Fler än 243 000 nöjda studenter!
Mer än 19 års erfarenhet!
Alla coacher har 2.00!

Normering av vårens högskoleprov 2018

Summering
  • Normeringstabellerna för vårens högskoleprov finns nu tillgängliga. Som VIP-medlem och gratismedlem kan du använda Normeringskalkylatorn för att få reda på ditt normerade resultat.
  • Inte ens UHR kan på förhand med säkerhet veta hur normeringen kommer att bli. Allt är blott spekulationer fram tills normeringstabellerna släpps.
  • Faktorer som kan ha påverkat normeringen av vårens högskoleprov 2018 är den allmänna svårighetsgraden, att andelen unga provdeltagare har ökat och att omfattande åtgärder mot fusk har genomförts.

Normeringstabellerna publicerades 21 maj och du finner dem nedan. Du kan också omvandla dina poäng till normerat resultat med vårens normeringstabeller i Normeringskalkylatorn.

Normeringskalkylatorn Kvantitativ normering Verbal normering Fördelningstabell

Mer om normeringen av vårens högskoleprov 2018

Nu när vårens prov är avklarat och facit samt normeringstabeller har släppts är det möjligt för dig som skrivit ned dina svar att räkna samman det definitiva antalet rätta svar som du uppnått denna provomgång. Om du inte sammanställt svaren på alla frågor kan du gå igenom provfrågorna och därigenom minnas vad du svarade på de flesta frågorna för att på så vis räkna fram en ungefärlig poängsumma. Instruktioner, provfrågor och svar med direktlänkar till förklaringar finner du på vår sida om vårens högskoleprov 2018.

Ditt antal rätta svar säger dock inte direkt vilken slutpoäng i intervallet 0,00 – 2,00 som du kommer att få. För att översätta din poängsumma till ett slutresultat mellan 0,00 och 2,00 används en process som kallas normering. I och med att normeringstabellerna släppts för vårens prov 2018 kan du översätta dina antal rätta svar till en normerad slutpoäng med hjälp av Normeringskalkylatorn.

Var senaste provet svårare eller lättare än vanligt?

Nu när normeringstabellerna för vårens prov släppts är frågan på allas läppar om vårens högskoleprov var lättare eller svårare än vanligt. Det korta svaret är att det var relativt små skillnader på övergripande nivå jämfört med högskoleprovet hösten 2017. Det man kan säga är att de verbala delarna var något svårare på vårens prov och det krävdes alltså färre rätta svar för att uppnå en viss normerad poäng. När det gäller den kvantitativa delen visade det sig krävas fler rätta svar för att uppnå de högsta resultaten (1,8-2,0), medan det krävdes ett mindre antal rätta svar för att uppnå en normerad poäng i det lägre spannet (0,4-0,9). Den fullständiga utvecklingen för det antal rätta svar som krävs för att nå en viss normerad poäng kan ses i nedanstående figur där varje linje anger antalet rätta svar som krävdes för en viss slutpoäng vid de olika provtillfällena.

Om man ser till hur det sammantagna slutresultatet – alltså om man räknar samman de verbala och kvantitativa delarna – fördelade sig mellan olika nivåer för vårens prov jämfört med förra hösten kan man säga att det var en mindre andel provdeltagare som fick de högsta respektive lägsta resultaten, medan en större andel placerade sig i mittenskiktet. Mer detaljerat kan man notera följande:

  • Poäng mellan 1,55 och 2,00: under vårens prov 2018 var andelen provdeltagare som fick mellan 1,50 och 2,00 ca 5,2 % medan den för hösten 2017 var ca 5,7 %.
  • Poäng mellan 1,05 och 1,50: våren 2018 fick ca 30,2 % av provdeltagarna en normerad poäng mellan 1,05 och 1,50. Motsvarande andel vid höstens prov 2017 var 30,8 %.
  • Poäng mellan 0,55 och 1,00: andelen personer som fick mellan 0,55 och 1,00 i normerad poäng var för våren 2018 ca 45,4 %. Motsvarande andel för hösten 2017 var 42,7 %.
  • Poäng mellan 0,00 och 0,50: andelen personer som fick mellan 0,00 och 0,50 i normerad poäng var för våren 2018 ca 19,2 %. Motsvarande andel för hösten 2017 var 20,8 %.

Vad är normering och varför används det?

Högskoleprovet är ett återkommande prov som ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR (som utformar provet) strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna. Vissa prov är helt enkelt lite lättare än andra, medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora.

För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som tar hänsyn till resultatet från alla som skrivit provet en viss provomgång. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva resultat.

Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter en poängsumma (mellan 0 och 80) till ett normerat resultat mellan 0,0 och 2,0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat. Om du t.ex. fick 1,2 på den verbala delen och 1,0 på den kvantitativa delen kommer ditt slutresultat att vara medelvärdet av dessa, nämligen

$$ \frac{1.2+1.0}{2} = 1.10 $$

Normeringstabellerna utformas för att andelen provdeltagare som hamnar på respektive resultatsteg mellan 0,0 och 2,0 ska bli så jämn som möjligt mellan åren. Man strävar alltså efter att ungefär lika stor andel av provdeltagarna ska få t.ex. 2,00 eller 1,20 varje provomgång oavsett hur svårt eller lätt provet var vid just det provtillfället.

Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet.

