Summering
  • Normeringstabellerna för det andra av vårens högskoleprov 2021 som hölls den 8 maj publicerades på eftermiddagen den 16 juni och du finner dem längre ner på denna sida.
  • På denna sida hittar du också vår analys av normeringen av vårens andra högskoleprov 2021 jämfört med tidigare högskoleprov.
  • Som medlem på HPGuiden kan du även använda Normeringskalkylatorn för att ta reda på vad ett visst antal korrekt besvarade frågor hade gett för normerat resultat på tidigare högskoleprov för att få en uppfattning om svårighetsgraden på det senaste högskoleprovet jämfört med tidigare provomgångar.

Normeringstabellerna för det andra av vårens högskoleprov 2021 som hölls den 8 maj publicerades på eftermiddagen den 16 juni och du finner dem nedan.

Kvantitativ normering Verbal normering Fördelningstabell


Du kan även omvandla ditt antal korrekt besvarade frågor till normerat resultat i Normeringskalkylatorn och se hur poänggränserna för ett visst normerat resultat varierat mellan provomgångar historiskt.

Du hittar allt övrigt material kring vårens andra högskoleprov 2021 såsom provfrågor, facit och förklaringar till alla uppgifter på vår huvudsida om vårens högskoleprov 2021 den 8 maj.

Om du söker information om normeringen av det första vårprovet 2021 som hölls den 13 mars hänvisar vi till sidan Normering av vårens högskoleprov 2021 den 13 mars.


Normering av vårens andra högskoleprov 2021

Nu när rättningen och normeringen av vårens andra högskoleprov som hölls den 8 maj är färdig är en fråga som infinner sig hur svårighetsgraden på det senaste provet förhåller sig till tidigare provomgångar. Med den hittills unika situationen med två högskoleprov våren 2021 till följd av coronapandemin, där varje provskrivare endast fick delta vid ett av provtillfällena, är det extra intressant att jämföra svårighetsgraden mellan de båda vårproven. Genom att studera hur många korrekt besvarade uppgifter som behövdes för varje normerat resultat på det kvantitativa respektive verbala blocket vid de två provtillfällena kan vi bilda oss en uppfattning om svårighetsgraden och eventuella skillnader.

I diagrammen nedan motsvarar varje färgad linje ett visst normerat resultat. Den vänstra ändpunkten på respektive linje visar hur många korrekt besvarade uppgifter som minst behövdes för att uppnå en viss normerad nivå på provet i mars och den högra ändpunkten visar motsvarande antal korrekt besvarade uppgifter som behövdes på provet i maj. Det vänstra diagrammet visar vidare poänggränserna för det kvantitativa blocket och det högra diagrammet poänggränserna för det verbala blocket.

vt21a vs vt21b normering

Som förväntat rör det sig inte om några stora skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångarna på övergripande nivå, vilket också är en målsättning för provskaparna.

För det kvantitativa blocket (vänstra diagrammet ovan) krävdes det lika många korrekt besvarade uppgifter vid båda proven för hälften av resultatnivåerna och för de återstående resultatnivåerna var skillnaden endast en korrekt besvarad uppgift mer eller mindre för ett visst normerat resultat med ett undantag: för nivån 0.3 krävdes två fler korrekt besvarade uppgifter på majprovet än på marsprovet. Svårighetsgraden på det kvantitativa blocket kan sammantaget sägas vara snarlik för de två proven.

För det verbala blocket (högra diagrammet ovan) ser vi en viss skillnad för de högsta resultaten, 1.7 och uppåt, mellan maj- och marsprovet. För dessa resultat krävdes två färre korrekt besvarade uppgifter på provet i maj jämfört med provet i mars. Även i intervallet 1.2 – 1.6 låg poänggränserna genomgående på en lägre nivå på provet i maj jämfört med provet i mars, men här var skillnaden endast en korrekt besvarad uppgift mindre. Detta kan sammantaget tolkas som att det förekom några svårare uppgifter på det senaste provet, men skillnaderna är på övergripande nivå relativt små. För övriga resultatnivåer på det verbala blocket krävdes antingen lika många eller en korrekt besvarad uppgift mer i maj än i mars.

