Summering
  • Inte ens UHR kan på förhand med säkerhet veta hur normeringen av höstens prov kommer att bli. Allt är blott spekulationer fram tills dess att normeringstabellerna är färdigställda och publicerade.
  • Som VIP-medlem och gratismedlem kan du använda Normeringskalkylatorn för att få en uppskattning av ditt normerade resultat innan normeringstabellerna för höstens prov finns tillgängliga.
  • Faktorer som kan komma att påverka normeringen av höstens högskoleprov 2019 är den allmänna svårighetsgraden, det faktum att provpass 1 fanns i två versioner med delvis olika uppgifter och att omfattande åtgärder mot fusk har genomförts sedan tidigare.

Introduktion till normeringen av höstens högskoleprov 2019

Nu när höstens prov är avklarat och facit finns tillgängligt kan du smidigt gå igenom provdelarna uppgift för uppgift för att sammanställa dina svar och räkna samman ditt uppskattade antal korrekt besvarade frågor.

Eftersom kontrollpappret tagits bort från och med höstens högskoleprov 2019 finns inte längre möjligheten att notera dina svar under provdagen och sedan jämföra dessa med facit för att räkna samman det definitiva antalet rätta svar som du uppnått. Istället återstår metoden att försöka minnas vad du svarade på frågorna för att på så vis räkna fram en ungefärlig poängsumma. Instruktioner, provfrågor och svar med förklaringar finner du vår sida om höstens högskoleprov 2019.

Antalet rätta svar säger dock inte direkt vilket slutresultat i intervallet 0.00 – 2.00 som du kommer att få. För att översätta din poängsumma till ett slutresultat mellan 0.00 och 2.00 används en process som kallas normering och som inte kommer att vara helt färdig förrän några veckor efter provdagen. Normeringstabellerna för höstens högskoleprov 2019 kommer att publiceras den 26 november. I denna artikel går vi igenom varför normering används, vad man kan säga om din poängsumma och vad den kommer att översättas till för slutresultat för höstens provomgång.


Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva högskoleprovsresultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen så kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas så att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0.00 och 2.00 ska bli så jämn som möjligt mellan provomgångarna. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2.00 eller 1.20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Notera att vissa utbildningar infört/kommer att införa viktade högskoleprovsresultat för att ge större vikt åt antingen det kvantitativa eller verbala blocket beroende på vad som är mest relevant för utbildningen i fråga. För en ingenjörsutbildning kan det t.ex. handla om att ge större vikt åt det kvantitativa blocket då matematiska färdigheter bedöms särskilt viktiga för en sådan utbildning.

För att kolla hur antagningen sköts för just den eller de utbildningar som du är intresserad av rekommenderar vi att kolla upp detaljerna på lärosätets hemsida som du kan finna via exempelvis antagning.se.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.


Hur kommer normeringstabellerna att se ut för hösten 2019?

Det korta svaret är att ingen, inte ens UHR (som ansvarar för provet, rättningen och normeringen) med säkerhet kan svara på den frågan i nuläget. I och med att det är omöjligt att säga hur alla provdeltagare kommer att prestera vid denna provomgång innan rättningen är slutförd går det inte att säga exakt vad ditt antal rätta svar kommer att motsvara i slutresultat mellan 0.00 - 2.00 förrän rättningen är klar, UHR har gjort normeringen och släppt normeringstabellerna för höstens prov. Detta kommer att ske senast i samband med att resultaten blir den 26 november.


Ungefär vilket resultat kommer jag att få?

Även om det som sagt är omöjligt att ge ett exakt svar på frågan förrän rättning och normering är slutförd så kan du få en fingervisning om var ditt resultat troligtvis kommer att ligga genom att jämföra med historiska normeringstabeller. Eftersom UHR strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt brukar inte variationen vara jättestor mellan olika provomgångar. Skillnaden i slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) kan ändå vara några tiondelar för ett givet antal rätta svar beroende på vilken provomgångs normeringstabell man använder.

