Summering
  • Normeringstabellerna för höstens högskoleprov finns nu tillgängliga. Som VIP-medlem och gratismedlem kan du även använda Normeringskalkylatorn för att få reda på ditt normerade resultat.
  • Inte ens UHR kan på förhand med säkerhet veta hur normeringen kommer att bli. Allt är blott spekulationer fram tills normeringstabellerna är färdigställda och publiceras.
  • Faktorer som kan ha påverkat normeringen av höstens högskoleprov 2018 är den allmänna svårighetsgraden, att andelen unga provdeltagare ökat något och att omfattande åtgärder mot fusk har genomförts.

Normeringstabellerna för höstens provomgång publicerades 27 november och du finner dem nedan. Du kan även omvandla ditt antal korrekt besvarade frågor till normerat resultat i Normeringskalkylatorn.

Normeringskalkylatorn Kvantitativ normering Verbal normering Fördelningstabell

Var senaste provet svårare eller lättare än vanligt?

Nu när normeringstabellerna för höstens högskoleprov har släppts är frågan på allas läppar om detta högskoleprov var lättare eller svårare än vanligt. Det korta svaret är att både de kvantitativa och verbala provdelarna var betydligt lättare än vanligt enligt normeringstabellerna. Annorlunda uttryckt är normeringen både för de verbala och kvantitativa provdelarna betydligt “tuffare”/högre än normalt för i stort sett alla normerade resultatnivåer. Detta betyder att det krävdes ett större antal korrekt besvarade frågor för att uppnå en viss normerad slutpoäng jämfört med tidigare provomgångar. Utifrån detta perspektiv var alltså höstens högskoleprov lättare än tidigare prov i den mening att den stora massan av provdeltagare fick fler rätt än vanligt denna provomgång.

Den fullständiga utvecklingen för det antal rätta svar som krävs för att nå ett visst normerat resultat kan ses i nedanstående figur där varje linje anger antalet rätta svar som krävdes för en viss slutpoäng vid de olika provtillfällena.

ht2018normeringfull

Om vi tittar lite närmare på grafen ovan ser vi att normeringen var särskilt tuff för högre resultat i intervallet 1.0 till 2.0. Både för de kvantitativa och de verbala provdelarna har det aldrig tidigare sedan högskoleprovet i dess nuvarande form togs fram år 2011 krävts lika många korrekt besvarade frågor för att nå ett visst normerat slutresultat. Även för normerade resultat under 1.0 krävdes det ett historiskt sett stort antal rätta svar för att uppnå respektive normerade slutresultat även om skillnaderna var något mindre i detta intervall.

För vissa normerade resultat var skillnaderna jämfört med tidigare år särskilt stor. Som exempel kan nämnas att det för 1.5 på den kvantitativa delen våren 2018 krävdes 61 korrekt besvarade frågor, medan det vid höstens prov 2018 krävdes hela 66 rätt för att uppnå samma normerade resultat – en skillnad på hela fem rätta svar. Motsvarande resultat (1.5) på den verbala delen krävde våren 2018 62 rätt, medan motsvarande siffra för hösten 2018 är hela 66 rätt, en skillnad på fyra korrekt besvarade frågor. Liknande skillnader kan ses även för ett flertal av de övriga normerade resultatnivåerna.

När man tittar på fördelningen av resultat bland alla provskrivare ser man inga anmärkningsvärt stora skillnader mellan höst och vårprovet 2018. Detta understryker det faktum att den genomsnittliga provdeltagaren uppnådde fler rätta svar än vanligt snarare än att normeringen gjordes så strikt att den minskade andelen deltagare som uppnådde höga resultat.

