Summering
  • Normeringstabellerna för höstens högskoleprov kommer att publiceras den 27 november. Som VIP-medlem och gratismedlem kan du innan dess använda Normeringskalkylatorn för att få en prognos för ditt förväntade normerade resultat.
  • Inte ens UHR kan på förhand med säkerhet veta hur normeringen kommer att bli. Allt är blott spekulationer fram tills normeringstabellerna är färdigställda och publiceras.
  • Faktorer som kan påverka normeringen av höstens högskoleprov 2018 är den allmänna svårighetsgraden, att andelen unga provdeltagare ökat något och att omfattande åtgärder mot fusk har genomförts.

Normeringstabellerna för höstens högskoleprov 2018 kommer att publiceras den 27 november och du kommer då att finna dem via knapparna nedan. Du kan redan nu omvandla dina poäng till normerat resultat med tidigare normeringstabeller i Normeringskalkylatorn.

Normeringskalkylatorn Kvantitativ normering Verbal normering Fördelningstabell

Mer om normeringen av höstens högskoleprov 2018

Nu när höstens prov är avklarat kan du räkna samman det definitiva antalet rätta svar som du uppnått denna provomgång. Om du inte sammanställt svaren på alla frågor kan du gå igenom provfrågorna och därigenom minnas vad du svarade på de flesta frågorna för att på så vis räkna fram en ungefärlig poängsumma. Instruktioner, provfrågor och svar med förklaringar finner du på vår sida om höstens högskoleprov 2018.

Ditt antal rätta svar säger dock inte direkt vilken slutpoäng i intervallet 0.00 – 2.00 som du kommer att få. För att översätta din poängsumma till ett slutresultat mellan 0.00 och 2.00 används en process som kallas normering. I och med att normeringstabellerna ännu inte har släppts för höstens prov 2018 (de publiceras den 27 november) kan du översätta ditt antal rätta svar till en uppskattad normerad slutpoäng med hjälp av Normeringskalkylatorn.

Var senaste provet svårare eller lättare än vanligt?

Frågan på allas läppar är nu om detta prov var lättare eller svårare än vanligt. Det är något som beror på vem man frågar och det slutgiltiga svaret på den frågan får vi vänta på tills normeringstabellerna för höstens prov är färdigställda och publicerade, vilket kommer att ske några veckor efter att provet ägt rum. Vi kommer att återkomma med vår analys av höstens prov så snart normeringstabellerna är publicerade, men så länge kan vi blicka tillbaka historiskt och resonera kring vad vi har att vänta oss.

Det man generellt kan säga är att skillnaderna i svårighetsgrad och normering de senaste åren varit relativt små mellan enskilda provomgångar. Den fullständiga utvecklingen för det antal rätta svar som krävs för att nå en viss normerad poäng kan ses i nedanstående figur där varje linje anger antalet rätta svar som krävdes för en viss slutpoäng vid de olika provtillfällena.

Figuren visar alltså att för ett givet antal korrekt besvarade frågor så har det normerade slutresultatet varierat något enstaka tiondels poängsteg (0.1 normerade poäng) upp eller ned beroende på provomgång. Exakt hur det kommer att se ut för höstens provomgång kan vi alltså bara spekulera kring i nuläget, men några stora skillnader mot tidigare provomgångar är inte att vänta.

Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare än andra, medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva resultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. fick 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas för att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0.00 och 2.00 ska bli så jämn som möjligt mellan åren. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2.00 eller 1.20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.

Vilket resultat fick jag?

Du kan ännu inte se ditt definitiva slutresultat eftersom rättning och normering av höstens högskoleprov 2018 ännu inte är slutförd. Både normeringstabeller och ditt resultat kommer att publiceras den 27 november. För att få en ungefärlig uppfattning om vilket slutresultat du uppnådde på höstens prov kan du använda dig av Normeringskalkylatorn för att se vad ditt antal korrekt besvarade frågor hade gett dig för slutpoäng vid tidigare provomgångar. Du matar in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Eftersom de historiska variationerna de senaste åren varit relativt små ger tidigare års normeringstabeller en fingervisning om vilket resultat du kan vänta dig, men ditt definitiva resultat går inte att avgöra förrän normeringen för höstens prov är färdig. Normeringstabellerna publiceras några veckor efter provdagen.

Analysera med Normeringskalkylatorn

Jag vet inte hur många frågor jag svarade rätt på – när får jag mitt resultat?

Om du inte vet hur många frågor du svarat rätt på kommer ditt officiella resultat att vara tillgängligt cirka en månad efter att du skrev provet. Du kan läsa mer om hur du hämtar ditt resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet. Det går också att göra om provet och svara så som du minns att du gjorde på provet, rätta med facit och därefter uppskatta vilket slutresultat detta motsvarar via Normeringskalkylatorn. Att rätta ditt prov och ta del av förklaringar till uppgifterna gör du enklast här.

Vad kan påverka normeringen hösten 2018?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna.

Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar så kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället var svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för ett givet normerat slutresultat. Om provet kändes lättare eller svårare än vanligt beror på vem man frågar och vi kommer på denna sida att publicera vår analys kring provets svårighetgrad när normeringstabllerna släpps några veckor efter provdagen.

Åldersfördelning bland provdeltagarna.

Hur stor andel provdeltagare som faller inom olika åldersgrupper kan påverka normeringen. Äldre provdeltagare har exempelvis en viss fördel på de verbala provdelarna jämfört med yngre eftersom ordförråd och läsförståelse tar tid att bygga upp, vilket alltså gynnar äldre provdeltagare. Enligt statistik från UHR ökade andelen anmälda personer som är 24 år eller yngre denna provomgång (79 %) jämfört med våren 2018 (78 %) och minskade samtidigt jämfört med hösten 2017 (81 %). Med ökande andel unga som skriver provet kan detta leda till att den verbala normeringen blir något mindre ”tuff” jämfört med våren 2018, och enligt motsvarande resonemang något hårdare jämfört med hösten 2017. Det går dock inte att säga hur betydelsefull denna effekt är jämfört med andra faktorer.

Fusk och åtgärder mot fusk.

Under vårens provomgång skedde ett tillslag mot en liga som försåg provdeltagare med rätta svar under pågående prov. Det är tänkbart att detta och UHRs åtgärder mot fusk har haft effekt på höstens provomgång, men det är ännu för tidigt att säga. Om åtgärderna haft avsedd effekt och lett till minskat fusk så talar detta för en "snällare" normering i och med att antalet personer som fuskat sig till ett högt resultat minskat. Möjligheterna för hederliga provskrivare att nå höga resultat ökar därmed. Hur stor effekt åtgärderna mot fusk i så fall fått är dock svårt att kvantifiera.

Hur gick det för dig på höstens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du nått ditt målresultat denna provomgång! Oavsett hur det gick kommer dock en ny chans i höst! Som alltid står vi redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 120 000 andra studenter hittills.

Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om höstens högskoleprov kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar helt utan kostnad. Vi bjuder på förklaringar med text och bild till alla 160 uppgifter och även videoförklaringar till samtliga 80 kvantitativa uppgifter!

Gratis förklaringar till höstens högskoleprov 2018

Feedback eller frågor?
Sociala medier
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
FURIE
person i tillstånd av raseri
Nästa prov

6/4 - 2019 kl 8:10
kvar att studera!

Sista anmälningsdag:
1/2 - 2019 kl 23:59