Summering
  • Normeringstabellerna för vårens högskoleprov 2019 finns nu tillgängliga. Som VIP-medlem och gratismedlem kan du även använda Normeringskalkylatorn för att få reda på ditt normerade resultat.
  • Inte ens UHR kan på förhand med säkerhet veta hur normeringen kommer att bli. Allt är blott spekulationer fram tills normeringstabellerna är färdigställda och publiceras.
  • Faktorer som kan ha påverkat normeringen av vårens högskoleprov 2019 är den allmänna svårighetsgraden och att omfattande åtgärder mot fusk har genomförts.

Normeringstabellerna för vårens provomgång 2019 publicerades 13 maj och du finner dem nedan. Du kan även omvandla ditt antal korrekt besvarade frågor till normerat resultat i Normeringskalkylatorn.

Normeringskalkylatorn Kvantitativ normering Verbal normering Fördelningstabell

Var senaste provet svårare eller lättare än vanligt?

Nu när normeringstabellerna för vårens högskoleprov 2019 har släppts är frågan på allas läppar om detta högskoleprov var lättare eller svårare än vanligt. Efter den historiskt stränga normeringen hösten 2018 kan vi konstatera att normeringen för vårprovet 2019 var betydligt snällare och nu är tillbaka på mer normala nivåer till lättnad för många provskrivare. Vårens högskoleprov var med andra ord att betrakta som svårare än förra höstens prov enligt normeringstabellerna och det krävdes alltså övergripande färre antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat nu i vår.

Den fullständiga utvecklingen för antalet korrekt besvarade uppgifter som krävts för att nå ett visst normerat resultat över tid kan ses i nedanstående figur. Varje färgad kurva anger antalet rätta svar som krävdes för ett visst normerat slutresultat vid de olika provtillfällena uppdelat på den kvantitativa respektive verbala delen av högskoleprovet.

vt2019 normering kva verb

Den absolut största skillnaden i normering kan ses för den kvantitativa delen där det nu i vår krävdes färre rätta svar för alla normerade resultat från 0.1 till 2.0 jämfört med höstprovet 2018. De största skillnaderna kan ses för normerade resultat över 1.1 där det krävdes 3 till 4 färre korrekt besvarade frågor för att uppnå ett visst normerat resultat jämfört med hösten 2018. Även för normerade resultat på 1.1 och lägre krävdes det mellan 1 och 2 färre rätt för att uppnå ett visst normerat resultat jämfört med hösten 2018.

För den verbala normeringen var skillnaderna mindre vad gäller antal korrekt besvarade frågor som krävdes för ett visst normerat slutresultat vid vårens provomgång 2019 jämfört med hösten 2018. För resultat på 1.0 och uppåt krävdes 1 till 2 färre rätt för respektive normerade resultat. För normerade resultat under 1.0 var situationen däremot omvänd. Antingen krävdes det lika många eller upp till 2 fler korrekt besvarade frågor för ett givet normerat resultat. Detta skulle kunna tyda på att det var något större spridning i svårighetsgrad än vanligt mellan olika uppgifter på de verbala provpassen även om det inte rör sig om några enorma skillnader.

Givet att provomgången hösten 2018 stod ut som den historiskt sett striktaste vad gäller normering så var våra förväntningar inför vårprovet 2019 att den övergripande svårighetsgraden skulle skruvas upp några snäpp för att hamna på en nivå mer i linje med tidigare provomgångar (våren 2018 och tidigare). Detta var sammanfattningsvis också vad som i det stora hela skedde.

När man tittar på fördelningen av resultat för alla provskrivare framträder inga anmärkningsvärda skillnader mellan hösten 2018 och vårprovet 2019. Detta understryker det faktum att den genomsnittliga provdeltagaren uppnådde färre rätta svar nu än vid föregående provomgång och att normeringen inte gav upphov till några avgörande skillnader vad gäller andelen provskrivare som uppnådde ett visst normerat resultat.

