Fler än 243 000 nöjda studenter!
Mer än 19 års erfarenhet!
Alla coacher har 2.00!

LÄS - svensk läsförståelse

Summering
  • LÄS-delen består av 20 uppgifter per högskoleprov.
  • Testa dig eller öva gratis med LÄS-uppgifter, från gamla högskoleprov och exempel från VIP-utbildningen, med LÄSprogrammet, Provpassgeneratorn och Högskoleprovtränaren.
  • Du kan förbättra ditt resultat på LÄS-delen på bästa sätt genom att studera som VIP-medlem.

Delprovet LÄS består av svenska texter av varierande längd med två eller fyra flervalsfrågor. Varje fråga har fyra svarsalternativ.

Texterna är hämtade från olika ämnesområden så som medicin, juridik, biologi och genusvetenskap.

Delprovet består av 10 uppgifter per provpass och alltså 20 uppgifter per högskoleprov. Den rekommenderad provtiden är 22 minuter vilket ger att den rekommenderade medeltiden per uppgift är 2 minuter och 12 sekunder (132 sekunder).

Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan.

Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.

Exempeltext

Alla verkar numera överens om att det är läraren som är avgörande för om eleverna lär sig något eller inte. Men hur? Och på vilket sätt? Här blir det genast komplicerat. I Väl valda ord – hur vårt språk påverkar barns lärande av Peter H. Johnston och i Få det att fastna av Shanna Schwartz ges några tänkbara svar på de svåra frågorna.

Peter H. Johnston är professor i pedagogik. Han undersöker hur lärare använder språket när de kommunicerar med eleverna, och det visar sig att skillnaderna är stora. I många klassrum styr läraren samtalen, och frågorna till eleverna är slutna och kontrollerande. Men i andra klassrum bjuder läraren in till diskussion med öppna frågor och använder språket för att stödja, snarare än kontrollera. Johnston ger flera exempel på ett stödjande språkbruk: ”Hur gjorde du för att komma på det?” eller ”Jag ser att du vet hur man stavar början av det ordet.” Lärarens ordval speglar en människosyn.

Även elevens självbild kan påverkas av läraren. ”Språk är en handling, precis som att slå någon med en käpp”, menar Johnston. Får någon mycket negativ feedback sätter det sina spår.

Även Shanna Schwartz behandlar språkets betydelse. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med lärare och rektorer för att utveckla barns skrivande. I Få det att fastna lägger hon fram några enkla antaganden om vad lärare bör göra för att eleverna ska lära sig.

Barn lär sig när de är redo att göra det. Läraren måste uppfatta vad eleven kan göra med rätt hjälpmedel och stöd. Blicken bör alltid riktas framåt, mot det som ska utvecklas, och inte bakåt. Engagemang är också avgörande. Barn utvecklar kunskaper när de är engagerade i det egna lärandet. Därför måste läraren få och behålla deras

uppmärksamhet. Ett sätt att göra det är genom berättelser. ”Det var en gång ...” är ett grepp som faktiskt fortfarande får de flesta att lyssna. Även upprepning är viktigt. En lektions struktur måste repeteras många gånger, så att eleverna lär sig undervisningens rytm. Och för att skapa mening och sammanhang måste syftet med aktiviteterna i klassrummet hela tiden uppmärksammas.

Både Väl valda ord och Få det att fastna behandlar läs- och skrivinlärning, och fokus ligger på elever i de yngre åldrarna. Men böckerna är läsvärda även för lärare som undervisar äldre elever. Alla konkreta exempel synliggör på ett tydligt sätt hur lärarens språkbruk bottnar i en kunskaps- och människosyn. Som lärare skadar det inte att höja blicken från åtgärdsprogram och ämneskonferenser och påminna sig om det ibland.

Johnston och Schwartz kommer fram till likartade slutsatser om vad lärare gör för att åstadkomma lärande: det handlar om förmågan att skapa en respektfull inlärningsmiljö, och språket är nyckeln för att göra det.

Visst är det bra att lärarens betydelse uppmärksammas i både forskning och debatt. Men de senare årens förskjutning, från att placera läraren långt ut i kulissen i lärandets drama till mitt på scenen, är inte utan problem. Lärare kan göra skillnad. Men elever är inte några oskrivna blad. De ingår i fler sammanhang än klassrummets, och skolan är en del av samhället. Johnston snuddar bara vid det och Schwartz berör det inte alls. Men när lärare och forskare diskuterar vad som sker i klassrummet borde det ändå finnas med i analysen, annars kan det leda fel.