För att få en överblick över vad just din poängsumma hade gett dig vid tidigare provomgångar kan du mata in dina förväntade poäng på den verbala och kvantitativa delen i Normeringskalkylatorn. Då kommer du att få en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat mellan 0.00 och 2.00 vid tidigare provtillfällen, hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Normeringen denna provomgång kan givetvis avvika från tidigare prov, men att hoppa mer än några tiondelar i slutresultat är osannolikt. Du kan därför se översikten i Normeringskalkylatorn som ett ungefärligt intervall för var ditt slutresultat för höstens prov förväntas hamna.

Notera att du i Normeringskalkylatorn kan välja alla provomgångar sedan hösten 2011, men eftersom högskoleprovet utvecklas över tid är det troligt att de senaste provomgångarnas normeringar är mest representativa för höstens provomgång 2019.

Analysera med Normeringskalkylatorn


Vad kan komma att påverka normeringen hösten 2019?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna

Detta är vanligen den främsta orsaken till avvikelser i normering mellan provomgångar. Det är helt enkelt svårt att hålla svårighetsgraden helt konstant över tid. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar så kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället visar sig vara svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat. Om provet var svårare eller lättare just denna gång är svårt att säga eftersom man får man olika svar beroende på vem man frågar, så det är svårt att säga i vilken riktning detta kommer att påverka normeringen för just detta provtillfälle. Dela gärna med dig av dina tankar kring svårighetsgraden på höstens prov 2019 i forumdelen eftersnack och skapa dig samtidigt en bättre uppfattning om hur andra provskrivare upplevde provet.

Olika uppgifter för olika provdeltagare

För första gången användes på höstens högskoleprov två versioner av ett provpass där inte bara ordningen utan även uppgifterna i sig skilde sig åt mellan versionerna. Detta gäller inte heller någon enstaka uppgift – för provpass 1 (kvantitativt provpass) var hela 26 av 40 uppgifterna olika om man jämför version 1 med version 2 av provpasset. Detta innebär att alla provdeltagare inte gjorde samma uppgifter och det är tänkbart att svårighetsgraden skiljer sig en aning mellan enskilda uppgifter. Exakt hur och i vilken utsträckning detta kan tänkas påverka normeringen är ännu för tidigt att säga, men det är rimligt att utgå ifrån att UHR har provat ut uppgifterna grundligt för att svårighetsgraden sett över hela provpasset ska vara jämförbar mellan versionerna. En möjlighet om det skulle visa sig att skillnaderna är större än väntat kan vara att ha två olika kvantitativa normeringstabeller, alltså en per provversion.

Frågan diskuteras också i vårt forum där du kan del av andra provskrivares tankar och dela med dig av dina egna.

Fusk och åtgärder mot fusk

Tillslaget mot en fuskliga förra året, rättegångarna mot både ligan och enskilda fuskare, skärpta rutiner på provdagen och den omfattande mediebevakningen kan antas ha haft en avskräckande effekt på provskrivare som övervägt att fuska på höstens prov. Eftersom denna effekt redan lär ha reducerat antalet fuskare inför vårens prov 2019 väntas effekterna av fusk på normeringen av höstens prov 2019 vara begränsade. Antalet fuskare per provomgång kan fortsatt antas vara lågt i förhållande till de tiotusentals provskrivare som skriver provet utan fusk, vilket medför att effekten på normeringen förväntas vara liten.


Hur gick det för dig på höstens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du nådde ditt målresultat denna provomgång! Skulle du behöva ge högskoleprovet ytterligare ett försök står vi som alltid redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 140 000 studenter hittills.


Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om höstens högskoleprov 2019 kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar helt utan kostnad. Vi bjuder alltid på förklaringar med text och bild till alla uppgifter och även videoförklaringar till samtliga kvantitativa uppgifter på det senaste högskoleprovet.

Coachteamet på Högskoleprovguiden Coacherna på Högskoleprovguiden
  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Feedback eller frågor?
Sociala medier
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
MERKONOM
person som avlagt examen vid handelsinstitut
Nästa prov

4/4 - 2020 kl 8:10
kvar att studera!

Sista anmälningsdag:
3/2 - 2020 kl 23:59