  • Resultat från 1.55 till 2.00: under vårens prov 2019 var andelen provdeltagare som fick från 1.55 till 2.00 ca 5,6 %. För hösten 2018 var andelen densamma, alltså ca 5,6 %.
  • Resultat från 1.05 till 1.50: våren 2019 fick ca 30,5 % av provdeltagarna en normerad poäng från 1.05 till 1.50. Motsvarande andel vid höstens prov 2018 var 30,8 %.
  • Resultat från 0.55 till 1.00: andelen personer som fick 0.55-1.00 i normerad poäng var våren 2019 ca 44,6 %. Motsvarande andel för hösten 2018 var 44,0 %.
  • Resultat från 0.00 till 0.50: andelen personer som fick 0.00-0.50 i normerad poäng var våren 2019 ca 19,4 %. Motsvarande andel för hösten 2018 var 19,6 %.

Medelvärdet för normerade slutresultat för samtliga provdeltagare var 0.88 för både våren 2019 och hösten 2018. 


Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva högskoleprovsresultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen så kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas så att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0.00 och 2.00 ska bli så jämn som möjligt mellan provomgångarna. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2.00 eller 1.20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.


Vad kan ha påverkat normeringen våren 2019?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna

Detta är vanligen den främsta orsaken till avvikelser i normering mellan provomgångar. Det är helt enkelt svårt att hålla svårighetsgraden helt konstant över tid. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar så kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället visar sig vara svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat. Om provet var svårare eller lättare just denna gång är svårt att säga eftersom man får man olika svar beroende på vem man frågar, så det är svårt att säga i vilken riktning detta kommer att påverka normeringen för just detta provtillfälle. Dela gärna med dig av dina tankar kring svårighetsgraden på vårens prov 2019 i forumdelen eftersnack och skapa dig samtidigt en bättre uppfattning om hur andra provskrivare upplevde provet.

Fusk och åtgärder mot fusk

Tillslaget mot en fuskliga förra året, de fällande domarna mot både ligan och enskilda fuskare, skärpta rutiner på provdagen och den omfattande mediebevakningen kan antas ha haft en avskräckande effekt på provskrivare som övervägt att fuska på vårens prov. Detta skulle i så fall innebära åtminstone en viss minskning av antalet fuskare på vårens prov med något lindrigare normering som följd. Antalet fuskare per provomgång kan dock antas vara lågt i förhållande till de tiotusentals provskrivare som skriver provet utan fusk, vilket medför att den övergripande effekten på normeringen i slutändan ändå förväntas ha varit liten. Men eftersom många fuskare satsar på ett högt resultat och det är relativt få personer som får t.ex. 1.80 och uppåt – för vårprovet 2019 var t.ex. antalet personer som fick 1.80 eller mer 476 och antalet som nådde 2.00 endast 55 av totalt 55 441 provskrivare – är det tänkbart att lyckade insatser mot fusk kan göra att det krävs något färre rätta svar för att uppnå särskilt höga normerade slutresultat.


Vilket resultat fick jag?

Nu när rättningen och normeringen av vårprovet 2019 är färdig kan du läsa mer om hur du hämtar ditt officiella resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet.

Du kan även se vilket slutresultat du uppnådde på vårens prov 2019 och analysera resultatet med Normeringskalkylatorn. Där matar du enkelt in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan din normerade slutpoäng direkt. Du får även en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Analysera med Normeringskalkylatorn


Hur gick det för dig på vårens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du når ditt målresultat denna provomgång! Oavsett hur det gick kommer en ny chans redan i höst om det skulle behövas. Som alltid står vi redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 130 000 andra studenter hittills.


Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om höstens högskoleprov kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar helt utan kostnad. Vi bjuder på förklaringar med text och bild till alla 160 uppgifter och även videoförklaringar till samtliga 80 kvantitativa uppgifter!

Gratis förklaringar till vårens högskoleprov 2019

Feedback eller frågor?
Sociala medier
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
TULIPANAROS
det är lätt att säga tulipanaros det är lättare sagt än gjort
Nästa prov

20/10 - 2019 kl 8:10
kvar att studera!

Sista anmälningsdag:
2/9 - 2019 kl 23:59