Normering av höstens högskoleprov 2019

Normeringstabellerna för höstens provomgång 2019 publicerades 26 november och du finner dem nedan. Notera att det för höstens provomgång finns två olika kvantitativa normeringstabeller då provpass 1 fanns i två versionerna med avvikande uppgifter. Läs mer om detta i vår analys av höstprovets normering längre ner på denna sida.

Du kan även omvandla ditt antal korrekt besvarade frågor till normerat resultat i Normeringskalkylatorn.

Normeringen av höstens högskoleprov 2019

Nytt för höstens högskoleprov 2019 är att det första kvantitativa provpasset förekom i två olika versioner som till stor del bestod av helt olika uppgifter. Vid vissa tidigare provomgångar har uppgifternas ordning varierats mellan versioner för att försvåra fusk, men provpassens svårighetsgrad har inte påverkats då uppgifterna varit desamma. På höstens högskoleprov 2019 skilde sig dock svårighetsgraden mellan version 1 och 2 av provpass 1 till den grad att det blev nödvändigt att införa två olika kvantitativa normeringstabeller. Anledningen till att två olika normeringstabeller används är för att det normerade slutresultatet inte ska påverkas oavsett vilken av provversionerna du skrev.

Om vi tittar närmare på skillnaderna i normering mellan version 1 och version 2 visar det sig att version 2 krävde 1-2 fler korrekt besvarade uppgifter än version 1 för att uppnå samma normerade slutresultat i intervallet 1.40–2.00 samt 0.10–0.60. I intervallet 0.70–1.30 krävdes samma antal korrekt besvarade uppgifter för ett visst normerat slutresultat för båda versionerna. Sammantaget innebär detta att version 1 av provpass 1 var något svårare än version 2, men skillnaderna är i allmänhet små.

Om vi jämför de kvantitativa normeringstabellerna för höstens prov 2019 med vårens prov 2019 så ligger vårprovets kvantitativa normering närmast version 2 av höstens prov för de flesta resultatsnivåer. Detta innebär att version 1 av höstens prov var något svårare än vårprovets kvantitativa del, medan version 2 låg nära vårprovet 2019 i svårighetsgrad för de flesta resultatnivåer med mindre avvikelser uppåt eller nedåt beroende på normerad nivå.

De verbala provpassen på höstens högskoleprov 2019 innehöll samma uppgifter för alla provskrivare så den verbala normeringen finns endast i en version precis som vanligt. Om vi jämför höstens verbala normering mot vårprovets verbala normering ser vi dock relativt stora skillnader. För normerade resultat i intervallet 0.10–1.30 krävdes det på vårens prov från 2 till 5 fler korrekt besvarade uppgifter för ett visst normerat resultat. Detta innebär att vårens verbala del var betydligt lättare än höstens för en stor del av uppgifterna. För att uppnå de högsta resultaten i intervallet 1.70–2.00 krävdes dock något fler korrekt besvarade frågor på höstens prov jämfört med vårens, men skillnaden var endast en ytterligare korrekt besvarad uppgift för dessa nivåer.

Vänder vi oss sedan mot fördelningen av resultat för alla provskrivare framträder inga anmärkningsvärda skillnader mellan hösten 2019 och våren 2019. Normeringen gav inte upphov till några avgörande skillnader vad gäller andelen provskrivare som uppnådde ett visst normerat resultat. Det var en något större andel provskrivare som uppnådde resultat över 1.00 på höstprovet jämfört med vårprovet, men det rör sig om marginella skillnader (mindre än 1 procentenhets skillnad i andel).

• Resultat från 1.55 till 2.00: på höstens prov 2019 var andelen provdeltagare som fick från 1.55 till 2.00 ca 5,9 %. För våren 2019 var motsvarande andel ca 5,6 %.
• Resultat från 1.05 till 1.50: hösten 2019 fick ca 31,1 % av provdeltagarna ett normerad resultat från 1.05 till 1.50. Motsvarande andel vid vårens prov 2019 var 30,5 %.
• Resultat från 0.55 till 1.00: andelen personer som fick 0.55–1.00 i normerat resultat var hösten 2019 ca 44,3 %. Motsvarande andel för våren 2019 var 44,6 %.
• Resultat från 0.00 till 0.50: andelen personer som fick 0.00–0.50 i normerat resultat var hösten 2019 ca 18,7 %. Motsvarande andel för våren 2019 var 19,4 %.