Christoffer Dahlin

Exempeluppgift 1

Vad kan man utläsa av texten, när det gäller den förändrade synen på lärarens roll?

  1. Att läraren förväntas syssla alltmer med uppgifter utanför själva lärandet.
  2. Att läraren allt oftare förväntas stå i centrum för hela lärandeprocessen.
  3. Att läraren förväntas ha en alltmer styrande och reglerande roll i klassrummet.
  4. Att läraren allt oftare förväntas använda språket utifrån en förnyad människosyn.

I texten kan vi på två olika ställen läsa om den förändrade synen på lärarens roll. Dels i det första stycket:

"Alla verkar numera överens om att det är läraren som är avgörande för om eleverna lär sig något eller inte."

Detta antyder att lärarens roll numera är central, men det säger inte så mycket om vad det har förändrats ifrån. Det hittar vi desto utförligare skildrat i textens åttonde stycke:

"Men de senaste årens förskjutning, från att placera läraren långt ut i kulissen i lärandets drama till mitt i scenen, är inte ett problem."

Det är alltså en förändrad roll för läraren där hen hamnar "mitt i scenen", alltså i centrum. Det är numera läraren som är i centrum och avgörande i lärandeprocessen, enligt texten.

Korrekt svar är alltså Att läraren allt oftare förväntas stå i centrum för hela lärandeprocessen.

Exempeluppgift 2

Vilken kritik riktar textförfattaren mot Johnstons och Schwartz böcker?

  1. De betonar i alltför hög grad det talade språket.
  2. De bortser från elevernas upplevelse av undervisningen.
  3. De tar inte tillräcklig hänsyn till lärarnas minskade status i skolan.
  4. De behandlar klassrumssituationen som om den vore skild från resten av världen.

Vi hittar den kritik som frågan handlar om i textens åttonde stycke:

"Lärare kan göra skillnad. Men elever är inte några oskrivna bladDe ingår i fler sammanhang än klassrummets, och skolan är en del av samhället."

Detta, menar textförfattaren, är någonting som Johnston och Schwartz inte tar upp i tillräckligt hög grad. Lärare kan inte ansvara för hela elevens miljö och sammanhang och därför måste dessa andra sammanhang (utöver klassrummets) tas med i analysen:

"Johnston snuddar bara vid det och Schwartz berör det inte alls. Men när lärare och forskare diskuterar vad som sker i klassrummet borde det ändå finnas med i analysen, annars kan det leda fel."

Med andra ord består kritiken i att man inte alls eller i alltför låg grad tagit hänsyn till elevernas övriga sammanhang förutom klassrummet.

Rätt svar blir därför De behandlar klassrumssituationen som om den vore skild från resten av världen.

Mer information och öva gratis

I VIP-utbildningen går vi igenom samtliga provdelar mer i detalj och du får unika strategier, genomgångar, tips och trix samt lösningsmetoder för alla tänkbara uppgifter som kan komma på provet.

Du kan testa dig eller öva gratis med LÄS-uppgifter, från gamla högskoleprov samt exempel från VIP-utbildningen, i våra olika övningsfunktioner. Även det senaste provets uppgifter finns tillgängliga.

LÄSprogrammet Provpassgeneratorn Högskoleprovtränaren

Vill bara säga tack så otroligt mycket för denna grymma tjänst. Idag när facit kom ut kunde jag knappt tro mina ögon. Nu har jag möjligheten att uppfylla min dröm och det hade aldrig gått utan er! Tack från djupet av mitt hjärta!

LÄS-delen gjorde stor skillnad för mig då jag genom förklaringarna och coachning hittade knep och strategier som gjorde att jag gick från att gissa mig igenom hela LÄS-delen på tidigare prov till att kunna lösa i princip varenda uppgift på höstens prov.

Julia Warnerman
Höjde sig med 0.4 normerade poäng, nu väntar juristprogrammet
Läs hela referensen eller läs fler referenser

Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Genom att skicka din e-postadress godkänner du användaravtalet
Dagens ord
FARISEISK
som avser fariséer; hycklande
Helt fantastisk sida! Det var första gången jag gjorde provet och jag har kommit in på min drömutbildning. Så ett stort tack till er, detta hade inte varit möjligt utan er!
Tid till nästa prov

13/4 - 2024 kl 8:10
kvar att studera!

Anmälningsperiod:
Öppnar 9/1 kl. 8:00
Stänger senast 16/1 kl. 23:59