. Kul också (eller ja, kanske inte xD) att mitt utseende är udda nog att minnas. Jag lovar att uppdatera om hans provvakteri nästa tillfälle.

Ah, schemat var det ja. 700 timmar känns överväldigande men jag behöver göra en livsstilsförändring överlag och många faktorer synkar här. Läste mycket böcker när jag var yngre och sedan fick jag en mobil i 12-årsåldern och allt gick utför. Mor min är svensklärare och hon predikar om att 30 minuter läsning om dagen i 6 veckor markant höjer läshastigheten. Detta experiment hade hon utfört på en ganska grabbig kille från ett yrkesprogram som tog åt sig och började läsa böcker vilket i slutändan höjde alla hans betyg, inklusive det i matte eftersom att då förstod frågorna bättre.

Så det tänkte jag testa på. Nu är det dessutom 29 veckor (28,8.... för att vara exakt) kvar tills provet och då har man gott om tid på sig att få en läsvana.

Blir nog inget plugg ikväll mer än förberedelser inför det riktiga schemat.

Hejsvejs

Dutw · Inlägg av **Dutw** » tor 06 apr, 2023 1:02

Heja nattugglan!
Låter som en stabil plan, 700h låter mycket hehe, men det gör även 28.8 veckor!
Men övning ger färdighet så det ska bli kul att se resultatet.
Ja mobilen kan vara makalös på att stjäla ens tid om dagarna, och när man väl funerar på det så är det mest nonsens man förspiller den tiden på.
Och språket som brukas bl.a på sociala medier är väl inte det bästa, milt uttryckt.

somekindofscientist

Dutw skrev: ↑tor 06 apr, 2023 1:02 Heja nattugglan!
Låter som en stabil plan, 700h låter mycket hehe, men det gör även 28.8 veckor!
Men övning ger färdighet så det ska bli kul att se resultatet.
Ja mobilen kan vara makalös på att stjäla ens tid om dagarna, och när man väl funerar på det så är det mest nonsens man förspiller den tiden på.
Och språket som brukas bl.a på sociala medier är väl inte det bästa, milt uttryckt.

Hejsan!

Det var ett tag sedan sist nu, men jag har legat i på mitt håll även om det inte är enbart varit hp! Även om jag får erkänna att min sista fysikkurs tar mycket tid.

Verkar som att de revampat hela hemsidan medan jag varit borta. Ser ju jättefint ut nu!

Men min kurs är färdig på fredag och då skiftar vi fokus till hp plugg helt!

Lite andra nyheter är att provresultatet ju kom idag och milt sagt gick det väldigt dåligt men det var bättre än sist så jag får väl vara snäll mot mig själv och ta nya tag. Fokuserat plugg är vad som får gälla.

Jag ska också plugga nästa termin (tror det blir geologi) och har lyckats få en lägenhet i dyra Lund

Loggade mest in för att se alla er som har lyckats nu idag! Gör mig glad

Hoppas det gått bra för dig Dutw!

Bonden som ska bli läkare (1,25 -> 1,35 -> 1,55 -> ??)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Re: Bonden som ska bli läkare (~1,45 av 1,65-2,0)

Intresseanmälan

JALU

Tid till nästa prov

Senaste 5 forumtrådar

Logga in

Intresseanmälan

JALU

Tid till nästa prov

Senaste 5 forumtrådar