Summering
  • Inte ens UHR kan på förhand med säkerhet veta hur normeringen för vårens prov kommer att bli. Allt är blott spekulationer fram tills dess att normeringstabellerna är färdigställda och publicerade.
  • Som VIP-medlem och gratismedlem kan du använda Normeringskalkylatorn för att få en uppskattning av ditt normerade resultat innan normeringstabellerna för vårens prov finns tillgängliga.
  • Faktorer som kan komma att påverka normeringen av vårens högskoleprov 2019 är den allmänna svårighetsgraden och att omfattande åtgärder mot fusk har genomförts.

Introduktion till normeringen av vårens högskoleprov 2019

Nu är vårens prov är avklarat och facit finns tillgängligt är det för dig som skrivit ned dina svar möjligt att räkna samman det definitiva antalet rätta svar som du uppnått denna provomgång. Om du inte sammanställt svaren på alla frågor kan du gå igenom provfrågorna och därigenom minnas vad du svarade på de flesta frågorna för att på så vis räkna fram en ungefärlig poängsumma. Instruktioner, provfrågor och svar med förklaringar finner du vår sida om vårens högskoleprov 2019.

Poängsumman säger dock inte direkt vilket slutresultat i intervallet 0.00 – 2.00 som du kommer att få. För att översätta din poängsumma till ett slutresultat mellan 0.00 och 2.00 används en process som kallas normering och som inte kommer att vara helt färdig förrän några veckor efter provdagen. Normeringstabellerna för vårens högskoleprov 2019 kommer att publiceras senast den 13 maj. I denna artikel går vi igenom varför normering används, vad man redan nu kan säga om din poängsumma och vad den kommer att översättas till för slutresultat för vårens provomgång.


Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva högskoleprovsresultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0.0 och 2.0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. får 1.2 på den verbala delen och 1.0 på den kvantitativa delen så kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, alltså

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas så att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0.00 och 2.00 ska bli så jämn som möjligt mellan provomgångarna. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2.00 eller 1.20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.


Hur kommer normeringstabellerna att se ut för våren 2019?

Det korta svaret är att ingen, inte ens UHR (som ansvarar för provet, rättningen och normeringen) med säkerhet kan svara på den frågan i nuläget. I och med att det är omöjligt att säga hur alla provdeltagare presterat vid denna provomgång innan rättningen är slutförd går det inte att säga exakt vad ditt antal rätta svar kommer att motsvara i slutresultat mellan 0.00 - 2.00 förrän rättningen är klar, UHR har gjort normeringen och släppt normeringstabellerna för vårens prov. Detta kommer att ske senast i samband med att resultaten blir tillgängliga den 13 maj 2019.


Ungefär vilket resultat jag kommer att få?

Även om det som sagt är omöjligt att ge ett exakt svar på frågan förrän rättning och normering är slutförd så kan du få en fingervisning om var ditt resultat troligtvis kommer att ligga genom att jämföra med historiska normeringstabeller. Eftersom UHR strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt brukar inte variationen vara jättestor mellan olika provomgångar. Skillnaden i slutresultat (mellan 0.00 och 2.00) kan ändå vara några tiondelar för ett givet antal rätta svar beroende på vilken provomgångs normeringstabell man använder.

För att få en överblick över vad just din poängsumma hade gett dig vid tidigare provomgångar kan du mata in dina poäng på den verbala och kvantitativa delen i Normeringskalkylatorn. Då kommer du att få en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat mellan 0.00 och 2.00 vid tidigare provtillfällen, hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Normeringen denna provomgång kan givetvis avvika från tidigare prov, men att hoppa mer än några tiondelar i slutresultat är osannolikt. Du kan därför se översikten i Normeringskalkylatorn som ett ungefärligt intervall för var ditt slutresultat för vårens prov förväntas hamna.

Notera att du i Normeringskalkylatorn kan välja alla provomgångar sedan hösten 2011, men eftersom högskoleprovet utvecklas över tid är det troligt att de senaste provomgångarnas normeringar är mest representativa för provomgången våren 2019.

Analysera med Normeringskalkylatorn


Vad kan komma att påverka normeringen våren 2019?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0.00 och 2.00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna

Detta är vanligen den främsta orsaken till avvikelser i normering mellan provomgångar. Det är helt enkelt svårt att hålla svårighetsgraden helt konstant över tid. Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar så kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället visar sig vara svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat. Om provet var svårare eller lättare just denna gång är svårt att säga eftersom man får man olika svar beroende på vem man frågar, så det är svårt att säga i vilken riktning detta kommer att påverka normeringen för just detta provtillfälle. Dela gärna med dig av dina tankar kring svårighetsgraden på vårens prov 2019 i forumdelen eftersnack och skapa dig samtidigt en bättre uppfattning om hur andra provskrivare upplevde provet.

Fusk och åtgärder mot fusk

Tillslaget mot en fuskliga förra året, de fällande domarna mot både ligan och enskilda fuskare, skärpta rutiner på provdagen och den omfattande mediebevakningen kan antas ha haft en avskräckande effekt på provskrivare som övervägt att fuska på vårens prov. Detta skulle i så fall innebära åtminstone en viss minskning av antal fuskare under vårens prov med något lindrigare normering som följd. Antalet fuskare per provomgång kan dock antas vara lågt i förhållande till de tiotusentals provskrivare som skriver provet utan fusk, vilket medför att effekten på normeringen i slutändan ändå förväntas vara liten. Men eftersom många fuskare satsar på ett högt resultat och det är relativt få personer som får t.ex. 1.80 och uppåt – för höstprovet 2018 var antalet personer som fick 1.80 eller mer 364, och antalet som skrev 2.00 endast 34 under samma provomgång av totalt 39 246 provskrivare – är det tänkbart att lyckade insatser mot fusk kan göra att det krävs något färre rätta svar för att uppnå särskilt höga normerade slutresultat.


Hur gick det för dig på vårens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du når ditt målresultat denna provomgång! Oavsett hur det gick kommer en ny chans redan i höst om det skulle behövas. Som alltid står vi redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 130 000 andra studenter hittills.


Gratis förklaringar inklusive videoförklaringar

På vår sida om höstens högskoleprov kan du läsa mer om hur du tar del av våra utförliga expertförklaringar helt utan kostnad. Vi bjuder på förklaringar med text och bild till alla 160 uppgifter och även videoförklaringar till samtliga 80 kvantitativa uppgifter!

Gratis förklaringar till vårens högskoleprov 2019

Feedback eller frågor?
Sociala medier
Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Dagens ord
JALU
svartsjuk, avundsjuk
Nästa prov

20/10 - 2019 kl 8:10
kvar att studera!

Sista anmälningsdag:
2/9 - 2019 kl 23:59