Nu har jag fått höra från alla håll och kanter att fysik B är en fullkomligt vedervärdig kurs, och eftersom jag själv ska börja läsa den snart, så undrar jag givetvis vad det är som gör den så tuff? Jag sliter en del med fysik A nu, tycker det är mycket formler och så man ska komma ihåg tex, så det känns lite läskigt att B-kursen ska vara så hemsk. Någon som kan dela med sig av sina erfarenheter? Och sen undrar jag givetvis vilka av er som anmäler er frivilligt att lotsa mig genom B-kursen

Jobbigaste kursen på gymnasiet, men vissa kapitel är rätt intressanta..

scarie skrev:Jobbigaste kursen på gymnasiet, men vissa kapitel är rätt intressanta..

So they say...men på vilket sätt är den jobbig? Mycket formler att lära utantill? Tråkigt att läsa? What? Jag börjar känna mig allt mer stressad inför kursen, och får inte boken förrän om en vecka...

Jag tyckte nog inte att den var så värst mycket svårare än någon annan kurs på gymnasiet, och jag gillade inte fysik. Teknik C och D däremot, urk...

Ta det lugnt. Klarar du av matte C, D och allt det andra så lär du ta fysik B också. Ge det några timmar extra i veckan så fixar du det!

Fysik B var en barnlek jämfört med Kemi B, som enligt mig är mördarkursen nummer ett!

Jag har precis tagit studenten och läst fysik B, och dessutom lyckats få MVG efter många timmars nötande av relativitetsteori och annat smått och gott.

Jag tycker det var den tyngsta och jobbigaste kursen på gymnasiet, men det är samtidigt en intressant och oerhört lärorik kurs, så jag skulle inte säga att den är tråkig. Det är mycket formler att nöta in men för mig var det också relativt svåra saker som man måste förstå. Det räcker inte att trycka in det i huvudet, man mste verkligen fatta för att det ska fungera när man väl sitter dör på sitt slutprov.

Vi läste kursen uppdelad i en klassisk och en modern del och trots att relativitetsteorin, som gör alla lite småknäppa , tillhör den moderna fyisken tycker jag att det var den klassiska som var den svåraste. Den handlar mycket om kast, elektromagnetiska vågor och vågrörelser och det är mycket formler man måste lära sig och det kan kännas både svårt och jobbigt ibland.

Med rätt motivation och tillräckligt mycket pluggande tror jag du kommer klara av fysik B hur bra som helst, även om det kan kännas hopplöst ibland .

Ah, den kursen som ger mig mest huvudvärk av allt... Ett år kvar! (Vi kör 50p i Fy B per termin på våran skola, så det är fortfarande två terminer av "tortyr" för mig.)

Personligen har jag upplevt Fysik B som jobbig p.g.a. den enorma mängden information som ska in, och verkligen förstås, vilket jag inte alltid gör. Dessutom gäller det att hitta kopplingen mellan fysiken och matten. Om man har lätt för det bör inte Fysik B vara så hemsk.

Sedan är det en hel del nya saker i Fysik B (jämfört med A), tror jag. Bläddrade igenom boken och typ 3 andra läroböcker när jag skulle plugga för mitt trippelkapitelprov innan sommaren.

När det gäller nivå av matte för att klara av Fysik B hoppas jag att du kan allt upp till Matte D. Speciellt när delen på vågor, amplituder och dylikt dyker upp. Det är nog det enda som jag verkligen tycker var synd, för jag har bara läst ut Matte C och första terminen dök det upp uppgifter med att deriveria trigonometriska funktioner.

Ska inte skrämma dig rejält. Även om Fysik B är jobbig, så är det en enormt givande kurs (plus att vi har en riktig rolig lärare som förklarar det svåra lättbegripligt).

Kan tyvärr nog inte vara en så bra guide, men diskuterar gärna om kursen. Förresten, vilken kursbok använder du?

Det var faktiskt den tråkigaste kursen jag hade i gymnasiet, och då överskred den alltså historia! Men man har ju formelhäftet? Vi hade en blå för naturare, och vi fick även ha med den på alla prov. Det svåraste för mig var att fatta vad de där sa***s bokförfattarna menade, och att liksom grundligt "förstå" hur man gör. För vissa gånger kan man hålla på utan att själv veta varför men ändå få ut rätt svar, en fälla som jag fastnade vid ibland, vilket resulterade i ett VG i FyB! Så mitt tips är: förstå formlerna!