Summering
  • Normeringstabellerna för höstens högskoleprov 2021 finns nu tillgängliga och du hittar dem nedan på denna sida.
  • På denna sida finner du även vår analys av höstprovets normering jämfört med tidigare provomgångar.
  • Som medlem på HPGuiden kan du också använda Normeringskalkylatorn för att ta reda på vad ett visst antal korrekt besvarade frågor hade gett för normerat resultat på tidigare högskoleprov för att få en uppfattning om svårighetsgraden på det senaste högskoleprovet jämfört med tidigare provomgångar.

Normeringstabellerna för höstens högskoleprov 2021 publicerades den 29 november och du finner dem nedan.

Kvantitativ normering Verbal normering Fördelningstabell


Du kan även omvandla ditt antal korrekt besvarade frågor till normerat resultat i Normeringskalkylatorn och se hur poänggränserna för ett visst normerat resultat varierat mellan provomgångar historiskt.

Du hittar allt övrigt material kring höstens högskoleprov 2021 såsom provfrågor, facit och förklaringar till alla uppgifter på vår huvudsida om höstens högskoleprov 2021.


Normering av höstens högskoleprov 2021

Höstens högskoleprov 2021 är nu rättat och normerat och en fråga som infinner sig är hur svårt detta prov var jämfört med tidigare provomgångar. Genom att studera hur många korrekt besvarade uppgifter som behövdes för varje normerat resultat på det kvantitativa respektive verbala blocket jämfört med tidigare prov kan vi bilda oss en uppfattning om svårighetsgraden.

I diagrammen nedan motsvarar varje färgad kurva ett visst normerat resultat och varje markerad punkt längs kurvorna visar en provomgång. Den lodräta axeln visar antalet korrekt besvarade uppgifter som behövdes för att uppnå ett visst normerat slutresultat.

ht21 normering kvant verbal

Notera att högskoleprovet våren 2020 ställdes in och därför inte finns med i figuren ovan. Hösten 2019 användes två olika versioner av ett av de kvantitativa provpassen med varsin normeringstabell. Av denna anledning förekommer hösten 2019 två gånger i figuren.

För det kvantitativa blocket (diagrammet till vänster i figuren ovan) ser vi att det för samtliga normerade resultatnivåer krävdes relativt få korrekt besvarade uppgifter för att uppnå respektive resultat. Jämfört med förra högskoleprovet, vårens högskoleprov 2021 i maj, krävdes 1–4 färre rätta svar för varje normerad resultatnivå på höstens högskoleprov. Minst var skillnaden för de högsta resultaten, i intervallet 1.80–2.00, samt för de lägsta resultaten, i intervallet 0.10–0.20. Inom dessa intervall var skillnaden i antal rätta svar endast en uppgift mellan provomgångarna. För resultat däremellan, det vill säga från och med 0.30 till och med 1.70, krävdes hela 2 till 4 färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat hösten 2021 jämfört med provet i maj 2021. Detta kan tolkas som att det kvantitativa blocket på höstens högskoleprov 2021 hade en betydligt högre svårighetsgrad jämfört med föregående provtillfälle.

Även om vi blickar längre tillbaka i tiden framstår normeringen hösten 2021 som lindrig. För flera av resultatnivåerna, särskilt i spannet 0.40–1.20, behöver vi gå tillbaka ända till åren 2014–2015 för att hitta provtillfällen där det krävdes lika få rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat. Höstprovets kvantitativa provpass förefaller därmed ha varit relativt svåra.

För det verbala blocket (högra diagrammet i figuren ovan) ligger normeringen betydligt närmare de senaste provomgångarnas normering. Detta kan tolkas som att den övergripande svårighetsgraden på höstens högskoleprov 2021 vad avser de verbala delarna inte stod ut nämnvärt i jämförelse med de senaste terminernas provomgångar.

Jämfört med närmast föregående provomgång, våren 2021 i maj, var skillnaden störst för de högsta resultaten, mer specifikt i intervallet 1.70–2.00. För dessa normerade resultat krävdes två fler rätta svar på höstprovet 2021 jämfört med provet i maj 2021. För övriga resultatnivåer krävdes 0–1 fler korrekt besvarade uppgifter på höstens högskoleprov jämfört med provet i maj. Den verbala normeringen kan därmed sägas vara något striktare än föregående provomgång vilket i sin tur ska tolkas som att provpassen var något lättare. Skillnaderna i verbal normering är dock små, särskilt i jämförelse med de större förändringarna för den kvantitativa normeringen.


Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som vanligtvis ges två gånger per år – undantagsvis tre gånger under 2021 till följd av den rådande coronapandemin – och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR, som ansvarar för provet, strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva resultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antalet korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas förenklat så att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0.00 och 2.00 ska bli så jämn som möjligt mellan provomgångarna. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2.00 eller 1.20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.


Vilket resultat fick jag på höstprovet 2021?

Nu när rättningen och normeringen av höstprovet 2021 är färdig kan du läsa mer om hur du hämtar ditt officiella resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet.

Du kan även se vilket slutresultat du uppnådde på höstens högskoleprov 2021 och analysera resultatet med Normeringskalkylatorn. Där matar du enkelt in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan din normerade slutpoäng direkt. Du får även en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Analysera med Normeringskalkylatorn


Vad kan ha påverkat normeringen hösten 2021?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna

Detta är vanligen den främsta orsaken till avvikelser i normering mellan provomgångar. Det är helt enkelt svårt att hålla svårighetsgraden helt konstant över tid. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället visar sig vara svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat. Om provet var svårare eller lättare just denna gång är svårt att säga eftersom man får man olika svar beroende på vem man frågar, så det är svårt att säga i vilken riktning detta kommer att påverka normeringen för just detta provtillfälle. Dela gärna med dig av dina tankar kring svårighetsgraden på höstens högskoleprov 2021 i forumdelen eftersnack och skapa dig samtidigt en bättre uppfattning om hur andra provskrivare upplevde provet.

Fusk och åtgärder mot fusk

Tidigare tillslag mot en organiserad fuskliga, de fällande domarna mot både ligan och enskilda fuskare, skärpta rutiner på provdagen och den omfattande mediebevakningen kan antas ha haft en avskräckande effekt på provskrivare som övervägt att fuska på höstens prov. Detta skulle i så fall innebära åtminstone en viss minskning av antalet fuskare under höstens prov med något lindrigare normering som följd. Antalet fuskare per provomgång kan dock antas vara lågt i förhållande till de tiotusentals provskrivare som skriver provet utan fusk, vilket medför att effekten på normeringen i slutändan ändå förväntas vara liten.


Hur gick det för dig på höstens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du nådde ditt målresultat denna provomgång! Oavsett hur det gick kommer en ny chans redan i vår om det skulle behövas. Som alltid står vi redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 180 000 studenter hittills.


Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om höstens högskoleprov kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar helt utan kostnad. Vi bjuder på förklaringar med text och bild till alla 160 uppgifter och även videoförklaringar till samtliga 80 kvantitativa uppgifter.

Gratis förklaringar till höstens högskoleprov 2021

Feedback eller frågor?
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Genom att skicka din e-postadress godkänner du användaravtalet
Dagens ord
DEPESCH
brådskande (ämbets)skrivelse
Tid till vårens första prov

12/3 - 2022 kl 8:10
kvar att studera!

Anmälningsperiod:
Öppnar 11/1 kl. 8:00
Stänger senast 18/1 kl. 23:59