Min mentala ålder är minst 30

Har visserligen inte kommit in än men ska göra det inom nåt år är det tänkt Är 29 nu så då kommer jag hamna i kategorin över 30. Jobbar som ssk nu så jag vet precis vad jag vill. Man hinner ändå jobba i minst 30 år innan pension så det spelar inte så stor roll

Fyllde 30 i år själv och kom in, men jag känner mig inte så åldersnojig över utbildningen. Som sagt hinner man jobba bra länge ändå.

Doktoria, kul med en till som har barn. Jag har två småttingar på 1 och snart 4. Är också civilingejör sedan tidigare, men har alltid velat bli läkare. Har du pluggat på KTH?

annhag, tror det funkar bra med barn. Jag tror att man får planera sin tid bara, men jag tror inte det är jobbigare att plugga med barn än att jobba heltid med barn. Jag har som sagt två barn och kan tänka mig fler. De jag hört om som pluggat till läkare med barn har det gått bra för i alla fall så vi får hålla tummarna att det funkar bra för oss också.

hypatia, grattis till att du kommit in!
Pixies, grattis du med! Ja du har rätt, man ska inte vara åldersnojig. Jag känner mig bara gammal ibland, haha.

Hallå,

Också 30. Inga barn, men högskolutbildning (civ. ek) och jobbat i 6 år. Kom in via PIL, och fick inte en enda kommentar runt min ålder i intervjuerna. Fortfarande alldeles lyckorusig över ja-beskedet...!

Var inne och surfade runt lite bland informationen rörande första terminen. Kollade kursplanen för första kursen till exempel. Hjälp vad mycket kurslitteratur! Vilken djungel, 20 böcker, hur ska man kunna välja ut de mest väsentliga?

och så klart, vad kul att du också ska börja storakramar!

Tack Idolin. Och det ska vi nog kuna lura ut... Det är väl en av de saker man ska ha blivit bättre på med åren, och med högskolutbildnig i bagaget, just att skilja stort från smått...

haha, ja storakramar, nåt ska man väl ha lärt sig under åren.

Idolin: Yes, har pluggat på KTH och på SU.

Det verkar som att vi är några stycken! Fast jag känner mig inte som en dag över 30! Jag fick frågan hur jag trodde att det skulle vara att plugga tillsammans med 20-åringar och en kommentar kring att jag hade en annorlunda profil jämfört med de flesta andra i PIL-processen...

Det finns flera bra bloggar av läkarstudenter med barn och som jag tycker är inspirerande: Dr Wannabees 5 1/2 år, DrDr, Vägen till att bli läkare m fl.

Ser fram emot hösten men har fortfarande ångest över mitt jobb, har inte ringt min chef ännu... Måste be om tjänstledigt. Hur har ni andra gjort, har ni sagt upp er/tagit tjänstledigt? Tänker ni jobba deltid under studierna?

Jag sitter och skjuter på precis det samtalet nu... Jag säger upp mig, helt och fullt. Kan dock med största sannolikhet komma tillbaka om det skulle vara så. Och jag kommer behöva jobba vid sida av, fast inte på mitt nuvarande jobb (det är lite "allt eller inget"). Men tror jag kommer låta bli jobb alldeles i början, för att komma in i pluggadet, och känna av lite hur mycket tid man får över.

Jag har begärt och fått tjänstledigt. Har en väldigt bra och förstående chef och vet att jag kan komma tillbaka när jag vill och det känns tryggt.

Ska inte jobba extra, i alla fall inte till en början. Då blir det nog att vara med barnen när jag är ledig. Men det är lite kärvt ekonomiskt att plugga så klart, särskilt när man redan läst 4 ½ tidigare och inte har så mycket studielån, hehe ...

Ska kolla in bloggarna Doktoria, tack för tips!

Hej, alla runt 30 år!

Jag är en som sliter mot läkarprogrammet också och hoppas innerligt att komma in via PIL.
Jag studerar till gymnasielärare och har tre terminer kvar till examen. Vid sidan av studierna så jobbar jag som mentalskötare något jag gjorde före studierna också. Vill ingen annat än komma in på programmet men har ett socialt liv, sambo med mera som kanske inte kan FÖRSTÅ hur man kan vara så enveten för någonting...som att komma in på läkarprogrammet!
Våndas ofta över allt med hur livet bör te sig och bli men att det fane mig aldirg blir som man tänkt sig. Jag och min sambo har inga barn men hon har en biologisk klocka osv.
Kämpa på alla som känner eller är vemodigt inställda till sin ålder...inte är vi lastgammla!!! Men med tidigare studier som många av oss har så funderar man mycket på hur man skall finansera studietiden?
Hälsningar "vemodet".

LindaH, vill du bli sjuksköterska så ska du ju så klart bli det! Är det det du drömmer om så är det ju inget snack. Synd att inte få träffa dig på utbildningen men vi får hoppas vi ses i yrkeslivet sen.

Linda H, tycker du är supercool som följer hjärtat och gör precis det du vill! Helt meningslöst att byta från "bra" karriär som man inte är tillräckligt intresserad av, till en annan man inte heller känner är helt rätt... Gogogo säger jag bara!