  • Poäng mellan 1.55 och 2.00: under höstens prov 2018 var andelen provdeltagare som fick mellan 1.55 och 2.00 ca 5,6 % medan den för våren 2018 var ca 5,2 %.
  • Poäng mellan 1.05 och 1.50: hösten 2018 fick ca 30,8 % av provdeltagarna en normerad poäng mellan 1.05 och 1.50. Motsvarande andel vid vårens prov 2018 var 30,2 %.
  • Poäng mellan 0.55 och 1.00: andelen personer som fick mellan 0.55 och 1.00 i normerad poäng var för hösten 2018 ca 44,0 %. Motsvarande andel för våren 2018 var 45,4 %.
  • Poäng mellan 0.00 och 0.50: andelen personer som fick mellan 0.00 och 0.50 i normerad poäng var för hösten 2018 ca 19,6 %. Motsvarande andel för våren 2018 var 19,2 %.

Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare än andra, medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva resultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. fick 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas för att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0.00 och 2.00 ska bli så jämn som möjligt mellan åren. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2.00 eller 1.20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.

Vad kan ha påverkat normeringen hösten 2018?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0.00 och 2.00. Den främsta faktorn i höstens prov förefaller ha varit att den allmänna svårighetsgraden på uppgifterna. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar så kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Den historiskt sett strikta normeringen vid höstens prov 2018 talar för att svårighetsgraden var lägre än tidigare och att provet därmed var lättare än vanligt för den stora massan av provdeltagare.

Överraskande nog verkar inte vårens tillslag mot en fuskliga och ett stort antal fuskare ha fått den väntade effekten att normeringen skulle bli ”snällare”/”lägre” vid kommande provomgångar, inklusive höstens högskoleprov. Om färre fuskare är med och konkurrerar om höga resultat skulle det släppa fram fler hederliga provskrivare och antalet rätta svar som krävs för ett visst normerat resultat skulle därmed minska. Detta är alltså tvärt emot vad höstens normering visar. En tänkbar anledning till detta är att fusket, även om det kan förefalla utbrett, inte haft en påtaglig inverkan på normeringen vid tidigare prov då antalet fuskare är litet i förhållande till det totala antalet provdeltagare.

Hur stor andel provdeltagare som faller inom olika åldersgrupper är ytterligare en faktor som kan påverka normeringen. Äldre provdeltagare har exempelvis en viss fördel på de verbala provdelarna jämfört med yngre eftersom ordförråd och läsförståelse tar tid att bygga upp, vilket alltså tenderar att gynna äldre provdeltagare. Enligt statistik från UHR ökade andelen anmälda personer som är 24 år eller yngre denna provomgång (78%) jämfört med våren 2017 (77%). Med ökande andel unga som skriver provet skulle detta tala för att den verbala normeringen blir något ”snällare”/”lägre”. Denna effekt ser dock inte ut att ha gett något signifikativt utslag på höstprovets normering, åtminstone inte i förhållande till andra faktorer med större påverkan såsom provets allmänna svårighetsgrad.

Vilket resultat fick jag?

Nu när rättningen och normeringen av höstens prov är färdig kan du läsa mer om hur du hämtar ditt officiella resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet.

Du kan även se vilket slutresultat du uppnådde på vårens prov 2018 och analysera resultatet med Normeringskalkylatorn. Där matar du enkelt in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan din normerade slutpoäng direkt. Du får även en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0,00 och 2,00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Analysera med Normeringskalkylatorn

Hur gick det för dig på höstens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du nått ditt målresultat denna provomgång! Oavsett hur det gick kommer dock en ny chans redan i vår! Som alltid står vi redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 120 000 andra studenter hittills.

Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om höstens högskoleprov kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar helt utan kostnad. Vi bjuder på förklaringar med text och bild till alla 160 uppgifter och även videoförklaringar till samtliga 80 kvantitativa uppgifter!

Gratis förklaringar till höstens högskoleprov 2018

Coachteamet på Högskoleprovguiden Coacherna på Högskoleprovguiden
  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Feedback eller frågor?
Sociala medier
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
FAJANS
(föremål av) poröst lergods med täckande glasyr
Nästa prov

6/4 - 2019 kl 8:10
kvar att studera!

Sista anmälningsdag:
1/2 - 2019 kl 23:59