Att det inte rör sig om några större övergripande skillnader mellan de två vårproven 2021 kan vi också se i resultatfördelningen bland provdeltagare vid respektive provtillfälle. I diagrammet nedan visas andelen provdeltagare per normerat slutresultat (röda staplar motsvarar marsprovet och blå staplar majprovet). Då alla som ville skriva vårens högskoleprov kunde anmäla sig och tilldelningen mellan provet i mars och maj skedde slumpmässigt var ingen stor skillnad i resultatfördelningen att vänta. Diagrammet nedan bekräftar den bilden.

vt21a vs vt21b fördelning

Om vi blickar längre tillbaka i tiden och jämför vårens andra högskoleprov 2021 med tidigare högskoleprov sedan nuvarande provformat introducerades hösten 2011 är slutsatserna i stor utsträckning desamma som för marsprovet. I diagrammet nedan motsvarar varje kurva ett visst normerat resultat och varje punkt längs kurvan motsvarar en viss provomgång. Den lodräta axeln visar antalet korrekt besvarade uppgifter som behövdes för att uppnå ett visst normerat slutresultat.

vt21b normering

Notera att högskoleprovet våren 2020 ställdes in och därför inte finns med i figuren ovan. Hösten 2019 användes två olika versioner av ett av de kvantitativa provpassen med varsin normeringstabell. Av denna anledning förekommer hösten 2019 två gånger i figuren. Om du vill studera diagrammen närmare kan du göra detta i Normeringskalkylatorn.

För det kvantitativa blocket (diagrammet till vänster i figuren ovan) ser vi att det för de flesta normerade resultatnivåer krävdes ett relativt stort antal korrekt besvarade uppgifter på provet i maj. För nivåerna 1.5 till och med 2.0 var skillnaden endast en poäng ifrån den historiska toppnoteringen hösten 2018 då det krävdes rekordmånga rätt för att uppnå 0.9 eller mer på det kvantitativa blocket. Även för resultat i intervallet 0.9–1.4 låg antalet rätta svar som krävdes på det senaste provet 1–2 poäng under respektive historisk toppnotering. Detta kan sammantaget tolkas som att svårighetsgraden på vårens andra högskoleprov 2021 var något lägre än övriga provomgångar från våren 2019 och framåt samt flera äldre provomgångar före höstprovet 2018.

För det verbala blocket (högra diagrammet i figuren ovan) kan vi notera att om vårprovet i mars 2021 var något lättare än övriga prov från hösten 2019 och framåt innebar provet i maj 2021 en viss ökning i svårighetsgrad tillbaka till en nivå nära höstprovet 2019 och framåt för resultat i spannet 1.2 – 2.0. För lägre resultat finns en lätt antydan till lägre svårighetsgrad på det senaste provet jämfört med de närmast föregående proven, men skillnaderna är små med upp till 1–2 poängs avvikelse mellan provomgångarna i fråga.


Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som vanligtvis ges två gånger per år – med undantag för 2021 då tre högskoleprov anordnas till följd av den rådande coronapandemin – och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva högskoleprovsresultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen så kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.


Vad fick jag för resultat på vårens högskoleprov 2021?

Nu när rättningen och normeringen av vårprovet 2021 som hölls den 8 maj är färdig kan du läsa mer om hur du hämtar ditt officiella resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet.

Du kan även se vilket slutresultat du uppnådde på vårens andra högskoleprov 2021 och analysera resultatet med Normeringskalkylatorn. Där matar du enkelt in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan din normerade slutpoäng direkt. Du får även en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Analysera med Normeringskalkylatorn


Vad kan ha påverkat normeringen våren 2021?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat i intervallet 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna

Detta är vanligen den främsta orsaken till avvikelser i normering mellan provomgångar. Det är helt enkelt svårt att hålla svårighetsgraden helt konstant över tid även om detta är avsikten. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället visar sig vara svårare än normalt kommer det att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat.

Dela gärna med dig av dina tankar kring svårighetsgraden på vårens prov 2021 i forumdelen eftersnack och skapa dig samtidigt en bättre uppfattning om hur andra provskrivare upplevde provet.

Fusk och åtgärder mot fusk

Tidigare tillslag mot en organiserad fuskliga, de fällande domarna mot både ligan och enskilda fuskare, skärpta rutiner på provdagen och den omfattande mediebevakningen kan antas ha haft en avskräckande effekt på provskrivare som övervägt att fuska på vårens prov. Detta skulle i så fall innebära åtminstone en viss minskning av antal fuskare under vårens prov med något lindrigare normering som följd. Antalet fuskare per provomgång kan dock antas vara lågt i förhållande till de tiotusentals provskrivare som skriver provet utan fusk, vilket medför att effekten på normeringen i slutändan ändå förväntas vara liten.


Hur gick det för dig på vårens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du nådde ditt målresultat denna provomgång! Skulle du behöva ge högskoleprovet ytterligare ett försök står vi som alltid redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 170 000 studenter hittills.


Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om vårens högskoleprov 2021 kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar, får en individuell kunskapsanalys med mera helt utan kostnad. Vi bjuder alltid på förklaringar med text och bild till alla uppgifter och även videoförklaringar till samtliga kvantitativa uppgifter på det senaste högskoleprovet.

Allt om vårens högskoleprov 2021

Feedback eller frågor?
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Genom att skicka din e-postadress godkänner du användaravtalet
Dagens ord
SYFFISANS
självgodhet, inbilskhet