Vilket resultat fick jag?

För att se vilket slutresultat du uppnådde på vårens prov 2018 kan du använda dig av Normeringskalkylatorn. Där matar du enkelt in ditt antal rätta svar på de verbala respektive kvantitativa delarna och får sedan din normerade slutpoäng direkt. Du får även en tabell och grafer som visar vad din poängsumma hade gett dig för slutresultat (mellan 0,00 och 2,00) vid tidigare provtillfällen sedan hösten 2011 och hur dina poäng förhåller sig till samtliga poänggränser över tid m.m.

Analysera med Normeringskalkylatorn

Jag vet inte hur många frågor jag svarade rätt på – när får jag mitt resultat?

Om du inte vet hur många frågor du svarat rätt på kommer ditt officiella resultat att vara tillgängligt från och med 28 maj. Du kan läsa mer om hur du hämtar ditt resultat på vår sida om resultat på högskoleprovet. Det går också att göra om provet och svara så som du minns att du gjorde på provet, rätta med facit och om du är VIP-medlem även ta del av förklaringar. Läs mer om hur du gör det här.

Vad kan ha påverkat normeringen våren 2018?

Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat mellan 0,00 och 2,00. Några faktorer med möjlig inverkan är följande:

Allmän svårighetsgrad på uppgifterna.

Om provet är “lätt” jämfört med tidigare provomgångar så kommer det att krävas ett större antal rätta svar för att uppnå ett visst normerat slutresultat och normeringen blir därmed ”tuffare”. Om provet istället var svårare än normalt så kommer det istället att räcka med ett mindre antal rätta svar för samma normerade slutresultat. Om man jämför vårens provomgång med högskoleprovet hösten 2017 så ser det ut som att de verbala delarna var något lättare på vårens prov (det krävdes färre rätta svar för att uppnå motsvarande normerade poäng på höstens prov). För de kvantitativa delarna är bilden mindre tydlig då antalet rätta svar som krävdes för en viss normerad poäng ökade för de högsta resultaten (1,8-2,00), men minskade för normerade poäng i spannet 0,4-0,9. Dock ska sägas att det inte är några stora skillnader mellan våren 2018 och hösten 2017 – det rör sig om 0-2 poängs skillnad för ett visst normerat resultat mellan provomgångarna.

Åldersfördelning bland provdeltagarna.

Hur stor andel provdeltagare som faller inom olika åldersgrupper kan påverka normeringen. Äldre provdeltagare har exempelvis en viss fördel på de verbala provdelarna jämfört med yngre eftersom ordförråd och läsförståelse tar tid att bygga upp, vilket alltså gynnar äldre provdeltagare. Enligt statistik från UHR ökade andelen anmälda personer som är 24 år eller yngre denna provomgång (78%) jämfört med våren 2017 (77%). Med ökande andel unga som skriver provet kan detta leda till att den verbala normeringen blir något mindre ”tuff”. Åldersfördelningen kan alltså tänkas vara en förklaring till att det krävdes färre antal rätta svar för att nå en viss normerad poäng på just den verbala delen av vårens prov. Det går dock inte att säga hur betydelsefull denna effekt är jämfört med andra faktorer.

Fusk och åtgärder mot fusk.

Under vårens provomgång skedde ett tillslag mot en liga som försåg provdeltagare med rätta svar under pågående prov. I ett pressmeddelande från UHR nämns att ett 70-tal provskrivare var uppkopplade för att fuska under provet när polisen slog till mot ligan. Även om ett 70-tal personer endast utgör en liten del av alla som skrev provet (cirka 70 000 personer) så är det troligt att de fuskarna satsade på höga resultat. Vid vårens provomgång var det en mindre andel provdeltagare som uppnådde ett resultat mellan 1,55 och 2,00 jämfört med tidigare (5,2 % av provdeltagarna i vårens prov jämfört med 5,7 % förra hösten). Det är tänkbart att åtgärderna mot fusk kan ha haft en inverkan, även om det naturligtvis kan finnas även andra förklaringar. 

Hur gick det för dig på vårens högskoleprov?

Vi håller tummarna för att du nått ditt målresultat denna provomgång! Oavsett hur det gick kommer dock en ny chans i höst! Som alltid står vi redo att hjälpa dig på vägen mot din drömutbildning, precis som vi hjälpt över 110 000 andra studenter hittills.

Stort tack för er utbildning, nådde mitt mål på 1.7 och kunde inte vara mer tacksam! Till hösten väntar nya utmaningar och utan er tror jag inte det hade varit möjligt!

August Ekström
Höjde sig från 1.45 till 1.7 – nu väntar drömutbildningen
Läs hela referensen eller läs fler referenser

Intresseanmälan

Du är inte VIP-medlem. Lämna en intresseanmälan och få information helt gratis!

Genom att skicka din e-postadress godkänner du användaravtalet
Dagens ord
FARISEISK
som avser fariséer; hycklande
Fantastisk hemsida! Mitt mål är att ta mig in på läkarprogrammet och tack vare hpguiden lyckades jag skriva 1,7 på vårens prov. Detta hade aldrig varit möjligt utan er hjälp! Tack!
Tid till nästa prov

13/4 - 2024 kl 8:10
kvar att studera!

Anmälningsperiod:
Öppnar 9/1 kl. 8:00
Stänger senast 16/1 kl. 23:59