Medelvärdet för normerade slutresultat för samtliga provdeltagare var 0.89 hösten 2019 och 0.88 våren 2019, vilket förklaras av att en något större andel provskrivare fick resultat över 1.00 och en något mindre andel under 1.00 vid höstens prov.

Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva högskoleprovsresultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen så kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas så att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0.00 och 2.00 ska bli så jämn som möjligt mellan provomgångarna. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2.00 eller 1.20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Notera att vissa utbildningar infört/kommer att införa viktade högskoleprovsresultat för att ge större vikt åt antingen det kvantitativa eller verbala blocket beroende på vad som är mest relevant för utbildningen i fråga. För en ingenjörsutbildning kan det t.ex. handla om att ge större vikt åt det kvantitativa blocket då matematiska färdigheter bedöms särskilt viktiga för en sådan utbildning.

För att kolla hur antagningen sköts för just den eller de utbildningar som du är intresserad av rekommenderar vi att kolla upp detaljerna på lärosätets hemsida som du kan finna via exempelvis antagning.se.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.

Vad kan ha påverkat normeringen hösten 2019?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna

Detta är vanligen den främsta orsaken till avvikelser i normering mellan provomgångar. Det är helt enkelt svårt att hålla svårighetsgraden helt konstant över tid. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar så kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället visar sig vara svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat. Dela gärna med dig av dina tankar kring svårighetsgraden på höstens prov 2019 i forumdelen eftersnack och skapa dig samtidigt en bättre uppfattning om hur andra provskrivare upplevde provet.

Olika uppgifter för olika provdeltagare

För första gången användes på höstens högskoleprov två versioner av ett provpass där inte bara ordningen utan även uppgifterna i sig skilde sig åt mellan versionerna. Detta gäller inte heller någon enstaka uppgift – för provpass 1 (kvantitativt provpass) var hela 26 av 40 uppgifterna olika om man jämför version 1 med version 2 av provpasset. Detta innebär att alla provdeltagare inte gjorde samma uppgifter och det visade sig att svårighetsgraden skiljde sig mellan versioner i tillräckligt hög grad för att motivera två separata kvantitativa normeringstabeller, en för varje version av provet. Detta innebär att oavsett vilken version du skrev av provpass 1 så påverkas inte ditt normerade slutresultat trots vissa mindre skillnader i svårighetsgrad.

Frågan diskuteras också i vårt forum där du kan del av andra provskrivares tankar och dela med dig av dina egna.

Fusk och åtgärder mot fusk

Tillslaget mot en fuskliga förra året, rättegångarna mot både ligan och enskilda fuskare, skärpta rutiner på provdagen och den omfattande mediebevakningen kan antas ha haft en avskräckande effekt på provskrivare som övervägt att fuska på höstens prov. Eftersom denna effekt redan lär ha reducerat antalet fuskare inför vårens prov 2019 väntas effekterna av fusk på normeringen av höstens prov 2019 vara begränsade. Antalet fuskare per provomgång kan fortsatt antas vara lågt i förhållande till de tiotusentals provskrivare som skriver provet utan fusk, vilket medför att effekten på normeringen kan förmodas ha varit liten.

Vilket resultat fick jag?

Nu när rättningen och normeringen av höstprovet 2019 är färdig kan du läsa mer om hur du hämtar ditt officiella resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet.

Du kan även se vilket slutresultat du uppnådde på höstens prov 2019 och analysera resultatet med Normeringskalkylatorn. Där matar du enkelt in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan din normerade slutpoäng direkt. Du får även en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Analysera med Normeringskalkylatorn

Hur gick det för dig på höstens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du nådde ditt målresultat denna provomgång! Skulle du behöva ge högskoleprovet ytterligare ett försök står vi som alltid redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 140 000 studenter hittills.

Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om höstens högskoleprov 2019 kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar helt utan kostnad. Vi bjuder alltid på förklaringar med text och bild till alla uppgifter och även videoförklaringar till samtliga kvantitativa uppgifter på det senaste högskoleprovet.

Efter tre månaders halvhjärtat pluggande (ca 30min/dag i snitt) så höjde jag mig till 1.8 och kommer nu komma in på psykologprogrammet! TACK! Framförallt väldigt hjälpsamt med matten för min del - när man har gymnasiematten 8 år bakom sig så behövdes en hel del repetition. Tipsar alla det angår om er tjänst!

Sandra Boke
Höjde sig från 1.1 till 1.8 – nu väntar psykologprogrammet
Läs hela referensen eller läs fler referenser

Coacherna på Högskoleprovguiden
  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Bli VIP-medlem Bli gratismedlem