Normering av vårens högskoleprov 2022 den 12 mars

Normeringstabellerna för vårens första högskoleprov 2022 publicerades den 25 april och du finner dem nedan.

Du kan även omvandla ditt antal korrekt besvarade frågor till normerat resultat i Normeringskalkylatorn och se hur poänggränserna för ett visst normerat resultat varierat mellan provomgångar historiskt.

Du hittar allt övrigt material kring vårens första högskoleprov 2022 såsom provfrågor, facit och förklaringar till alla uppgifter på vår huvudsida om vårens högskoleprov 2022 den 12 mars.

Om du söker information om normeringen av det andra vårprovet 2022 som hålls den 7 maj hänvisar vi till sidan Normering av vårens högskoleprov 2022 den 7 maj.

Normeringen av vårens högskoleprov 2022 den 12 mars

Vårens första högskoleprov 2022 som hölls den 12 mars är nu rättat och normerat och en fråga som infinner sig är hur svårt detta prov var jämfört med tidigare provomgångar. Genom att studera hur många korrekt besvarade uppgifter som behövdes för varje normerat resultat på det kvantitativa respektive verbala blocket jämfört med tidigare prov kan vi bilda oss en uppfattning om svårighetsgraden.

I diagrammen nedan motsvarar varje färgad kurva ett visst normerat resultat och varje markerad punkt längs kurvorna visar en provomgång. Den lodräta axeln visar antalet korrekt besvarade uppgifter som behövdes för att uppnå ett visst normerat slutresultat.

Notera att högskoleprovet våren 2020 ställdes in och därför inte finns med i figuren ovan. Hösten 2019 användes två olika versioner av ett av de kvantitativa provpassen med varsin normeringstabell. Av denna anledning förekommer hösten 2019 två gånger i figuren.

För det kvantitativa blocket (diagrammet till vänster i figuren ovan) ser vi att det för de flesta normerade resultatnivåer krävdes ett relativt stort antal korrekt besvarade uppgifter jämfört med närmast föregående provomgång, hösten 2021. För samtliga resultatnivåer från och med 0.4 och uppåt behövdes 1–3 fler rätta svar på det första vårprovet 2022 jämfört med höstprovet 2021. Hösten 2021 var dock en provomgång med hög svårighetsgrad på det kvantitativa blocket där det alltså krävdes relativt få korrekt besvarade uppgifter för att uppnå ett visst normerat resultat. 

Om vi istället jämför vårens första högskoleprov 2022 med det första vårprovet 2021 ser vi att skillnaderna i normering är mycket små för alla normerade resultatnivåer vad gäller det kvantitativa blocket. För ungefär hälften av de normerade resultatnivåerna krävdes lika många rätta svar på båda provomgångarna och för de resterande nivåerna var skillnaden endast en poäng. Svårighetsgraden på de kvantitativa delarna tycks därmed ha sjunkit en aning jämfört med höstprovet 2021 för att åter närma sig svårighetsgraden på vårproven 2021.

För det verbala blocket (högra diagrammet i figuren ovan) krävde de flesta resultatnivåer lika många eller något fler korrekt besvarade uppgifter på vårens första högskoleprov 2022 jämfört med närmast föregående provomgång, hösten 2021. För de högsta normerade resultaten, från och med 1.7 och uppåt, krävdes på marsprovet 2022 lika många korrekt besvarade uppgifter som på både höstprovet 2021 och marsprovet 2021. För resultat i det övre mellansegmentet, närmare bestämt resultat i spannet 1.0–1.6, krävdes 1–2 fler korrekt besvarade uppgifter jämfört med höstprovet 2021 och marsprovet 2021. Detta tyder på att de verbala delarna var något lättare än de senaste terminernas provomgångar även om skillnaderna är relativt små för de flesta normerade resultatnivåer. För resultat under 1.0 var skillnaderna i normering jämfört med de närmast föregående provomgångarna (från marsprovet 2021 och framåt) mycket små – som mest var skillnaden endast en korrekt besvarad uppgift.

Nu när även normeringen av det andra högskoleprovet 2022 som hölls den 7 maj har släppts kan du läsa vår jämförande analys mellan de två provtillfällena våren 2022 på sidan Normering av vårens högskoleprov 2022 den 7 maj.

Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som vanligtvis ges två gånger per år – undantagsvis tre gånger under 2021 och 2022 till följd av coronapandemin – och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR, som ansvarar för provet, strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva resultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antalet korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas förenklat så att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0.00 och 2.00 ska bli så jämn som möjligt mellan provomgångarna. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2.00 eller 1.20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.

Vad fick jag för resultat på vårens högskoleprov 2022?

Nu när rättningen och normeringen av vårprovet 2022 som hölls den 12 mars är färdig kan du läsa mer om hur du hämtar ditt officiella resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet.

Du kan även se vilket slutresultat du uppnådde på vårens första högskoleprov 2022 och analysera resultatet med Normeringskalkylatorn. Där matar du enkelt in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan din normerade slutpoäng direkt. Du får även en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Analysera med Normeringskalkylatorn

Vad kan ha påverkat normeringen våren 2022?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna

Detta är vanligen den främsta orsaken till avvikelser i normering mellan provomgångar. Det är helt enkelt svårt att hålla svårighetsgraden helt konstant över tid. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället visar sig vara svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat.

Dela gärna med dig av dina tankar kring svårighetsgraden på vårens första högskoleprov 2022 i forumdelen eftersnack och skapa dig samtidigt en bättre uppfattning om hur andra provskrivare upplevde provet.

Fusk och åtgärder mot fusk

Tidigare tillslag mot en organiserad fuskliga, de fällande domarna mot både ligan och enskilda fuskare, skärpta rutiner på provdagen och den omfattande mediebevakningen kan antas ha haft en avskräckande effekt på provskrivare som övervägt att fuska på vårens prov. Detta skulle i så fall innebära åtminstone en viss minskning av antalet fuskare under vårens prov med något lindrigare normering som följd. Antalet fuskare per provomgång kan dock antas vara lågt i förhållande till de tiotusentals provskrivare som skriver provet utan fusk, vilket medför att effekten på normeringen i slutändan ändå förväntas vara liten.

Hur gick det för dig på vårens högskoleprov 2022?

Vi håller tummarna för att du nådde ditt målresultat denna provomgång! Oavsett hur det gick kommer en ny chans redan i höst om det skulle behövas. Som alltid står vi redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 200 000 studenter hittills.

Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om vårens första högskoleprov kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar helt utan kostnad. Vi bjuder alltid på förklaringar med text och bild till alla 160 uppgifter och även videoförklaringar till samtliga 80 kvantitativa uppgifter på det senaste högskoleprovet.

Gratis förklaringar till vårens högskoleprov 2022 den 12 mars

Ville bara tacka för ett grymt schema, fick efter mycket slit 1.65 (En poäng ifrån 1.7) på vårens prov och nu väntar drömutbildningen! Ett stort tack till er på Hpguiden för att ni levererar en sådan grym tjänst.

Nicklas Bergström
Höjde sig från 1.0 till 1.65, nu redo för drömutbildningen
Läs hela referensen eller läs fler referenser

Coacherna på Högskoleprovguiden
  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Bli VIP-medlem Bli gratismedlem